De textila färg- och beredningsprocesserna medför flera miljöproblem. Kemikalieframställning, kemikalieanvändning, vattenåtgång och energiåtgång är alla faktorer kopplade till färg och beredning av textil som har påverkan på miljön. Efterbehandling av textila material görs för att ge en textil vara en önskvärd egenskap men tyvärr kan efterbehandling även resultera i ett oönskat färgomslag. Färgomslag kan leda till att det textila materialet måste färgas om eller kasseras vilket är ett enormt resursslöseri. Av Ikea of Sweden tilldelades vi en uppgift i syfte att undersöka vad som kan vara en rimlig toleransgräns gällande färgskillnad för en beige lakansväv sett utifrån ett kundperspektiv. I studien gjordes också en undersökning som rör färgomslag till följd av efterbehandling. Arbetet har utrett om efterbehandling påverkar färgen på en bomullsväv färgad med reaktivfärg. Färgen är en beige färg baserad på tre olika färgstoffer. Den experimentella metoden bestod av färgning av en lakansväv till en beige färg som därefter genomgick olika kombinationer av efterbehandlingar. De olika efterbehandlingarna som undersöktes var en silikonbaserad mjukgörare, en formaldehydfri antiskrynkelbehandling och kalandrering. Detta utfördes i syfte att med hjälp av instrumentell färgmätning och visuell färgbedömning avgöra om färgomslag kan upptäckas till följd av de olika efterbehandlingarna samt för att etablera en rimlig toleransgräns åt Ikea. Studien har påvisat att de undersökta efterbehandlingarna leder till färgomslag och att de färgskillnader som uppstår inte skiljer sig åt mellan de olika behandlingarna. En rimlig toleransgräns för den undersökta väven med beige färg har fastställts till ∆E=1.

Täktverksamheter innebär stora ingrepp i miljön. När verksamheten avslutas ska täktområdet efterbehandlas och det finns flera sätt en efterbehandling kan utformas på och vad som måste tas hänsyn till. Gråsjöns skiffertäkt i Jämtland har inte efterbehandlats. Då den är en del av en kulturhistorisk miljö, att området kan vara geologiskt intressant samt att täkten är belägen i fjällmiljö gör det svårt att avgöra hur efterbehandlingen ska ske. Syftet med studien är därför att ta reda på hur skiffertäkten på bäst lämpade sätt ska efterbehandlas med avseende på aspekterna geologiska värden, naturvärden, kulturmiljövärden, estetiska värden samt risk och säkerhet. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt litteraturgranskning av rapporter om efterbehandling av täkter. Vid efterbehandling kan det vara värdefullt att bevara eventuella intressanta lagerföljder i täkten för forsknings- och utbildningssyften. Den biologiska mångfalden bör gynnas och bergsbranter, blockstensupplag och vattensamlingar kan skapa gynnsamma miljöer. Äldre brottstensytor från historisk brytning ska bevaras och säkerhetsåtgärder bör vidtas så att inte människor som rör sig i området skadar sig i täkten: Detta kan göras genom snedsprängning och släntning eller att en skyddshylla sprängs in i bergväggen. En färdig efterbehandlingsplan som är anpassad och tar hänsyn till alla aspekter går inte att ta fram i dagsläget då det måste göras en inventering av arterna i och runt täkten. Först när det underlaget finns går det att avgöra hur täkten ska efterbehandlas och hur de andra aspekterna kan vävas in i efterbehandlingen. / Quarries result in great environmental interference. When quarrying is completed the area must undergo restoration. There are different ways to design the restoration plan and what must be taken into account. The shale quarry in Gråsjön, Jämtland County hasn’t been restored. Due to cultural heritage in the quarry, the possible geological value and the fact that the shale-quarry is located in an alpine environment makes it difficult to determine the course of action. The aim of this paper is to determine what best way is to restore the shale-quarry due to geological values, nature values, cultural heritage, esthetical values and risk and safety. This was done by qualitative semi-structured interviews and a literature study of reports on restoration of quarries. Upon restoration, it can be valuable to preserve interesting strata in the quarry for research and educational purposes. The biodiversity should be favored and slopes, heaps of stone blocks and pools of water can create favorable environments. Older parts of the quarry that represent a cultural heritage should be preserved and precautions should be taken to prevent people from getting injured in the quarry. This could be done by line out the steep walls in the quarry or blast out a protective step in the stone wall that prevent people from falling down. A restoration plan that is taking into account all the aspects is not possible because a species inventory must be initiated. When the inventory is complete the course of action can be decided and how the other aspects can be part of the restoration plan.

År 2010 fanns enligt Länsstyrelsen (2011) 80 000 platser som misstänktes vara förorenad och har uppskattats kosta 45 miljarder kronor att åtgärda och ta 40 år. Fastigheten Brynäs 19:7 i Gävle, där Cloetta och tidigare verksamheter har bedrivits, är förorenad med bland annat PAH, PCB, metaller och petroleumkolväten. Fastigheten ska bli ett bostadsområde men behöver först genomgå någon typ av saneringsåtgärd. För att välja den mest hållbara saneringstekniken är multikriterieanalys (MKA) ett bra verktyg. Inom MKA finns nu SCORE som är specifikt framtagen för förorenad mark, efterbehandling och beslutsfattande. Syftet med detta arbete är att ta fram åtgärdsförslag åt Gävle kommun för omhändertagandet av förorenad mark på Brynäsområdet 19:7. Målsättningen är att utreda för lämpliga efterbehandlingsmetoder och välja den bästa genom en utförd MKA. Under kapitlet Metod beskrivs hur studien kom till, tillvägagångssättet för litteraturundersökningen och MKA:n, samt viktiga val. Litteraturundersökningen består av information om Brynäs 19:7, bland annat om föroreningssituationen och en allmän områdesbeskrivning. Sedan följer en litteraturundersökning om de valda efterbehandlingsmetoderna; Biosan, Bioreaktor, Daramend, Jordtvätt, Termisk behandling och Vakuum extraktion. Biosan, Bioreaktor och Daramend är biologiska metoder och jordtvätt en fysikalisk metod. Efterbehandlingsmetoderna innehåller främst en processbeskrivning, typ av föroreningar den kan behandla och reningsgraden. Resultatet har sammanställts i ett antal stapeldiagram, varav samtliga presenteras ur ett hållbarhetsperspektiv där alla tre hållbarhetsdomäner har inkluderats. Det har framgått från resultatet att Vakuum extraktion är det mest hållbara alternativet. Diskussionen innefattar bland annat problemen kring fyllnadsmassorna på området, Off-site kriterier och resultatet. Slutsatsen är Vakuum extraktion är den mest hållbara av alternativen vid en sanering av fastigheten Brynäs 19:7 och det rekommenderas att metoden används, alternativt termisk behandling. Metoderna skulle även kunna kombineras för att minska deras svagheter och få en effektiv rening av de föroreningar som kräver sanering. De begränsningar som funnits har främst varit tidsbrist på grund av den omfattande multikriterieanalysen. Brist på information om Brynäs 19:7 och om de olika saneringsteknikerna har även till viss del varit en begränsande faktor. / In 2010, there was according to the County Administrative Board (2011) 80 000 sites suspected of being contaminated, and has been estimated to cost 45 billion to fix and take 40 years. The property Brynäs 19:7 in Gävle, where Cloetta and past operations have been conducted, is contaminated with mostly PAHs, PCBs, metals and petroleum hydrocarbons. The property will be a residential area but need to first undergo some type of remediation action. In order to choose the most sustainable remediation technology, a multi-criteria analysis (MCA) is a fitting tool to use. Within MCA is now SCORE, a specifically designed program for contaminated land, remediation and decision making. The purpose of this work is to develop and present proposals for actions to take to Gävle municipality, for disposal of contaminated soil at Brynäs 19:7. The goal is to determine the appropriate treatment methods and choose the best one by doing an MCA. In the methodology chapter it is described how the study came to be, the approach of the literature review, the MCA and important choices. The literature review consists of information on Brynäs 19: 7, including the pollution situation and a general description of the area. Then follows a literature review on the selected remediation methods; BioSan, Bioreactor, Daramend, Soil Washing, Thermal processing and Vacuum extraction. BioSan, Bioreactor and Daramend are biological methods, and soil washing a physical method. The remediation methods mainly contain a process description, type of pollution it can process and purification degree. The results have been compiled in a number of bar graphs, all of which are presented from a sustainability perspective, where all three sustainability domains have been included. The result shows that Vacuum extraction is the most viable option. The discussion includes the problems surrounding the filling material of the area, Off-site criteria and results. The conclusion is that the Vacuum extraction is the most sustainable of the alternatives to a clean-up of the property Brynäs 19: 7 and it is recommended that the method is used, alternatively Thermal processing. The methods could be combined to reduce their weaknesses and get an effective removal of the contaminants that require remediation. The limitations that existed have been mainly lack of time because of the extensive MCA. Lack of some information on Brynäs 19: 7 and about the various remediation techniques have to some extent been a limiting factor.

<p>Chemical stabilization of mine waste from Ljusnarsbergsfältet with sewage sludge and calcium carbonate residues</p><p>Mine waste from Ljusnarsbergsfältet in Kopparberg, Sweden, is considered to constitute a great risk for human health and the surrounding environment. Some of the waste rock consists of sulphide minerals. When sulphide minerals come into contact with dissolved</p><p>oxygen and precipitation, oxidation may occur resulting in acid mine drainage (AMD) and the release of heavy metals. The purpose of this study has been to characterise the waste material and try to chemically stabilize the waste rock with a mixture of sewage sludge and calcium carbonate. The drawback of using organic matter is the risk that dissolved organic matter can act as complexing agents for heavy metals and in this way increase their mobility. An additional study to examine this risk has therefore also been performed.</p><p>The project started with a pilot study in order to identify the material fraction that was suitable for the experiment. When suitable material had been chosen, a column test was carried out for the purpose of studying the slurry’s influence on the mobility of metals along with the production of acidity. To clarify the organic material’s potential for</p><p>complexation a pH-stat batch test was used. Drainage water samples, from the columns,</p><p>were regularly taken during the experiment. These samples were analyzed for pH, electrical conductivity, alkalinity, redox potential, dissolved organic carbon (DOC), sulphate and leaching metals. The effluent from the pH-stat-test was only analyzed on a few occasions and only for metal content and change in DOC concentration.</p><p>The results from the laboratory experiments showed that the waste rock from Ljusnarsberg easily leached large amounts of metals. The stabilization of the waste rock succeeded in maintaining a near neutral pH in the rock waste leachate, compared to a pH 3 leachate from untreated rock waste The average concentration of copper and zinc in the leachate from untreated waste rock exceeded 100 and 1000 mg/l respectively, while these metals were detected at concentrations around 0.1 and 1 mg/l, respectively, in the leachate from the treated wastes. Examined metals had concentrations between 40 to 4000 times lower in the leachate from treated waste rock, which implies that the stabilization with reactive amendments succeeded. The long term effects are, however, not determined. The added sludge contributed to immobilize metals at neutral pH despite a small increase in DOC concentration. The problem with adding sludge is that if pH decreases with time there is a risk of increased metal leaching.</p>

Chemical stabilization of mine waste from Ljusnarsbergsfältet with sewage sludge and calcium carbonate residues Mine waste from Ljusnarsbergsfältet in Kopparberg, Sweden, is considered to constitute a great risk for human health and the surrounding environment. Some of the waste rock consists of sulphide minerals. When sulphide minerals come into contact with dissolved oxygen and precipitation, oxidation may occur resulting in acid mine drainage (AMD) and the release of heavy metals. The purpose of this study has been to characterise the waste material and try to chemically stabilize the waste rock with a mixture of sewage sludge and calcium carbonate. The drawback of using organic matter is the risk that dissolved organic matter can act as complexing agents for heavy metals and in this way increase their mobility. An additional study to examine this risk has therefore also been performed. The project started with a pilot study in order to identify the material fraction that was suitable for the experiment. When suitable material had been chosen, a column test was carried out for the purpose of studying the slurry’s influence on the mobility of metals along with the production of acidity. To clarify the organic material’s potential for complexation a pH-stat batch test was used. Drainage water samples, from the columns, were regularly taken during the experiment. These samples were analyzed for pH, electrical conductivity, alkalinity, redox potential, dissolved organic carbon (DOC), sulphate and leaching metals. The effluent from the pH-stat-test was only analyzed on a few occasions and only for metal content and change in DOC concentration. The results from the laboratory experiments showed that the waste rock from Ljusnarsberg easily leached large amounts of metals. The stabilization of the waste rock succeeded in maintaining a near neutral pH in the rock waste leachate, compared to a pH 3 leachate from untreated rock waste The average concentration of copper and zinc in the leachate from untreated waste rock exceeded 100 and 1000 mg/l respectively, while these metals were detected at concentrations around 0.1 and 1 mg/l, respectively, in the leachate from the treated wastes. Examined metals had concentrations between 40 to 4000 times lower in the leachate from treated waste rock, which implies that the stabilization with reactive amendments succeeded. The long term effects are, however, not determined. The added sludge contributed to immobilize metals at neutral pH despite a small increase in DOC concentration. The problem with adding sludge is that if pH decreases with time there is a risk of increased metal leaching.

The Swedish mining industry has changed from the historical situation with several smaller mines to the present situation with a few, bigger mines. This results in presence of abandoned mines around Sweden. Remediation of mines is regulated by legislation and the present demands are considerably higher than it was some decades ago.  The Storliden mine was a Zink- and Coppermine active between 2001-2008. Storliden is located in Malå municipality, Västerbotten county, and is included in the Skellefte district, known for its sulfide mineralizations.  The ore was broken underground with a technique called cut and fill mining. It was estimated that the ore was to be consumed in 2007, but due to rising ore prices, the mine was operated until 2008. Remediation was done through backfilling the mine with waste rock from Storliden and Boliden’s mines Renström, Kedträsk, and Kankberg. Also, tailings, concrete, and sludge from the sedimentation basins were backfilled. Today, the mine is filled with water.  High Arsenic concentrations in water is a serious health issue in parts of the world. Bangladesh is perhaps the most common example where Arsenic in groundwater has caused health problems for millions of people. In Sweden, the Skellefte field is known for its elevated Arsenic concentrations in the bedrock, related to sulfide mineralizations. Studies confirm a correlation between Arsenic-bearing bedrock and elevated concentrations in water.  This thesis work has been conducted together with the consultant company Golder Associates (Golder) in Luleå. Golder has performed environmental investigations in the Storliden area during the period 2018-2020. Installation and sampling of groundwater wells were included in this investigation. High concentrations of Arsenic was found in some of the groundwater wells. This thesis aims to review potential sources of Arsenic and their potential significance. The purposes are to be fulfilled by evaluating and interpreting the results from the sampling, Piper diagrams, ratios, and modeling in the program PHREEQC.  The results indicate that the presence of Arsenopyrite in the bedrock is the most likely source of the elevated concentrations of Arsenic in deep groundwater. Oxidation of Arsenopyrite is likely caused by mainly dissolved oxygen in groundwater. Further, the water quality differs from different depths, indicating that deep groundwater and water flow from the mine via the ramp do not have any immediate connection. It is likely that remains of tailings on the industrial area cause low pH and leaching of metals locally.  High concentrations of Arsenic can occur very locally, highlighting the importance of conducting sampling of groundwater used as drinking water in areas where sulfide mineralizations are confirmed or suspected. Further, a relation between the time that water is in contact with the bedrock/mineralization and the concentration of Arsenic is stated. Higher concentration HCO3- tends to correlate with elevated Arsenic concentration. / Sveriges gruvindustri har förändrats i snabb takt, från ett flertal mindre gruvor till dagens läge med ett mindre antal större gruvor. Detta resulterar i förekomst av nedlagda gruvor runt om i Sverige. Efterbehandling av gruvor regleras genom lagstiftning, och kraven idag är betydligt högre än för bara något decennium sedan.   Storlidengruvan var en zink- och koppargruva verksam mellan 2001–2008. Storliden ligger i Malå kommun och området ingår i Skelleftefältet, känt för sina sulfidmineraliseringar. Malmen bröts i en underjordsgruva med så kallad igensättningsbrytning, dvs. tomrum har succesivt fyllts ut med material under driften. Malmen beräknades vara förbrukad 2007, men när malmpriset ökade kunde gruvan leva vidare till 2008. Efterbehandlingen innebar att fylla igen gruvan med gråberg från Storliden men också gråberg från Bolidens gruvor Renström, Kedträsk och Kankberg. Dessutom användes anrikningssand, cement och slam från sedimentationsbassängerna för att fylla igen gruvan. Länshållning av gruvan upphörde och idag är gruvan vattenfylld. Höga arsenikhalter i vatten är ett hälsoproblem i delar av världen. Det kanske vanligaste exemplet är Bangladesh, där arsenik i grundvatten har orsakat hälsoproblem för miljontals människor. I Sverige är Skelleftefältet utmärkande för den höga arsenikhalten i berggrunden. Naturlig arsenikhalt i borrade brunnar har undersökts i flera studier som visar ett samband mellan arsenikhaltig berggrund och förhöjda halter i vatten.  Examensarbetet har utförts tillsammans med konsultföretaget Golder Associates i Luleå. Golder har fått i uppdrag att utföra miljötekniska undersökningar i Storlidenområdet, bland annat ingick installation och provtagning av grundvattenrör. Denna provtagning skedde under perioden 2018–2020. I några av grundvattenrören påträffades förhöjda halter av arsenik. Detta examensarbete syftar till att utreda förekomsten av Arsenik i grundvattnet, undersöka vilka källor som kan vara orsaken till arsenikhalterna samt källornas förväntade betydelse. Detta har gjorts genom att utvärdera och tolka resultaten från provtagningarna samt användningen av Piper-diagram, geokemiska kvoter och geokemisk modellering i programmet PHREEQC. Resultaten indikerar att förekomst av arsenikkis som mineralisering i berggrunden är den mest troliga källan till de förhöjda halterna av arsenik i djupt grundvatten. Oxidationen av arsenikkis sker troligtvis främst av löst syre i grundvattnet. Vidare skiljer sig vattenkvalitén åt från olika djup och delar av området som provtagits, dvs. det verkar inte finnas någon omedelbar koppling mellan djupt grundvatten och vatten som kommer via rampen som leder till gruvan. Det är troligt att rester av anrikningssand på industriområdet orsakar lågt pH och metallutlakning lokalt.  Höga arsenikhalter kan förekomma lokalt, vilket understryker vikten av att utföra provtagning av grundvatten som används för dricksvatten i områden där misstänkt eller konstaterade sulfidmineraliseringar förekommer, eftersom arsenik annars kan vara en mycket skadlig ”diffus” förorening. Vidare konstateras också samband mellan den tid som vatten är i kontakt med mineralisering och arsenikhalt. Högre halt HCO3- tenderar att korrelera med förhöjd arsenikhalt

Syftet med denna uppsats var att söka förståelse till varför den nedlagda gruvan i Nautanen fortsätter att förorena miljön i närområdet. Utifrån aktör- och nätverksteori har utgångspunkten varit den att olika aktörer har haft olika intressen i Nautanen. Alla aktörer har studerats neutralt och utgångspunkten har varit den att det existerar en ontologisk jämlikhet mellan aktörerna – ingen är starkare än den andra. Genom en kvalitativ fallstudiemetod har olika material bearbetats. Undersökningen visade att försöken på efterbehandling inte genomfördes till dess fullo. Detta beror på att två aktörer, Gällivare kommun och markägaren Sveaskog, inte kunde komma överens om framtidsansvaret för Nautanen. Således resulterade det i att projektet avslutades och föroreningarna fortsatte att förorena. Genom att analysera resultatet lyfts olika belägg för olika slutsatser om vilken aktör som är den starkare aktören samt ansvarig till varför Nautanen fortsätter att förorena. Är det Gällivare kommun eller Sveaskog? Är det lagstiftningen eller staten? / The purpose of this essay was to understand why the old mining site in Nautanen continues to pollute the enviroment in the immediate area. Based on the actor-network theory, different actors have had different interests in Nautanen. All actors have been studied neutrally and the starting point has been that there is an ontological equality between the actors – no actor is stronger than the other. Different materials have been processed through a qualitative case study method. The study showed that the post-treatment trials were not fully carried out. This was because two actors, Gällivare municipality and the landowner Sveaskog, were unable to agree on the future responsibility for Nautanen. Thus, it resulted in the project coming to an end and the pollution continuing to pollute. Analyzing the results highlights different evidence for different conclusions about wich actor is the stronger actor and is responsible for why Nautanen continues to pollute. Is it Gällivare municipality or Sveaskog? Is it the law or the state?

Ökad efterfråga på koppar har inneburit att man börjat prospektera områden där kopparhalten är låg. Ett sådant område är Laver i Älvsbyn kommun där Boliden vill etablera ett dagbrott i vad som förut var ett gruvsamhälle men nu står övergivet. Den planerade gruvan orsakar konflikter med närliggande rennäring, Natura 2000-områden samt har konsekvenser för miljön och samhället i Älvsbyn. Denna rapport undersöker effekterna av den tidigare och planerade gruvan i Laver med fokus på hur efterbehandling ska gå till och hur den påverkar olika aktörer. Materialet är hämtat från litteratur, intervjuer och ett fältarbete i Laver och har resulterat i en scenarioanalys där påverkan på miljön, rennäring och samhället värderats. Om en gruva etableras i Laver kan gruvavfallet tas hand om av Boliden och det finns idéer om hur en efterbehandling kan tillgodose kommunens behov men projektet riskerar att slå ut rennäringen. Det är därför viktigt att konsekvenserna vägs utifrån ett helhetsperspektiv där alla aktörers intressen tillgodoses. / An increasing demand for copper has led to the prospecting of areas with low copper content. One such area is Laver in Älvsbyn municipality where Boliden Mineral AB wants to establish an open pit mine in what was once an old mining settlement. The planned mine causes conflicts with nearby reindeer husbandry, Natura 2000-areas and has consequences for the environment as well as the society in Älvsbyn. This report examines the effects of both the old and planned mine in Laver, with a focus on the after-treatment and how the concerned agents become affected by a new mine. A scenario analysis was made by gathering information from literature, interviews and a field work at the mining site. This scenario analysis compares and values the impact on the local environment, reindeer herding and society. The planned mine will be on a larger scale than the old one and will therefore have to take more aspects of future impacts into account. If a mine is established in Laver, most of the waste can be taken care of by Boliden. There are some ideas on how the after-treatment can meet the needs of the municipality, but the reindeer husbandry is at great risk of vanishing from the area. Hence, it’s of importance that future consequences are weighed from a holistic perspective where the interests of all agents are met.

Syfte: Rödfyr är gruvavfall från förbränning av alunskiffer. Materialet finns i naturen på många platser i Västra Götaland. Fram till 80-talet användes rödfyren som utfyllnadsmaterial men numera är användningen begränsad då materialet lakar tungmetaller. Mängden avfall som går till deponi skall minskas. Möjligheten att deponera rödfyrsmassor är därmed begränsad då områden med rödfyrshögar skall bebyggas. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur rödfyrsmassor kan hanteras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt. Målet är att ge förslag på användningsområden och hanteringsmetoder för rödfyrsmassor för att bidra till bättre miljö och ekonomiska och förutsättningar. Genom att utreda vilka krav som ställs på användning av rödfyr, söktes svar på möjliga användningsområden och konstruktionslösningar för att minska lakningen. Denna studie är ett examensarbete som genomförts i samarbete med Skövde kommun. Metod: Valda metoder för datainsamling är litteraturstudie, dokumentanalys samt semi-strukturerade intervjuer. I litteraturstudien studerades litteratur om avfall, rödfyr, och efterbehandlingsmetoder. I dokumentanalysen studerades miljöutredningar för rödfyr för att erhålla kunskap om lakningen. Intervjuerna gav information om tillståndsmyndigheternas arbete med rödfyr, och sakkunnigas förslag på hur rödfyr bör användas och hanteras. Resultat: Studien visade att det finns andra användningsområden än deponi, samt att det finns metoder för att begränsa rödfyrens lakning. Det måste finnas kunskaper om hur rödfyrens spridning sker vid omröring och flytt. Att förhindra lakning kan uppnås genom att kapsla in rödfyren med hjälp av olika tätskikt. Detta innebär att rödfyren kan nyttjas som en resurs, ytor blir tillgängliga för exploatering, samt att rödfyren inte är tillgänglig för människor, och att lakningen till grundvattnet minskas. Konsekvenser: Rödfyr kan användas som utfyllnadsmaterial vid mindre känslig markanvändning, såsom industriområden och vägar. Detta är under förutsättning att övertäckning av massorna sker för att undvika lakning. Asfaltsytor, i kombination med ett tätskikt på ovansida, samt vertikala sidor, begränsar lakningen avsevärt. Överytan kan då utnyttjas för exploatering. Transportsträckan är ofta ekonomiskt avgörande för om rödfyren kan flyttas eller inte. Om rödfyren kan nyttjas för utfyllnadsändamål minskar kostnaden för inköp av material, och nya uttag av massor belastar inte miljön. Begränsningar: Den rödfyr som studerats är den som finns i Skövde Kommun. Studien bör dock kunna tillämpas på övriga länet. En begränsning är att intervjustudien inte genomfördes så omfattande. Ytterligare hade genomförande av skaktester i studien kunnat bidra med kunskap. På grund av den tid som krävs för detta var det ej möjligt. Dock erhölls bekräftande svar från de olika metoderna, och slutsatser kunde därmed trianguleras. / Purpose: Burnt alum shale is mining waste derived from combustion of the same rock. It exists in several places in Västra Götaland. Alum shale was previously used as filling but nowadays the use is limited thus the material is leaching heavy metals. The amount of waste normally put in landfills shall now be diminishing. Therefore the possibility to landfilling alum shale is limited. The purpose of this study is to increase the knowledge of how alum shale can be dealt with in an environmentally safe and economically beneficial way. The goal is to bring out suggestions for applications of use and ways of handling the excavations to contribute to a better environment and to achieve better financial conditions. By investigate what claims need to be achieved for the possibility of using Alum shale, useful areas of use and suitable management where brought forward. This study has been composed as a mean to get a bachelor degree in engineering, with the benefitial partner Skövde kommun. Method: Literature study, document analysis and interviews where used as research methods. Research on waste, alum shale and remediation techniques where studied in the literature study. In the document analysis, environmental study were analysed to retain knowledge of leachate. The interviews presented information of the authorities work with alum shale and experts’ suggestions of how alum shale can be used and handled. Findings: This study showed that there is other applications than landfills, and that there is methods to limit the leachate. If to be used, knowledge of the alum shale’s propensity of spreading due to stirring and relocation must be known. To inhibit leachate van be achieved by encapsulate the alum shale by waterproofing. This means that the alum shale can be used as a resource. Areas will be available for exploitation, it will not affect people in the surroundings, and the leachate to the groundwater will diminish. Implications: At minor sensitive land use, alum shale can be used as filling material, such as industrial areas and roads. This implicates waterproofing of the material. Asphalted surface, in combination of waterproofing the top surface and the vertical sides limits the leachate of metals considerably. The haul is often ruling the possibility to relocate the shale. If the alum shale, at disposal, could be used for filling purposes, the cost of purchasing new material, and outlet of new raw material does not need to burden the environment. Limitations: The alum shale studied is the one of Skövde County. The study should though be applicable to the whole of Västra Götaland. Not having the time to expand the interviews and include more people with research experience and expertise, is one of the limitations of this study. Also, carry out leachate tests could have contributed with more knowledge.

Följande studie syftar till att kartlägga planeringsprocessen och identifiera brister med den, samt ge förbättringsåtgärder för omrullningen på ett fallföretag. Genom utvecklingen av en generell konceptuell modell för att förbättra planeringsprocesser av omrullning. Under alla år har efterbehandlingsprocessen varit nedprioriterad på fallföretaget, och därmed också planeringsprocessen av den. Vid produktion av papper sker, som i många industrier, ett oväntat utfall av produkter som fått defekter under tillverkningen. Produkterna som har defekter kan oftast räddas och säljas genom att efterbehandlas, och en av dessa efterbehandlingar kallas omrullning. Att undersöka och förstå processer inom företag är avgörande för att göra förbättringar.   Studien presenterar förbättringsförslag som baserats på de brister som identifierades med planeringsprocessen. Förslagen innefattar bland annat att skapa ett effektivare IT-system, etablera tydliga kommunikationsvägar och öka engagemanget från ledningen. Dessa insatser kan öka effektiviteten, minska slöseri och bättre tillgodose kundernas behov, vilket ökar konkurrenskraften och lönsamheten inom pappersindustrin. Företaget kan implementera detta förbättringsarbete genom att tillsammans analysera och bryta ner målbilden till mindre små mål som går att uppnå på kort sikt. Baserat på insamlade data presenterar studien en konceptuell modell för att analysera och förbättra planeringsprocessen för omrullning. Förslag på vidare studier har getts, där det kan undersökas samma process på flera företag för att se om samma problematik finns där. Det är också vidare forskning att på fler företag använda den framtagna modellen för att analysera och förbättra planeringsprocesser för efterbehandling för att öka generaliserbarheten. / The following study aims to map the planning process and identify deficiencies within it, as well as provide improvement measures for the rewinding process in a case company. By developing a general conceptual model to enhance rerolling planning processes. Over the years, post-processing operations have been overseen, including the planning process associated with them. In paper production, like in many industries, defective products are generated during manufacturing. These defective products can often be salvaged and sold through post-processing, with one such process being rewinding. Examining and understanding processes within companies is crucial for making improvements. This study aims to map the planning process of rewinding and develop a conceptual model to enhance post-processing planning.   The study presents improvement suggestions based on the deficiencies identified in the planning process. The suggestions include creating a more efficient IT system, establishing clear communication channels, and increasing management involvement. These efforts can enhance efficiency, reduce waste, better meet customer needs, thereby increasing competitiveness and profitability within the paper industry. The company can implement these improvement efforts by collectively analyzing and breaking down the target vision into smaller short-term goals that can be achieved. Based on the collected data, the study presents a conceptual model for analyzing and improving the rerolling planning process. Suggestions for further studies have been provided, where the same process can be examined in multiple companies to determine if similar issues exist. Additionally, further research can be conducted in more companies using the developed model to analyze and improve post-processing planning processes, aiming to increase generalizability.