Global ETD Search

11	Skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning / The role of literature in mother tongue teaching Abou Assaf, Maha, Almahmi, Tamador January 2022 (has links) Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket. didaktiskt verktyg efferent läsning estetisk läsning föreställningsvärldar modersmålsundervisning skönlitteratur Languages and Literature Språk och litteratur
12	Skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning / The role of literature in mother tongue teaching Abou Assaf, Maha, Almahmi, Tamador January 2022 (has links) Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket. Didaktiskt verktyg efferent läsning estetisk läsning föreställningsvärldar modersmålsundervisning skönlitteratur Languages and Literature Språk och litteratur
13	”Det är som att de inte är människor alls” : En intervjustudie i gymnasieungdomars skildringar gällande skönlitteratur och dess koppling till alla människors lika värde Hietala, Heli January 2024 (has links) Begrepp som alla människors lika värde, solidaritet och mänskliga rättigheter är ledord och värderingar som framgår i den svenska gymnasieskolans övergripande läroplan. Med detta förankrat även i den svenska skollagen är det tydligt att det svenska skolväsendet ska omfattas av undervisningsmoment där dessa förmågor kan tillämpas och utvecklas. I denna kontext har skönlitteraturen en avgörande roll och uppges vara ett av de främsta verktygen för att eleverna ska utveckla förmågor kring alla människors lika värde. Denna studie har sin utgångspunkt i just ovanstående värderingar och har som syfte att genom intervjuer undersöka hur gymnasieelever skildrar att svenskämnets skönlitterära moment berör de förmågor gällande värdegrund och dess fokus på alla människors lika värde som nämns i styrdokumenten. För att uppfylla detta syfte har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt uttrycker eleverna att arbetet med skönlitterära moment i svenskämnet ger dem insikter om värdegrund med fokus på allas lika värde? samt Hur framträder elevernas olika föreställningsvärldar samt olika lässtilar, i relation till allas lika värde, i arbetet med de skönlitterära texter de har tagit del av? Resultatet i studien visar att eleverna snabbt stiger in i den litterära föreställningsvärlden, mycket tack vare att de kan koppla innehållet i texten till sina egna erfarenheter. När eleverna tar del av en text är det först efter avslutad läsning som eleverna vanligtvis svarar på frågor om texten de har läst, antingen skriftligt på egen hand eller i form av boksamtal. I detta avseende uttrycker flertalet elever att de upplever att arbetet med skönlitteraturen blir mer efferent, att de läser för att kunna svara korrekt på de efterföljande frågorna. Under läsningens gång kan dock en mer estetisk läsning förekomma, främst i de fall eleverna lättare känslomässigt kan leva sig in i det de läser. I detta avseende lyfter eleverna att filmmediet ger dem större möjlighet till inlevelse, då de visuella presentationerna ökar inlevelsen. Skönlitteratur värdegrund allas lika värde svenskämnet föreställningsvärld efferent läsning estetisk läsning gymnasiet ämnesplan läroplan kvalitativ intervju fenomenologi Didactics Didaktik
14	Litteraturundervisning av äldre texter - Hinder och möjligheter Ahlqvist, Elisabet January 2019 (has links) Detta är ett examensarbete baserat på en etnografiskt inspirerad studie som har syfte att undersöka hur lärare motiverar och utformar undervisningen av äldre texter på gymnasiet samt hur elever på olika gymnasieprogram upplever denna undervisning. För att utföra studien har använt mig av källor som bidragit till att samla in, bearbeta och analysera den empiri som intervjuerna och observationerna resulterat i. Frågeställningarna är baserade på syftet med studien och lyder: 1. Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag? 2. Hur motiverar svensklärare undervisningen av äldre texter i klassrummet idag? 3. Skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen och i så fall hur? 4. Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter? För att besvara mina frågeställningar utfördes tre lärarintervjuer, tre fokusgruppsintervjuer med elever ur respektive klass samt observerade två av tre klasser under ett lektionstillfälle. Som metod för analys valdes en innehållsanalys där teman vaskades fram. Detta innebar att intressanta träffpunkter valdes ut efter transkriberingen av intervjuerna som därefter formade tre teman. Resultatet delades sedan upp i tre delar baserat på dessa teman. Dessa tre teman är: Läsning för att öppna dörrar, läsning för igenkänning och läsning för läslust. I varje tema presenteras vad som utläses vara hinder och möjligheter med den olika tillvägagångssätten för undervisning av äldre texter. appropriering efferent läsning estetisk läsning igenkänning kanon litteraturhistoria litteraturundervisning läsare läslust pedagogik reader response theory sociokulturellt perspektiv stöttning äldre texter Humanities and the Arts Humaniora och konst
15	Oron över håravfall mitt i medeltidens litteratur -Hur fyra lärare integrerar sex- och samlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan Johansson, Sofia, Ingvarsson, Louise January 2016 (has links) SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens. det vidgade textbegreppet estetisk läsning efferent läsning fiktion flerstämmighet genus kompensatoriskt uppdrag lysskompetens lyssna lärarutbildning läsa osynlig pedagogik presentationsskrivande relationer sakprosa sex- och samlevnad synlig pedagogik skriva svenskämnesdidaktik svenskämnesmetodik svenskämneskonceptioner skönlitteratur tala tankeskrivande tematisk undervisning värdegrund ämnesintegrering Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0922 seconds