本研究主要探討中國上市公司內部控制品質與盈餘管理是否有關聯。在本研究中分別使用兩種盈餘管理方式進行實證，結果顯示內部控制品質和盈餘管理程度呈顯著負相關，意即內部控制品質越好，越能抑制公司管理者進行盈餘管理。精確來說，良好的內部控制品質可以抑制管理者利用裁決性應計數美化財務報表，意即好的內部控制可以減少應基礎盈餘管理；在實質盈餘管理方面，本研究發現良好的內部控制品質可以減緩管理者透過過度生產向上盈餘管理，降低管理階層增加裁決性費用已達到預期盈餘目標以及抑制公司透過操控銷貨以影響盈餘之情況，意即好的內部控制能有效減少管理者進行實質盈餘管理。整體而言，本研究結果發現好的內部控制，能有效減少管理者進行應計基礎及實質盈餘管理。 / The objective of this thesis is to investigate whether there is a relationship between internal control and earnings management. In this thesis, I use two types of earnings management: accrual-based and real activities earnings management and I find that there is a significantly negative relationship between quality of internal control and earnings management. Specifically, my results show that high-quality internal control inhibits managers from earnings management through discretionary accruals, implying that high-quality internal control could lower the level of accruals-based earnings management. Moreover, I document that high-quality internal control could reduce upwards real earnings management through increase production, decrease influence through decreasing manipulation discretionary expenses and lessen level of abnormal cash flow. Collectively, I find that high-quality internal control can lower the level of real and accrual-based earnings management behaviors.

由於會計資訊與企業存有緊密之關聯性，再加上企業外部的報表使用者屬於相對資訊弱勢者，企業之管理當局因此存有許多不同動機及機會進行盈餘管理。會計師受託查核公司財務報表並對報表表示意見，在健全資本市場的任務中擔任極為重要的角色，社會大眾對會計師之職責賦予相當大的期待。但繼美國安隆案後，各國財務報導相關弊案連續爆發卻使會計師的專業遭受嚴重質疑，因此，弊案爆發或會計師受主管機關懲處後，先前被懲處會計師所簽證之其他受查公司，不論有無類似弊病，都會被人以放大鏡來觀察。然而，究竟會計師對於實質盈餘管理之抑制效果是否得以發揮？會計師懲戒制度實施結果是否合乎立法初衷而得以督促提升報表之盈餘品質？則尚無一致結論，亦為本研究欲探討的議題。 / Grahem et al.（2005），Roychowdhury（2006）及Cohen et al.（2008）等文獻均認為沙氏法頒布後，公司管理階層用以操縱盈餘之行為，從過去進行應計項目盈餘管理，改為偵察度較困難、法律上可非難性較低之實質盈餘管理。本研究即參考Roychowdhury之研究，以異常裁決性費用、異常生產成本、異常營運活動現金流量之絕對值捕捉實質盈餘管理程度，依據欲探討之問題設定兩大研究假說，以獨立樣本觀察懲戒會計師事件發生前後期實質盈餘管理之變化，探討懲戒會計師制度對於實質盈餘管理之影響。研究結果發現，以異常裁決性費用與異常生產成本衡量實質盈餘管理之程度時，受懲戒會計師之客戶在經查核後之財務報表中，報導實質盈餘管理之程度更為嚴重；以異常營運活動現金流量為實質盈餘管理之代理變數，則因受干擾影響而無法在各假說下得出顯著之結果。 / 因會計師之查核關卡對於實質盈餘管理之抑制效果有限，目前企業報表中所報導數據之解讀，有賴報表使用者多予比較各科目前、後期波動，考量各數值之間之關連性，並推敲公司可能使用之盈餘管理行為以及相關企業風險。懲戒制度之目的在於避免專業人士怠忽其職、違規行事而侵害大眾利益，其不僅處分已違法之會計師，對於其他會計師亦有警惕之意味，因此實有其存在之必要，本研究結果建議主管機關參考相關研究，制訂更為完善的制度以增進大眾利益，符合社會期待。 / Since accounting information is instrumental to many decisions that a company and its stakeholders make, management has plenty of motives to manage earnings reported on the financial statements. The users will probably as a result misinterpret the data, and thus, sustain direct or indirect losses. Accountants are asked to express their opinions toward the financial reports, and have played an important role in the capital market. Investors rely on what accountants assure in their audit to make decisions. However, after the Enron scandal broke out, so many frauds erupted that accountants’ professionalism and assurance quality were being questioned. Sanctions may be due to the profession’s self-regulation system or based on judgment of the regulators. Nevertheless, does the CPA sanction system actually restrain the real earnings management behavior of auditee companies? Can the system really enhance the earnings quality of client accounting information? The answers to these questions are unknown, and they are the subject of this study. / Managers have altered their application to manage earnings from accruals to real activities since the issuance of Sarbanes-Oxley Act. Based upon the research model developed by Roychowdhury (2006), this study uses abnormal discretionary expenses, abnormal production, and abnormal operating cash flow as proxies for earnings management. I classify samples into two periods, i.e., before and after changing accountants to analyze whether the sanction has affected the application of real earnings management. The results do not support that the auditor sanction system in Taiwan is effective in reducing the real earnings management behavior of auditee firms. / In short, one purpose of CPA sanction is to enforce professional conduct on all members of the profession. It not only punishes the accountants that break laws, but also alerts other fellow auditors. Therefore, the sanction system is necessary. The regulators should refer to research findings and examine the effect of the sanction system on real earnings management. In the mean time, it is advisable that statements users put more emphasis on analyzing and comparing the fluctuations of the figures and ratios between periods. After all, reading carefully through financial statements and numbers is the ultimate way to stop real earnings management.

För att uppnå harmonisering och skapa en överenstämmelse av redovisningsstandarder i de europeiska länderna beslutade Europaparlamentet år 2002 att tillämpa IASB standarder. IFRS blev ett obligatoriskt regelverk för börsnoterade företag inom EU från och med januari 2005. Upprättandet av finansiella rapporter enligt ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk skulle underlätta för investerare att värdera företag i olika länder. Införandet av IFRS 2005 har inneburit att goodwill och andra immateriella tillgångar inte längre skulle skrivas av utan istället årligen testas för nedskrivningsbehov, enligt IAS 36. Tidigare forskning har visat att det finns svårigheter med implementeringen av IAS 36 sedan IFRS har antagits som regelverk för börsnoterade företag inom EU. Det finns inga särskilda regler för hur företagen bör göra när de prövar goodwill för nedskrivningen, vilket gör att företagsledningen får större möjligheter att påverka nedskrivningen av goodwill. Syftet med denna studie är identifiera faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar i svenska börsnoterade bolag inom IT- och telekombranschen. En kvantitativ metod och en deduktiv ansats har använts i denna studie. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag inom IT- och telekombranschen på Stockholmsbörsen OMX NASDAQ under perioden 2009–2015. Studiens resultat har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan byte av verkställande direktör och goodwillnedskrivningar. Detta resultat har visat att det finns incitament hos företagsledningen att agera i eget intresse vid redovisningsval, vilket kan ge en felaktig bild av företagets finansiella ställning. / In order to achieve harmonization and create a conformity of accounting standards in the European countries, the European Parliament in 2002 applied IASB standards and IFRS became mandatory regulations for listed companies in the EU from January 2005. Preparation of financial statements in accordance with a common and internationally accepted regulations would facilitate investors to evaluate companies in different countries. The introduction of IFRS in 2005 has meant that goodwill and other intangible assets are no longer amortized, but instead are tested annually for impairment, in line with IAS 36. Previous research has shown that there are difficulties with the implementation of IAS 36 since IFRS has been adopted as regulations for listed companies within the EU. There are no specific rules on how companies should do when they test goodwill for impairment which provides the management greater opportunities to influence the impairment of goodwill. The purpose of this study is to identify the factors affecting goodwill impairment in Swedish listed companies in the IT- and the telecommunications industry. A quantitative method and deductive approach has been used in this study. Data collection was based on the annual reports of listed companies in the IT- and the telecommunications industry on the Stockholm Stock Exchange, NASDAQ OMX during the period 2009–2015. Studies results have shown that there is a significant positive correlation between the change of CEO and goodwill impairment. This result has shown that there is an incentive for management to act in their own interest at the accounting choices and this can give a misleading picture of the company´s financial position.

I och med verkställandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 gick de svenskamarknadsnoterade bolagen från att skriva av goodwill linjärt till att årligen testa posten förnedskrivningsbehov. Den direkta effekten blev större goodwillposter och lägre av- och nedskrivningskostnader. Studien ämnar undersöka huruvida det föreligger utrymme försubjektiva bedömningar när goodwill ska testas för nedskrivningsbehov. Studien ämnar även att undersöka om det föreligger incitament för en företagsledning att utnyttja bedömningen av goodwill för att manipulera bolagets resultat i enlighet med earnings management-teorin. Studien omfattar 138 observationer från 2017, vilka är svenska börsnoterade bolag noterade på OMX Stockholms listor Mid cap och Large cap. Den inhämtade datan kommer från databaser samt manuellt hämtad från samtliga bolags årsredovisningar. Med studiens syfte och deduktiva utgångspunkt har en kvantitativ ansats antagits och fyra hypoteser utvecklats. Den första hypotesen testar sambandet mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Övriga hypoteser behandlar sambandet mellannedskrivning av goodwill och earnings management-faktorerna resultatbaserade bonusar, lånekontrakt och VD-byte. Med hjälp av linjära regressioner testas även om de sistnämnda variablerna påverkar nedskrivning av goodwill. Studien visar inte på några signifikanta resultat och samtliga nollhypoteser accepteras. Vi kan inte dra slutsatsen att det finns några samband mellan de testade earnings managementfaktorerna. Vi kan heller inte säga om det finns något samband mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Trots att studien inte uppnår några signifikanta resultat hoppas vi att den kan bidra med en diskussion som kan ligga till grund för framtida och fortsatt forskning inom ämnet. / With the implementation of IFRS 3 and the readjusted version of IAS 36, all Swedish companies listed on OMX Stockholm went from goodwill write-off on a straight-line basis to testing the asset annually for impairment. The direct effect was greater goodwill assets and lower depreciation and impairment costs. This study aims to investigate whether there is scope for subjective assessments when goodwill is to be tested for impairment. The study also intends to investigate whether there is an incentive for a business management to utilize the assessment of goodwill to manipulate the company's results in accordance with the earnings management theory. The study contains 138 observations from 2017, which are all Swedish listed companies on OMX Stockholm on the lists Mid cap and Large Cap. The collected data comes from databases and manually retrieved from the company’s annual reports. A quantitative approach has been adopted and four hypotheses have been developed based on the aim of the study and the deductive starting point. The first hypothesis tests the correlation between the market’s expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment of goodwill. The other hypotheses deal with the correlation between impairment of goodwill and earnings management factors such as performance-based bonuses, debt covenant and CEO changes. Linear regressions also test whether the latter variables affect decisions regarding goodwill impairment. The study do not show any significant results and all null hypotheses are accepted. We cannot conclude that there are any connections between the earnings management factors tested, neither can we say if there is any correlation between the market's expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment. Although the study does not achieve any significant results, we hope that it can contribute with a discussion that can form the basis for future and continued research within the subject.

Bakgrund Sedan IFRS infördes 2005 skall goodwill inte lägre skivas av utan istället testas för nedskrivning minst en gång per år. Nedskrivningsprövningen har sedan dess kritiserats av flertalet forskare och ansetts vara ett ämne för earnings management (EM). Eftersom goodwill skall värderas till verkligt värde följer viss problematik, särskilt under lågkonjunkturer då det är svårt att förutspå hur långvarig den ekonomiska nedgången förväntas bli. Cykliska branscher, såsom bankbranschen, är känsliga för förändringar i konjunkturen och således borde sådana förändringar avspeglas i bankernas goodwillpost. Syfte Studien har två övergripande syften, dels att kartlägga nedskrivningar av goodwill i nordiska storbanker och dels att testa samband mellan dessa och olika konjunkturlägen, Big Bath Accounting och Income Smoothing. Målet med studien är att komplettera det redan befintliga forskningsområdet gällande EM vid nedskrivning av goodwill. Detta genom att ta konjunkturens påverkan i beaktning samt inkludering av nordiska storbanker.   Metod Då tidigare studier inom området har exkluderat bankbranschen, var det just av denna anledning som banker valdes ut för studien. För att besvara studiens syfte och frågeställning föll sig en kvantitativ metod mest lämplig. Insamlad data från årsredovisningar perioden mellan 2006–2017 sammanställdes i statistiska modeller och tester och därmed kunde studiens resultat erhållas. Resultat & Slutsats Studiens resultat visar att varken konjunktur, utövande av Big Bath Accounting eller Income Smoothing signifikant påverkar nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker. Studien kan därmed inte påvisa förekomsten av någon av dessa två strategier för EM, vilket motsäger tidigare forskning. Gällande konjunkturens påverkan på nedskrivning av goodwill föreligger en negativ korrelation där nedskrivningar tenderar att vara som störst under en lågkonjunktur. Dock har inget tydligt mönster för när nedskrivningar har gjorts kunnat urskiljas. / Background Since IFRS was introduced in 2005, goodwill should no longer be amortized but instead be tested for impairment at least once a year. The impairment test has been criticized by most researchers and blamed to be a topic for earnings management (EM). Because goodwill is measured at fair value, certain problems follow. Especially during recession, when it is hard to predict how long the economic downturn is expected. The banking industry are particularly sensitive to changes in the business cycle. Therefore, should these changes should be reflected in their goodwill. Purpose This study has two main purposes, partly to identify impairments of goodwill in major Nordic banks and partly to test the statistical relationship between these and different economics conditions, Big Bath Accounting and Income Smoothing. The aim of the study is to supplement the existing research regarding earnings management and impairment of goodwill. This by taking different economic conditions in account and including Nordic major banks. Method Previous studies in the research area has excluded the banking industry, for this reason, banks were selected for our study. To answer the study's purpose and issue, a quantitative method fell most suitably. To be able to perform statistical models and tests to obtain a result, data was collected from each bank annual reports during 2006–2017. Results and conclusion The result of the study shows that neither the economic conditions, Big Bath Accounting or Income Smoothing has a significant impact on the impairment of goodwill in banks Nordic Large Cap. The study could not demonstrate the presence of any of these two strategies for earnings management, which contradicts previous research. Regarding the impact of economic conditions of goodwill impairment, there is a negative correlation where write-downs tend to be greater during a recession. Thus, no pattern for when write-downs of goodwill have been made.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin och Finch hävdar att användandet av diskonteringsräntor vilka avvek mer än 150 räntepunkter från de teoretiska diskonteringsräntorna inte kan förklaras av estimeringsfel och därmed är i linje med opportunistiskt beteende. Det har presenterats olika former av opportunism som förklaring till dessa avvikande diskonteringsräntor. Dessa inbegriper opportunistiskt beteende genom earnings managagement i form av big bath och income smoothing. Denna studie undersöker om avvikande diskonteringsräntor förekommer och om förklaringarna presenterade av Carlin och Finch har bärighet år 2010 för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Detta genom att använda samma metod som Carlin och Finch gällande beräknandet av teoretiska diskonteringsräntor för att sedan relatera detta till resultatutveckling och faktiskt utförd goodwillnedskrivning. Denna studie visar att avvikelser mellan företagens redovisade och en genom CAPM beräknad teoretisk diskonteringsränta tycks vara vanligt förekommande och att avvikelser som kan förklaras av big bath förekommer, detta tycks dock vara ovanligt. Ingen avvikelse mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta kan påvisas som kan förklaras av opportunistiskt beteende genom income smoohting i syfte att dämpa resultat. Vidare framför denna studie kritik av tidigare studiers slutsatser om förekomst av agerande i linje med opportunism då redovisad diskonteringsränta avviker från en genom CAPM beräknad diskonteringsränta. / In 2005 IFRS 3 and IAS 36 were implemented in Sweden. As of this companies perform impairment testing of goodwill. These impairment tests may include discounted cash flow analyses. The researchers Carlin and Finch conducted a study in 2009 of Australian listed companies to investigate if the discount rates used in these impairment tests possibly were used opportunistically. They did this by demonstrating deviations between the discount rates that companies reported and discount rates calculated by the researchers using the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin and Finch argues that reported discount rates that deviated more than 150 basis points from the estimated discount rates cannot be explained by estimation error and is thus consistent with opportunistic behavior. Explanations were presented by Carlin and Finch concerning the occurrence of these deviations. These include earnings management in the form of big bath and income smoothing.   This study examines whether deviating discount rates occur and if the explanations presented by Carlin and Finch can be documented for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm in 2010. This is conducted by using the same method as Carlin and Finch regarding the calculation of the discount rates. Further this is related to earnings and actual performed goodwill impairments. This study shows that deviations between reported discount rates and theoretical discount rates, estimated by CAPM, are prevalent and that these deviations may have been motivated by big bath, though this appears to be unusual. No deviations between reported and theoretical discount rates can be shown that can be explained by opportunistic behavior by conducting income smoothing to dampen earnings. Furthermore, in this study criticism is put forth of earlier studies’ conclusions concerning behavior consistent with opportunism explaining deviations between reported and theoretical discount rates calculated using CAPM.

No description available.

Redovisningen används som ett verktyg för beslutsfattande i olika situationer och därför är det viktigt att redovisningen sker på ett korrekt sätt. Dock har det visat sig att verktyget inte alltid fungerar i praktiken eftersom att företag kan använda sig av earnings management för att vilseleda användarna. Studien har gjorts som en komparativ fallstudie med hjälp av tio olika case som byggts upp genom skandaler där earnings management uppdagats i svenska företag. En jämförelse har sedan gjorts av de olika casen i syfte att upptäcka likheter och skillnader för att på så sätt få en ökad förståelse av fenomenet. Studien undersöker vad som gör att en företagsledare använder sig av earnings management samt vilka konsekvenser det får för företaget och dess olika intressenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp organisations- och redovisningsteorier tillsammans med etik och moral för att kunna identifiera olika vinklar av problematiken. Studien konstaterar att det sällan finns en enda bakomliggande faktor som bidrar till att earnings management används. De olika bakomliggande faktorerna som har identifierats handlar om att ge en förskönad bild över antingen företaget eller företagsledaren själv. Det framgår även att earnings management medför negativa konsekvenser för såväl företaget som dess intressenter. Slutligen kan studien konstatera att earnings management inte medför något positivt och således inte har någon vinnare. / Financial statement is used as an instrument for decision making in several situations, thus it is of high importance that it is performed accurately. However, it has appeared to not always operate correctly since companies have the possibility to use earnings management to misguide the users. This study has been accomplished as a comparative case study with ten various cases, generated from scandals where earnings management has been exposed in Swedish companies. We have compared the cases in order to gain an increased comprehension of the phenomenon and its effects. The study examines the underlying reasons for a business manager to apply earnings management and which consequences it brings to the enterprise and its stakeholders. The empirical material has been analyzed with organizational and accounting theories along with ethical and moral beliefs in order to identify different perspectives of the stated problem. The conclusion is that it is often more than one underlying factor that contributes to the use of earnings management. The identified underlying factors are about giving a better picture of either the business manager or the company. It also emphasizes that earnings management causes adverse consequences for the firm as well as its stakeholders. Finally, this study states that earnings management does not lead anything positive, thus it does not result in anyone winner.

Vi har studerat svenska börsnoterade bolag på Stockholmsbörsens largecap-lista som omfattar de största börsnoterade bolagen i Sverige. Syftet med denna studie är att söka samband mellan bolagens nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser. Dessa väsentliga händelser utgörs av byte av revisor och verkställande direktör. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare teorier om företagsledningars olika sätt att subjektivt bedöma behovet av nedskrivningar. Det är inte alltid en ledning tar beslut som är för företagets bästa utan kan ha egna incitament för att maximera den egna nyttan. Metoden som vi utgått från i vår studie har varit en kvantitativ metod där vi samlat in data från bolagens årsredovisningar och kvantifierat det för att söka samband genom regressionsanalys. Vårt resultat ger inga indikationer på samband mellan nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser. / We have studied Swedish listed companies on the Stockholm Stock Exchange largecap list, which includes the largest listed companies in Sweden. The purpose of this study is to seek connection between the companies' impairment losses on goodwill and significant events. These significant events consist of a change of accountant and CEO. The theoretical frame of reference is based on previous theories on the different ways of management to subjectively assess the need for write-downs. It is not always a management decision that is for the good of the company but may have its own incentives to maximize its own benefit. The method we used in our study has been a quantitative method where we collected data from the companies´ annual reports and quantified it to seek connection through regression analysis. Our results do not give any indication of the relationship between impairment of goodwill and significant events.

Background and aim: All of the publicly listed companies in the EU have since January 2005 been required to implement the new international accounting standard IAS/IFRS in their financial statements. One of the new regulations that were included in the standard was the IAS 40 – Investment Property, which regulates the valuation and reporting of a company’s investment properties. IAS 40 introduced two different approaches to valuate investment properties; the cost method and the fair value method. The latter one created debate and controversy because of concerns regarding its applicability on assets not traded on an efficient market. The foundation of the fair value method is to value an asset to its fair value, which is the amount that can be expected to be received if the asset would have been sold the time of the valuation. If an asset is regularly traded on an efficient market the information of the value can be retrieved directly from recent market transactions. However, if the asset is not traded on an efficient market the management needs to make own assumptions when assessing the value, which is thus subject to bias. This creates opportunities for the management to manipulate the earnings. The purpose of this study is to determine whether Swedish real estate companies use the fair value method as a tool to manipulate earnings by implementing earnings management techniques. Methodology: Two hypotheses were developed to answer the research question. They were tested by conducting a statistical analysis. Hypothesis 1 was tested by performing a linear regression analysis and the second hypothesis was tested by a chi-square-test. Result and conclusion: The results from statistical analysis were ambiguous. Although a specific earnings management technique could not be proven to be used it was not possible to eliminate the possibility of real estate companies performing some kind of earnings management technique to manipulate the earnings. / Bakgrund och syfte: I januari 2005 introducerades en internationell redovisningsstandard, IAS/IFRS, som alla börsnoterade företag i EU var tvungna att implementera. Ett av de många nya regelverk som infördes var IAS 40 – Förvaltningsfastigheter som reglerade värderingen och redovisningen av ett företags förvaltningsfastigheter. IAS 40 introducerade två nya metoder för att hantera redovisningen av förvaltningsfastigheter; cost-metoden och fair value-metoden. Den sistnämnda blev debatterad och ansågs kontroversiell då det funderingar skapades över dess tillämpning på tillgångar som inte handlades på en effektiv marknad. Fair value-metoden syftar till att värdera en tillgång till dess verkliga värde, vilket är det belopp som kan förväntas fås vid en eventuell avyttring vid värderingstillfället. Om en tillgång regelbundet handlas på en effektiv marknad kan information inhämtas direkt ifrån nyligen genomförda marknadstransaktioner. Om en tillgång emellertid inte handlas på en negativ marknad måste företagsledningen formulera egna antaganden när värdet beräknas vilket skapar utrymme för subjektivitet och som då kan utnyttjas av företagsledningen för att manipulera resultatet. Studiens syfte är att fastställa huruvida svenska fastighetsföretag använder fair value-metoden som ett verktyg för att manipulera ressultatet genom att implementera earnings management-tekniker. Metod: Två hypoteser formulerades i studien för att besvara frågeställningen. De prövades genom att utföra en statistisk analys. Hypotes 1 prövades genom en linjär regressionsanalys och hypotes 2 prövades genom att utföra ett chi-två-test. Resultat och slutsats: Resultatet från den statistiska analysen var tvetydig. Då även om användadet av en specifik earnings management-teknik inte kunde statistiskt visas var det inte möjligt att eliminera det faktum att earnings management i någon form kan förekomma för att manipulera resultaten.