Music activities and free musical play have significant developmental, social, and emotional benefits for young children. Early childhood educators can play an important role in integrating music-related activities into children’s everyday lives. This study explored the music experiences of early childhood educators in British Columbia (BC) before they become educators. Using an interpretive phenomenological approach (IPA), this study sought to address the following research question: How do early childhood educators’ pre-professional music learning and pedagogical experiences influence their use of music in their practices with young children in formalized childcare settings? In this exploratory study, I conducted semi-structured and in-depth interviews with six early childhood educators who had studied early childhood education (ECE) in BC, worked in the Greater Victoria area, and had music-related experiences before and during their post-secondary studies. I identified the following three main themes in the data: (a) Sense of Belonging; (b) Repeating and Performing, and (c) Growing by Doing. These themes highlight further subthemes to present insights into the relationship between early childhood educator participants’ music experiences (before becoming early childhood educators) and their views on and use of music with children in their ECE practice. The findings and their implications based on participants’ shared stories can assist ECE post-secondary programs, BC educational policymakers, as well as future researchers in this area to address and support early childhood educators’ music-related professional experiences. / Graduate

Användningen av sociala medier har under de senaste åren ökat radikalt och allt fler människor väljer att dela med sig av bilder och upplevelser på sociala medier, där turistupplevelser har blivit allt vanligare. Att uppdatera Facebook och Instagram under en resa är vanligt idag, där vissa resenärer är motiverade till att begränsa sin teknikanvändning under en resa, medan andra har väldigt svårt att komma över teknikbehovet. I den här studien undersöks unga myndigas generella användning av sociala medier under en resa, samt om de kan ha en inverkan på en turismupplevelse. Studien undersöker hur unga myndiga upplever att de påverkas av sociala medier innan, under och efter en resa. Därmed fastställer studien flera mönster och teman som kan vara de bidragande motivationerna till att dela med sig på sociala medier, där respondenterna har likasinnade åsikter och tankar kring sociala medier under en resa. Studien är också till för att öka förståelsen för vad unga myndigas motivationer för att dela innehåll på sociala medier är. Dessutom undersöker den här studien hur unga myndigas turistupplevelser blir påverkade av sociala medier och om detta har positiva eller negativa effekter. Denna studie tar avstamp i tidigare forskning som studerar sambandet mellan sociala medier, upplevelser och resor, för att sedan jämföras med egen empirisk insamling där både en enkätundersökning och 8 intervjuer har genomförts. Från det empiriska materialet framgår det att unga myndiga till stor del påverkas på ett eller annat sätt av sociala medier innan, under och efter en resa. Kopplat till den teoretiska bakgrunden framgår det även att det finns flera bidragande faktorer som avgör i vilken utsträckning unga myndigas turistupplevelser påverkas av sociala medier. / The use of social media has increased radically in recent years, with more and more people choosing to share pictures and experiences on social media, in which tourist experiences are all more common. Updating Facebook and Instagram during a trip is habitual today, where some travelers are motivated to limit their technology use during a trip, while others find it very difficult to overcome the need for technology. This study examines young adults' general use of social media while traveling, and whether they can have an impact on tourist experiences. The study examines how young adults perceive that they are affected by social media before, during and after a trip. In doing so, the study identifies several patterns and themes that may be the contributing motivations for sharing on social media, where respondents have like-minded opinions and thoughts about social media during travel. The study also aims to increase the understanding of what young adults' motivations for sharing content on social media are. Furthermore, this study examines how young adults' tourism experiences are affected by social media and whether this has positive or negative effects. This study is based on previous research that studies the connection between social media, experiences, and travel, and is then compared with own empirical data where both a survey and 8 interviews have been conducted. The empirical data shows that young adults are largely influenced in one way or another by social media before, during and after a trip. Connected to the theoretical background, it also appears that there are several contributing factors that determine the extent to which young adults' tourist experiences are influenced by social media.

No description available.

Befolkningens åldrande och brist på vårdpersonal kommer kräva innovativa lösningar inom hälso-och sjukvård. Brist på vårdpersonal samt att fler äldre bor kvar hemma längre kommer ställa höga krav på vård och omsorgen. Att bli äldre kan innebära att självständighet, autonomi och värdighet drabbas. För att stödja äldres självständiga liv i hemmet och effektivisera vården har svenska kommuner arbetat med att införa olika typer av välfärdsteknik För att införandet av välfärdsteknik ska vara individanpassat behövs mer kunskap om aspekter som är viktiga utifrån användarperspektivet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa den äldres och anhörigas upplevelse av välfärdsteknik i hemmet inom vård och omsorg. Metod: Tio artiklar analyserades och bearbetades genom en integrativ analysprocess utifrån Whittemore och Knafl. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Trygghet och säkerhet, självständighet och autonomi samt delaktighet och ansvar. Kategorierna beskrev den äldres och anhörigas upplevelser med välfärdsteknik i den äldres hem. Slutsats: I denna studie har det framkommit flera olika faktorer som har betydelse för användandet av välfärdsteknik i den äldres hem. Införandet av välfärdsteknik måste ske med hänsyn till den äldres enskilda behov och önskemål. Individanpassad information och utbildning om hur tekniken fungerar spelar väsentlig roll för korrekt och säker användning av välfärdsteknik. Detta kan bidra till att minska oro och stress och öka delaktighet hos den äldre och dess anhöriga. / Background: The aging population and shortage of healthcare professionals will require innovative solutions in healthcare. A shortage of care staff and the fact that more elderly people are staying at home will place high demands on the care for elderly. Getting older mean that independence, autonomy, and dignity can be affected. To be able to extend the elderly's independent in their home and to make care more efficient, Swedish municipalities have worked to introduce various types of welfare technology in care for the elderly. In order for the introduction of welfare technology to be individually adapted, more knowledge is needed about aspects that are important from the user's perspective. Aim: The purpose of the work was to shed light on the experience of the elderly and their relatives when using welfare technology in home of the elderly and their relatives when using welfare technology in home care. Method: Ten articles were analyzed and processed through an integrative literature review based on Whittemore and Knafl. Results: The analysis resulted in three categories: Safety and security, independence and autonomy, and participation and responsibility. The categories described the experiences of the elderly and their relatives with welfare technology in the elderly's home. Conclusion: In this study, several different factors have emerged which are important for the use of welfare technology in the elderly´s home. The introduction of welfare technology must consider the individual needs and wishes of the elderly. Individualized information and training how the technology works play an essential role for the correct and safe use of welfare technology. This can help to reduce anxiety and stress and increase the participation of the elderly and their relatives.

Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd och kan innebära nedsatt livskvalitet, frekventa sjukhusinläggningar och hög dödlighet. En viktig del i behandlingen vid hjärtsvikt är utförandet av egenvård, vilket innebär att vidta åtgärder för att upprätthålla hälsa. På senare tid har utvecklingen och användningen av digitala verktyg som stöd till egenvård ökat. Genom olika digitala mobilapplikationer och fjärrövervakningssystem kan personer med hjärtsvikt stödjas i utförandet av egenvård, vilket kan leda till förbättrat hälsotillstånd och minskat antal sjukhusinläggningar.  Syftet var att beskriva upplevelser av att använda digitala verktyg som stöd till egenvård hos personer med hjärtsvikt.  Metoden var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi och genomfördes i enlighet med Polit och Beck´s niostegsmodell. Utifrån databassökningar i CINAHL och PubMed inkluderades 18 artiklar med kvalitativ metod eller mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad analys.  Resultatet baseras på 18 artiklar som bedömts ha god kvalitet eller mycket god kvalitet. I resultatet framkom att deltagarna upplevde att de digitala vertygen kunde öka deras kunskap och förståelse för egenvård, öka deras motivation till egenvård och stärka deras egenmakt. De använde de digitala verktygen som stöd för att övervaka tecken och symtom på försämring och som stöd för att vidta egenvårdsåtgärder. De digitala verktygen upplevdes av många som användbara och enkla att använda, men det framkom också svårigheter med användningen som exempelvis fysiska begränsningar, bristande digital kompetens och tekniska problem.  Slutsatsen är att de digitala verktygen upplevdes användbara för att upprätthålla egenvårdsbeteenden, övervaka tecken och symtom som kan tyda på försämring och som stöd vid beslut om egenvårdsåtgärder. Deltagare beskrev dock även en del svårigheter med användningen. / Heart failure is a very common condition and can involve reduced quality of life, frequent hospitalizations and high mortality. An important part of the treatment for heart failure is the performance of self-care, which means taking measures to maintain health. Recently, the development and use of digital tools as support for self-care has increased. Through various digital mobile applications and remote monitoring systems, people with heart failure can be supported in self-care, which can lead to improved health status and reduced hospital admissions. The aim was to describe experiences of using digital tools as support for self-care in people with heart failure. The method was a literature review with a systematic search strategy and was carried out in accordance with Polit and Beck's nine-step model. Based on database searches in CINAHL and PubMed, 18 articles with a qualitative method or mixed method were included. All articles were quality checked and then analyzed through an integrated analysis. The result is based on 18 articles judged to have good quality or very good quality. The result showed that the participants felt that the digital tools could increase their knowledge and understanding of self-care, increase their motivation for self-care and strengthen their empowerment. They used the digital tools to support monitoring for signs and symptoms of deterioration and to support taking self-care measures. The digital tools were perceived by many as useful and easy to use, but there were also difficulties with their use. The perceived difficulties were mainly related to physical limitations, lack of digital skills and technical problems. The conclusion is that digital tools were found useful in maintaining self-care behaviors, monitoring signs and symptoms that may indicate deterioration, and supporting decisions about self-care measures. However, participants also described some difficulties with the use.

Pågående utbildning genererade erfarenheter av att lärare upplever ett motstånd vid undervisning av elever i matematiksvårigheter vilket påverkar elevernas delaktighet negativt. Studien syftar till att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever i matematiksvårigheter i grundskolans tidigare år. För att besvara studiens syfte används fenomenografisk metodansats där fokuset är på hur individer upplever fenomen. Empirin är insamlad genom en enkätundersökning som genererade 262 svar. Enkäten innefattade både kvantitativa påstående, där lärare skattar sina upplevelser i med eller emot, och öppna kvalitativa frågor där lärare gavs möjlighet att  utveckla sina upplevelser och erfarenheter. Tidigare forskning synliggör att lärarnas kompetens och flexibilitet är betydande för elever i matematiksvårigheter. Metoddelen beskriver hur enkäten arbetats fram samt hur datamaterialet hanterats utifrån fenomenografisk analysmetod. Resultatet presenterar både olika uppfattningar om hur det är att undervisa elever i matematiksvårigheter, framgångsrika undervisningsmetoder och hur lärare upplever bedömning av elevers progression. Lärare upplever att det är utmanande, stressigt och tidskrävande men även spännande och lärorikt. Grupparbeten och individanpassad undervisning bidrar till ökad delaktighet. Vi ser även att delaktigheten kan nås när eleven är i centrum och kan påverka undervisningens innehåll, arbetssätt och bedömning. För att bedöma elevernas progression används bland annat individuella avstämningar. Studiens resultat generaliseras och kan ligga till grund för att fler lärare aktivt kan arbeta med ökad delaktighet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt och i Sverige, med över 20 nya fall dagligen. Behandlingar inkluderar kirurgi, strålning, kemoterapi, hormonbehandling och målinriktade terapier. Mastektomi är vanligt och påverkar livskvaliteten hos kvinnor. Att förstå deras upplevelser har betydelse för omvårdnad. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Litteraturöversikten identifierade två huvudtema: "Upplevelser av den förändrade kroppen", inklusive en förändrad kroppsuppfattning, anpassad klädsel och förändrat sexliv, samt "Upplevelser av relationer och stöd", med fokus på familjedynamik och stöd, stöd från sjukvårdspersonal, och det sociala livet. Resultaten visade på kvinnors utmaningar efter mastektomi och behovet av stöd och anpassning. Slutsats: Mastektomi hos kvinnor leder till kroppsuppfattningsförändringar och behov av omfattande stöd. Personcentrerad vård, psykologiskt stöd och korrekt information är viktigt för deras välbefinnande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women globally and in Sweden, with over 20 new cases daily. Treatments include surgery, radiation, chemotherapy, hormone therapy, and targeted therapies. Mastectomy is common and affects the quality of life for women. Understanding their experiences is crucial for nursing care. Aim: To describe women's experiences after undergoing mastectomy. Method: The method involves a literature review of scientific original articles employing a qualitative approach. Results: The literature review identified two main themes: "Experiences of the changed body", including a changed body image, adapted clothing and changed sex life, and "Experiences of relationships and support", focusing on family dynamics and support, support from healthcare professionals, and social life. The results showed the challenges faced by women after mastectomy and the need for support and adaptation. Conclusions: Mastectomy results in changes in body perception and the need for comprehensive support. Person-centered care, psychological support, and accurate information are crucial for their well-being.

Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.

Bakgrund: Omkring en tredjedel av personer med diabetessjukdom drabbas någon gång av hypoglykemi med medvetslöshet som följd. Upplevelsen av hypoglykemi var obehaglig och försökte undvikas vilket ofta resulterade i högre plasmaglukosvärden. Omvårdnaden kunde innebära att hjälpa personer att hantera obehagliga upplevelser av hypoglykemi i det dagliga livet. Syfte: Att beskriva vuxnas erfarenheter och upplevelser av hypoglykemi vid diabetes mellitus, samt vilka konsekvenser hypoglykemi leder till i det dagliga livet. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Studien har genomförts som en sekundäranalys av semistrukturerade intervjuer. Antalet informanter var totalt 29 varav 15 med diabetes typ 1 och 14 med diabetes typ 2. Resultat: Temat som framkom var Hypoglykemi är ständigt närvarande och gestaltar sig olika med följande kategorier: Symtom av hypoglykemi kunde komma som en blixt från en klar himmel, Kunskapen kom genom livets erfarenheter, Träning och motion idag – konsekvenser i morgon, Egenvård kunde upplevas som att inte vara fri, Omgivningens stöd – en trygghet vid sjukdom. Konklusion: Förekomsten av hypoglykemi var vanligt och upplevdes som obehagligt och orsakade rädsla. Underbehandling sågs som en konsekvens. Bättre stöd, hjälp och information från specialistsjuksköterskor efterfrågades. Kunskap och information, även till anhöriga, ansågs viktigt för att minska rädsla och obehag av hypoglykemi. / Background: Approximately one third of people with diabetes suffer episodes of hypoglycaemia with a loss of consciousness as a result. The incidence of hypoglycaemia is unpleasant and patients attempt to avoid this event, which often results in higher plasmaglucose values. Dedicated nursing care involves helping people to cope with unpleasant experiences of hypoglycaemia in daily life. Aim: To describe adults' experiences of hypoglycaemia in diabetes mellitus, and the consequences hypoglycaemia leads to daily life. Method: This study was conducted with a qualitative content analysis with an inductive approach. The study was conducted as a secondary analysis of semi-structured interwievs. The number of study participants were a total of 29 of which 15 with Type 1 diabetes and 14 with Type 2 diabetes. Results: The theme that emerged was: Hypoglycaemia is an ever present risk and is shaped differently with the following categories. Symptoms of hypoglycaemia could come as a bolt from the blue. Knowledge comes from life experiences. Training and exercise today - often have consequences tomorrow for patients. Self management could be perceived as a feeling of not being free. Family support – could mean security in illness. Conclusion: The incidence of hypoglycaemia is a common event and is perceived as unpleasant and unsafe event and causing fear in people suffering from diabetes. Undertreatment was seen as a consequence. Better support, help and information from the specialist nurses were needed. Knowledge and information, even to family members, was considered important to reduce the fear and discomfort of hypoglycaemia.

Diabetes typ 1 kännetecknas av kroppens oförmåga att framställa insulin. Cellerna förstörs gradvis och insulinproduktionen avtar. SYmtom vid uppkomst av diabetes är törst, trötthet, dimsyn, viktnedgång, förhöjda plasmaglukosvärden samt glukoskoncentration i urinen. Forskningen om barns upplevelser vid diabetes typ 1 är begränsad därför behövs det kunskap om barnens upplevelser när de bemöts inom hälso- och sjukvård och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudien bestod av totalt elva resultatartiklar. Databearbetningen genererade kategorier; oro och rädsla, Känsla av utanförskap, Upplevelser vid förändring av kost, Upplevelser av sociala aspekter samt Upplevelser vid specialiserad egenvård. Resultatet visade att barn i olika åldrar har olika upplevelser vid diabetes typ 1. Känslor som rädsla och oro uppkom ofta vid egenvård. Undervsining kring diabetes typ 1 behövs i olika omgångar vid flera tillfällen med några års mellanrum. För att kunna bemöta barnens behov krävs fortsatt foskning som ger fördjupad kunskap kring barnens upplevelser. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till barnets upplevelser och på så sätt ge barnet de stöd somk han/hon behöver. / Diabetes type 1 is characterized by the body´s inability to produce insulin. The cells are gradually destroyed and the insulin production is decreased. Initial symptoms of diabetes are thirst, fatigue, blurred vision, weightloss, elevated plasma glucose levels and glucose concentration in urine. Research on children´s experiences in type 1 diabetes is limited therefore require knowledge of children´s experiences when they are treated in healthcare and in community. The purpose of this study was to examine children and young people´s experiences of living with type 1 diabetes. Literature consisted of a total of eleven performance articles. Data processing generated categories: Worry and fear, Feelings of alienation, Experiences the change of diet, Experienced of social aspects and Experiences in a specialized self-care. The results showed that children of different ages have different experiences with diabetes type 1. Feelings of fear and anxiety appeared frequently in self-care. Education is needed several times every few years. Further research that provides deeper knowledge about children and adolescents experiences is needed. Nurses should consider the child´s experiences and give the child the support he/she needs.