Demenssjuka ville så långt som det är möjligt behålla sin självständighet i vårdandet. Närståendevårdares kärlek och stöd betraktades värdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade närståendes närvaro och såg dem som en resurs i vården. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Dataurvalet granskades enligt Evans (2002) analysmetod och bestod av 11 artiklar. Resultat: Efter analysen presenterades tre huvudteman och sex subteman i resultatet. Dessa belyste närståendes erfarenheter av en förändrad relation genom att de fick en ny roll att bemästra och insåg att de gradvis höll på att glida isär. Den nya rollen medförde begränsningarna i den egna vardagen, eftersom den tog all deras tid och energi och ledde till social isolering. För att orka vårda fann de styrka på olika sätt. Slutsatser: Slutsatser var att de erfarenheter närståendevårdarna hade från vården av de demenssjuka, oftast beskrevs som en känslomässigt påfrestande uppgift. Stödet blev därför mycket betydelsefullt för att finna styrkan att vårda. Vårdandet medförde en stor förändring i närståendes liv, då de fick anta en roll i relationen som de inte var vana med.

Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande. Brister i kommunikationen mellan olika vårdinstanser och professioner upplevde patienten som negativt. Sjuksköterskan upplevdes som en källa för information och kunskap. Erfarenheter av bristfällig information resulterade i nedsatt självbestämmande. Sjuksköterskans bemötande och tillgänglighet påverkade erfarenheten av vården. Vårdplatsen för patienterna var sjukhus, hospice eller hemmet och en gemensam nämnare var att alla platser skapade trygghet hos patienterna. Under yrkeskarriären möter sjuksköterskan patienter i behov av palliativ vård och för att få en grund att stå på i mötet med patienten behöver grundutbildningen för sjuksköterska innefatta obligatorisk undervisning om palliativ vård. Ett ökat samarbetet mellan vårdprofessionerna och en fortlöpande forskning kan bidra till att förbättra patienters erfarenheter av och livskvalitet i den palliativa vården. / The experience of palliative care have been studied, but mainly from a next of kin and nursing perspective and little has been devoted to study the patient perspectives of the care offered. The purpose of this study was to illustrate experiences of palliative care from a patient perspective. Fourteen scientific articles were selected for review, analysis and processing in order to answer the present study purpose. The processing resulted in five categories, experiences of; communication, information, treatment, accessibility and place of care. Patients’ in need of palliative care experienced the communication as satisfactory. Deficiency in communication between care professions and the patient was experienced as negative. The nurse was perceived as a source of information and knowledge. Lack in given information experienced to result in decreased self-determination. The nurse treatment and availability affected the experience of care. The place of palliative care was at hospital, in hospice or at home and one common denominator was that all sites created safety for the patients. Nurses will during their careers face patients in need of palliative care. The nurses need a foundation to stand on in the meeting with the patient and it requires that the basic education includes mandatory education about palliative care. Greater cooperation between health professions and an ongoing research may help improve patients' experiences and quality of life in palliative care.

Syfte: Att undersöka vad personer med cancer skriver i bloggar om sina upplevelser av sin sjukdomssituation och sitt bloggande. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie omfattande tio bloggar. Strategiskt och maximalt varierat urval gällande kön, ålder, cancerdiagnos samt bot­barhet. Bloggsökning genom­fördes i sökmotorn Google. Datainsamling skedde med egenutvecklad granskningsguide omfattande två huvudfrågor med delfrågor. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheims och Lund­mans modell (2004). Resultat: Bloggförfattarna beskriver sina upp­levelser av sin sjukdoms­situation utifrån sina känslor, sin in­ställ­­ning till sjukdomen och livet, sjuk­domens påverkan samt sitt förhållande till andra männi­skor. Skri­benterna beskriver bety­delsen av blog­gandet i förhål­lande till sig själva, där blog­gandet upp­levs utgöra en form av terapi eller coping­strategi, och i relation till läsarna, där blog­gen kan innebära ett stöd eller en möjlighet att hjäl­pa andra. Slutsats: Då personer med cancer skriver öppet om sina upplevelser i bloggar utgör en cancerblogg ett lämp­ligt red­skap för att öka förståelsen för cancer­sjukas sjukdoms­situation. En blogg kan fungera som terapi och coping­strategi för cancerdrabbade. Den kan även innebära ett psyko­socialt stöd, både i form av feed­back från läsare och genom att ingå i ett socialt nät­verk. / Aim: To investigate what cancer patients write in blogs about their experiences of their situation and blogging. Method: Descriptive qualitative study of ten blogs. Strategic and maximally varied sample with respect to gender, age, diagnosis and curabi­lity. A blog search was carried out in Google. Data collection was performed with a specially developed question guide. The data were analysed using qualitative content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Results: Blog authors describe their experiences of their situation based on their feelings, their attitudes towards the disease and life, the impact of the disease and their relationship with other people. They describe the blogging in relation to them­selves, perceiv­ing it as a form of therapy or coping strategy, and in relation to their readers, seeing the blog as a way of support or helping others. Conclusions: As cancer patients write openly about their exper­iences in blogs, a can­cer blog is a suitable tool to increase understanding of the situation of cancer patients. A blog can serve as a therapy and coping strategy for cancer patients. It can also provide psycho­social support, both in terms of feedback from readers and by enabling the author to become part of a social network.

Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of communicating with patients with immigrant backgrounds regarding language barriers, patient relations and use of interpreter. Method: Eight persons participated in this study. Four registered midwives were interviewed in a focus group and one clinical lecturer with a district nursing background, one midwife and two district nurses were individually interviewed about their experiences. The content was analysed using a qualitative content analysis. Results: Four themes, seven categories and 15 subcategories revealed. The study shows that the interviewees felt ambivalence regarding given information and lack of time in their performance. A good meeting with the patient were determined for the performance. The chatting between the nurse and the patient created a good relationship. Negative aspects which had an effect on the relationship with the patient were when, for example, an interpreter or a significant other was involved. Discrimination was also brought up as a negative impact. If the patient had a limited vocabulary or there were no access to an interpreter the interviewees experienced communication problems. Authorized interpreter and significant other who acted as an interpreter were described in both positive and negative ways. Culture differences affected the work and how the patients adopted the information. Conclusion: When the patient does not have Swedish as a mother tongue, the chatting part of the conversation gets lost. Interpreters, significant others and the Internet are used to overcome language difficulties. Also cultural differences create challenges in these conversations. Our study indicates that more knowledge about these patient encounters is needed.

Idea and Purpose The background of this thesis is the ongoing discussion ofleadership and management and how these terms are connected. Unfortunatelythe discussuion of this topic is very much restricted to books and scientific papers. My idea is to first clarify the terms of management and leadership and then, through dialogues to find out if and how the differences are relevant in daily work-life. My personal aim is to raise the awareness to the importance of leadership because it deals with the human being as a whole. Further I hope that this work might inspire executives to reflect themselves and to improve the relationship between them and their followers. Research Question Do leaders differentiate between leadership and management and how does the difference influence their understanding of the issue andtheir individual leadership style? Methodology The approach used here is a qualitative one, using dialogues to understand the ideas and opinions of todays people in leading positions through interpretation and interaction.

Diagnosis of adhd, the cause and consequence. A study about the teachers thought about it. The purpose of this study was to examine teachers experience and views about children diagnosed with adhd, and what implication and effects it gives to the pedagogy strategies in the classroom. This is a qualitative study based on the experience of six teachers from primary school. My results have been compiled and compared to special educational research about adhd, from three different perspectives. The results showed that the teachers who have been working as teachers for a longer period, think that the problems of adhd occur primarily due to environmental causes, but then also say that they think the individual causes matters. It is also these teachers that talks very well about medication as a treatment to cure adhd symptoms. The teachers who have worked the shortest time, most of them have some special education from the teacher education. They think that the adhd occur primarily from individual cause as heredity, and secondarily that surrounding environment also matters. Still the pedagogic strategies do not differ between these two groups of teachers with different thoughts about the causes of adhd symptoms. All the teachers want more knowledge about adhd, while simultaneously at the same time they think that the school situation works very well. Keywords: adhd, teaching, teacher experiences, special education perspectives, interviews.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda gastric bypass (GBP) opererade patienter inom slutenvården. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor från kirurgiska vårdavdelningar på två olika sjukhus i Mellansverige deltog. Semistrukturerade intervjuer användes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna Vikten av noggranna förberedelser inför operation, Viktigt att patienten är i psykisk balans inför och efter operation, Sjuksköterskans kluvna syn på GBP-operation som viktminskningsalternativ samt Vikten av sjuksköterskans kunskap och professionella förhållningssätt beskrev nödvändigheten av att grundlig utredning och tydlig information givits till patienten pre-operativt samt att tidigare viktminskningsförsök hade utretts, då allt yngre opereras. Helhetssyn på patientens hälsostatus ansågs ha stor betydelse, viktigt att patienten var i psykisk balans före och efter operationen, vilket underlättade anpassning till den nya livsstilen och ansågs kunna motverka ånger av ingreppet. Sjuksköterskorna hade en kluven syn på GBP-operationer; en lyxoperation, ett problem som patienten ådragit sig själv vs. en nödvändig operation för att förebygga följdsjukdomar, GBP-operation skulle erbjudas om andra viktminskningsalternativ hade misslyckats. Frustrationer uppstod när kostrekommendationer inte följdes och skapade oro för re-operationer eller framtida okända konsekvenser. Patienterna upplevdes lättvårdade och beskrevs bemötas på ett respektfullt sätt. / The aim was to describe nurses’ experiences of caring for gastric bypass (GBP) operated patients in institutional care. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Six nurses from surgical wards and two hospitals in central Sweden were interviewed. Semi-structured interviews were used and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results are presented in four categories and eight subcategories. The categories; The importance of careful preparation before operation, Important with a patient in mental balance before and after operation, Ambivalence among nurses in relation to GBP-operation as a weight loss alternative and The importance of nurses’ knowledge and professional approach described the importance of careful pre-operative investigation, information about the operation and investigation of previous weight loss attempts due to the increasing number of younger GBP-operated patients. Holistic approach to the patients’ health status was considered necessary, as were a patient in mental balance since that enabled an adaption to the new living situation and probably prevented regrets of the operation. Nurses were ambivalent to GBP-operations; a luxury operation, a problem the patient had contracted itself VS a necessary operation to prevent secondary diseases, GBP-operations could be provided if other weight loss options had failed. Frustrations occurred when dietary recommendations were not followed, led to concerns for re-operation or future unknown consequences. Patients were described easy to care for and reported treated in a respectful way.

No description available.

This study aimed to examine farmers’ descriptions of their experiences of cultivating Bt cotton and to see whether or not the farmers’ descriptions of their experiences are in coherence with the purposes with Bt cotton. This was carried out through qualitative semi-structured interviews with Bt cotton farmers in Vidarbha, Maharashtra, and a qualitative content analysis of the farmers’ descriptions. Our conclusions are among other, that the experiences of the farmers are various. Some farmers have experienced what Bt cotton was aimed to lead to; higher yields and reduced use of pesticides while other farmers have experienced the opposite.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv. Diskussion: Det framkom att personer som lever med ADHD använder sig av olika strategier för att hantera sin vardag. Strategierna kan ha både positiv och negativ inverkan på den funktionshindrades liv. Det visade sig också att impulsiviteten gjorde dem till mer olycksdrabbade bilförare. Slutsats: Sjukvårdspersonal kan behöva en ökad kunskap om funktionshindret ADHD för att lättare kunna bemöta och stötta individen på ett respektfullt sätt. / Background: ADHD is a neuropsychiatric disease. It has only recently been discovered that also adults suffer from ADHD and this is an area under development. Aim: The aim is to illustrate what it is like to be an adult living with ADHD, with a focus on the functional disorder. Method: A literature study has been performed in which seven qualitative and quantitative articles were examined and analyzed. Result: The analysis showed five common denominators in the case of ADHD: loss of impulse control, difficulties socializing with others, problems organizing their everyday life, diagnosis: an advantage or a disadvantage in handling everyday life, and the effect of medication on their personality. Discussion: Persons living with ADHD use different strategies to cope with their everyday life. The strategies can have a positive or negative impact on the life of the person with the functional disorder. It was also shown that the impulsivity made them more accident-prone as car drivers. Conclusion: Healthcare staff may need more knowledge about ADHD to be able to treat and support affected persons in a respectful manner.