<p>Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.</p><p>Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning.</p><p>Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas.</p><p>Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.</p>

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester. Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning. Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas. Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.

This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar. Industrier och jordbruk har stor påverkan men också den enskilda människans vattenanvändning har betydelse.   I Sverige tycks den allmänna inställningen vara att vi inte har ett problem med vårt användande av vatten. Men vid en närmare undersökning av vårt innanhav Östersjöns problem med exempelvis övergödning och syrebrist och utsläppen av näringsämnen ifrån våra enskilda avlopp kan man ställa sig frågande. Även svenskens nyttjande av grundvattenreserver kan te sig olämpligt utifrån ett ekologiskt hållbart perspektiv. Att sedan detta vatten renas till dricksvattenkvalitet för att sedermera användas till att vattna fuktälskande växter som är planterade i gassande sol i en sandig torr jord kan vara förbryllande. Medvetenhet utifrån det lilla perspektivet, till exempel den svenska hemträdgården, kan vara åskådligt. Samtidigt kan det kanske också bidra till en i framtiden miljövänligare politik där målet är att rent sötvattnen skall finnas tillgängligt för alla i ett långt perspektiv.   I denna litteraturstudie, möjligheten till en rationell vattenanvändning i den privata hemträdgården ur ett ekologiskt hållbart perspektiv. Flertalet olika metoder att hushålla med vatten och att tillvarata, rena och använda sig av nederbörd och gråvatten belyses. Resultatet är indelat i två delar; hushållning och rening. I den första redogörs på vilka sätt en effektivisering av vattenanvändandet kan gå till. Lättast och effektivast görs detta genom att dra ner på förbrukningen. Detta går enkelt att göra med några få tekniker. Till exempel att bättra på jordstruktur med organisktmaterial, att placera växter på platser som liknar deras naturliga habitat, minska avdunstning och forma platsen så att nederbörd kan ledas dit den behövs. Att se över hur extrabevattning ska tillämpas på effektivast sätt samt vilken vattenkälla detta vatten kommer ifrån tillhör också detta hushållande stycke. I den andra delen redogörs för olika metoder som kan tillämpas i en trädgård för att rena grå- och dagvatten så att trädgårdens naturliga potential till att vara en del av jordens naturliga kretslopp främjas. Lättast görs detta genom en begränsning av föroreningar redan vid deras källa. Därefter kan infiltrationsytor, infiltrationsplanteringar, biodiken, gröna tak, dammar, konstruerade våtmarker, rotzoner, UV-ljus och aquakulturer vara mer eller mindre användbara metoder som kan tillämpas i hemträdgården.   Vattenfrågan bör klarläggas redan vid planeringen av byggnader och trädgård. Varje tomt måste sättas in i sitt sammanhang då dessa unika med speciella förutsättningar och problem. Hemträdgården är en utmärkt plats för experiment och utvecklingsarbete av ett hållbart vattenanvändande. / Without water there would be no life on earth. People depend of clean water for their survival. Today in many countries the lack of clean water is causing disease and premature death. World problems with fresh water in the form of shortage and severe pollution caused by humans may seem colossal. Industries and agriculture have a major impact but also the individual’s water-use has consequences.   In Sweden the public opinion seems to be that we do not have a problem with our use of water. But with a closer look on facts that is not the case. For example our inland sea, Östersjön, and our contribution to its problems with euthrophication, lack of oxygen with the spillage of nutrients from the sewers and agriculture. Also the Swedish use of ground water may seem inappropriate in an ecological sustainable perspective. What is even more puzzling is that this water gets cleaned to a drinking water quality and then gets used for watering plants in the garden or to wash the car. Consciousness from the small perspective (as the Swedish private garden) can contribute to a future environmentally friendly politic that will lead to a sustainable water-use in a long perspective.     With this paper I would like to demonstrate, in a literature study, the possibility of a rational water-use in the private home garden from an ecological sustainable perspective.  Different methods of economising the water-use, gathering and cleaning stormwater and greywater will be illustrated. The result part will be divided into two parts; economization of water and cleaning of water.   The first part describes the ways in which an efficiency of water-use can be preceded. The easiest way this is done is to cut down the consumption of water. This can easily be done with a few techniques. For example to improve the soil structure with organic material, placing of plants in places that resemble their natural habitat, reduction of evaporation and shaping pf the site so that precipitation can be managed where it is needed. Also to in which way irrigation is applied in the most efficient way and from which source this water is taken is presented in this part. The second part describes different methods of cleaning grey- and stormwater so the home garden’s natural potential to be a part of the earth’s natural rhythm is promoted. Most easily this is done by stopping the pollution at the source. After that infiltration areas, bioswales, green roofs, ponds, constructed wetlands, reed beds, UV light and aquacultures can be more or less potential methods to be applied in the home garden.   Water issues should be clarified already at the design process with homes and gardens. Each plot and garden is unique with its particular conditions and problems. Therefore needs every case to be seen in its particular context in order to obtain the optimal solution for that particular place.The home garden is a suitable place for experimental development of a sustainable water-use.

Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund. Även odlingssättet och tillhörande odlingsåtgärder är avgörande för hur åkerns ogräsflora ser ut. En odlingsåtgärd som har ett stort inflytande över ogräsflorans sammansättning, är användningen, eller uteslutandet, av herbicider. Uppsatsens fältstudie består av ogräsinventeringar genomförda på två åkrar – en konventionellt odlad och en ekologiskt odlad. Den konventionella åkern är behandlad med syntetiska herbicider och den ekologiska är det inte. Studien visar att den ekologiska åkern hade fler arter, en rikligare mångfald, och många fler plantor än den konventionella åkern. Artsammansättningen tyder på att den konventionella åkern var något mer näringsrik och hade ett lägre pH. / Biological diversity is important in agricultural systems. The diversity of the agricultural landscape is beautiful to the human eye and it provides an exciting as well as soothing environment. Diversity also denotes genetic resources that can be of great importance in the future. Furthermore, a high biological diversity of weeds most often means a high diversity of insects and other animals, among them the predators of pests, which contributes to high productivity of the arable fields. The diversity of weed in a field depends on its geographical location, the climate and the bedrock. Other factors of great importance to the composition of the weed flora are the farming methods (conventional/ecological) and the specific measures used. One measure that has a high influence on the composition of the weed flora is the use, or exclusion, of herbicides. The field study of this paper consists of weed inventories of two arable fields – the first cultivated per traditional methods and the second per ecological methods. Herbicides are used in the conventional field but not in the ecological one. The study shows that the ecological field had more secies, a greater diversity, and far more plants than the conventional field. The composition of the weed species indicates that the conventional field had a slightly higher nutritive value and a lower pH value.

Rivers belong to the world’s most complex ecosystems but increasing demands for water are degrading rivers worldwide. The increase in human populations and activities has resulted in an intense and difficult conflict between the development of rivers as a natural resource and their function as living ecosystems. It is now widely recognized that a naturally variable flow regime is required to sustain freshwater ecosystems. Many countries that experience river degradation have started to implement environmental flows, i.e. the unallocated flow purposely preserved in a river. The objectives of this thesis are twofold. The first aim is to briefly describe the concept and science of environmental flows and the different methodologies for calculating environmental flows. This was done based on a literature review of the subject. The second aim is to present a case study calculating the environmental flow requirements. The case study was conducted through a field study in the Buzi River basin in Mozambique and the subsequent modeling of the environmental flow requirements. The literature study showed that not only the quantity of water is important; the timing and frequency of floods, droughts, low flows and high flows are very important as well. The literature study also showed that the advances in environmental flow science have been remarkable while the water policy and management has not been equally successful in implementing environmental flow standards. The calculation of environmental flow requirements was done with the Desktop Reserve Model developed in South Africa. The results indicated that to maintain the ecological status in the Buzi River at a largely natural condition (ecological category A) an average allocation of 57 % of mean annual runoff (MAR) is required. The present ecological status was determined in Revue River, which is one of the three major tributaries to Buzi River. To maintain the Revue River at its present ecological state requires an environmental flow between 23-37 % of MAR. The major environmental threats in Revue River are erosion and flow modification. The erosion is a consequence from artisanal gold mining, inadequate farming practices and deforestation. The flow alterations are caused by the large Chicamba Dam constructed for the generation of hydropower. One of the questions this thesis aimed to answer was if it was possible to set the present ecological state with a limited amount of data. This study showed that it could be possible but that the confidence level will be low. The relationships between ecological metrics and flow alterations must be investigated in detail for this region before environmental flow requirements can be successfully calculated and implemented. / Floder hör till jordens mest komplexa och känsliga ekosystem, men ett ökat tryck på våra vattenresurser har försämrat situationen för många av världens floder. Befolkningsökningen och den globala utvecklingen har resulterat i en intensiv och komplicerad konflikt mellan utnyttjandet av floder som en naturresurs och bevarandet av deras funktion som unika ekosystem. Det är nu allmänt accepterat att den naturliga flödesvariabiliteten behövs för att bevara våra sötvattenekosystem. Flera länder där försämringen av floder är ett faktum har börjat införa miljöanpassade flöden, det vill säga vatten som medvetet tilldelas flodens ekosystem. Det finns två syften med det här examensarbetet. Det första är att genom en litteraturstudie beskriva miljöanpassade flöden och de modeller som används för att beräkna detta flöde. Det andra målet är att göra en fallstudie och beräkna det miljöanpassade flödet och bestämma den ekologiska statusen för Buzi floden i Moçambique. Litteraturstudien visade att det inte bara är kvantiteten av vatten som är viktigt; tidpunkt och återkomsten av översvämning, torka, lågflöden och högflöden är mycket viktiga om man vill efterlikna det naturliga flödet. Litteraturstudien visade även att framstegen i kunskapen om miljöanpassade flöden har varit stora medan vattenlagstiftningens anpassning och införandet av miljöanpassade flöden har varit svag i flera avseenden. Modellerandet gjordes med den sydafrikanska Desktop Reserve Model. Resultaten från modellen visade att för att bibehålla den ekologiska statusen för Buzi floden i ett nära naturligt stadium (ekologisk klass A) krävs en tilldelning på 57% av medelårsavrinningen. Den nuvarande ekologiska statusen bestämdes i Revue floden, som är en av tre huvudfloder i Buzi avrinningsområdet. För att behålla Revue floden i sitt nuvarande tillstånd skulle kräva ett miljöanpassat flöde på mellan 23-37% av medelårsavrinningen. De största ekologiska hoten i Revue floden visade studien var erosion och flödesförändringar. Erosionen är en konsekvens av guldutgrävning, jordbruk med fel teknik, och skogs­­avverkning. Flödesförändringarna härrör från den stora vattenkraftsstationen Chicamba Dam. En av frågorna den här studien syftade till att besvara var om det är möjligt att bestämma den nuvarande ekologiska statusen med en begränsad tillgång till data. Studien visade att det är möjligt men att osäkerhetsnivån i resultatet kommer att vara stort. Studien visade även att modellen Desktop Reserve Model kan användas för snabba beräkningar av det miljöanpassade flödet, men att mer utförliga studier som till exempel Building Block Methodology måste genomföras innan resultatet med säkerhet kan verifieras. Relationen mellan ekologiska förändringar och flödesvariationer måste utredas i detalj för studieområdet innan de miljö­anpassade flödesbehoven kan bli implementerade med framgång.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

Title: Upsetting Offsets - A case study of Colombia and their legislation of biodiversity offsetting Authors: Linda Levin and Linda Olsson Supervisor: Åsa-Karin Engstrand Background: The global loss of biodiversity is a very timely debate, and experts are actively working on finding new ways to lessen and reverse the negative impacts placed on the environment. One such way is biodiversity offsetting and it is a methodology that is becoming more prevalent within national environmental legislations. Colombia enforced a legislation regarding biodiversity offsetting in 2012, and it quickly became apparent that the process would not progress without its issues. Aim: The aim of this study is to research the government, NGOs and companies in relation to the legislation of biodiversity offsetting in Colombia established in 2012, to acquire knowledge regarding their roles, relationships and the challenges they are experiencing. Methodology: The empirical data was collected during a two months field study in Colombia. The data was collected in a qualitative manner, through interviews with employees at governmental entities, NGOs and companies. While conducting the empirical research, theoretical information was gathered, which implies an iterative approach. Conclusion: According to the results of this study, there are various issues to be found in the implementation process of the legislation, both in regards to practical difficulties, as well as in the relationships between the different actors. Some of these problems could be mitigated with a national habitat banking system, where the offsetting activities are managed by an external part.  Key words: Biodiversity offsetting, environmental governance, Colombia, NGOs, the government, companies, roles, relationships, challenges. / Bakgrund: Den globala negativa påverkan på den biologiska mångfalden är en högst aktuell debatt, och experter arbetar ständigt med att hitta nya sätt att vända de negativa effekterna på miljön. En metod som ämnar göra detta är ekologisk kompensering, vilken blir allt vanligare inom nationell miljölagstiftning. I Colombia trädde en lagstiftning gällande ekologisk kompensering i kraft under 2012, och det blev snart uppenbart att processen inte skulle fortskrida utan sina problem. Syfte: Syftet med denna studie är att i Colombia, undersöka regeringen, ideella organisationer och företag i relation till lagstiftningen om ekologisk kompensering som trädde i kraft 2012, för att förvärva oss kunskap om deras roller, relationer och utmaningar. Metod: Det empiriska datamaterialet samlades in under en två månader lång fältstudie i Colombia. Detta skedde kvalitativt, genom intervjuer med anställda på regeringsorgan, ideella organisationer och företag. Samtidigt som vi genomförde den empiriska undersökningen, samlade vi även in teoretisk information, vilket visar på användningen av en iterativ metod. Slutsats: Resultaten av denna studie visar att det finns vissa svårigheter i implementeringsprocessen av lagstiftningen, såväl gällande praktiska svårigheter, som i relationerna mellan de olika aktörerna. Några av dessa problem skulle kunna lösas med ett nationellt habitat banking system, där kompenseringsaktiviteterna hanteras av en extern part. Nyckelord: Ekologisk kompensering, miljöstyrning, Colombia, ideella organisationer, regeringen, företag, roller, förhållanden, utmaningar.

Bakgrunden till examensarbetet är att aktiviteter kopplat till den globala ekonomin samt tillväxt av denna har skapat en situation som i dagsläget inte uppfyller den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Lösningar för att minska den miljöpåverkan som sker idag samtidigt som ekonomisk tillväxt sker har kritiserats och istället föreslås ekonomier med låg eller ingen tillväxt. Med bakgrund till detta har forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt startat och examensarbetet genomförs hos ekonomiska modeller som är ett av projektets arbetspaket.Syftet med examensarbetet är dels att utreda hur en eventuell hållbarhetsproblematik med en fortsatt BNP-tillväxt ser ut för att avgöra om en konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet existerar. Syftet går också ut på att simulera en neoklassisk jämviktsmodell för att studera hur en sådan reagerar för olika tillväxtscenarier (tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt). För att avgöra detta studeras parametrarna BNP, konsumtion, investeringar, mängd kapital och mängd arbetade timmar. Tanken är att kartläggningen av en eventuell konflikt mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet i kombination med analysen av jämviktsmodellen ska kunna användas för att avgöra hur ekonomiska modeller som tar hänsyn till både den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet ska kunna utformas.Huruvida en konflikt mellan den ekonomiska och ekologiska dimensionen av hållbarhet existerar utreds med hjälp av en litteraturstudie. Vidare ställs den neoklassiska jämviktsmodellen inte upp från grunden, istället används en redan färdig jämviktsmodell för den finska ekonomin som sedan utvecklas efter förutsättningar i svenska data. Modellen simuleras mellan 1990-2035 för scenarierna tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt. Dessutom görs en simulering av nolltillväxt där arbetstiden successivt minskar.Litteraturstudien visar att en potentiell konflikt mellan den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet existerar. Simuleringarna för den neoklassiska jämviktsmodellen ger tillförlitliga resultat för parametrarna BNP, konsumtion och mängd arbetade timmar. Modellens stora svaghet är dock investeringar som avviker i jämförelse med data, något som antagligen också är skälet till att mindre avvikelser uppkommer för mängden kapital.Jämviktsmodellen och litteraturstudien diskuteras sedan och slutsatsen dras att den största svagheten hos den neoklassiska jämviktsmodellen är att den inte tar hänsyn till naturresurser (inklusive energi) som produktionsfaktor samt hur föroreningar påverkar dessa. Ett förslag som i sin tur tas fram utifrån slutsatserna är att uppdatera ekonomiska modeller (exempelvis jämviktsmodellen) för att inkludera naturresurser som produktionsfaktor så att modellerna även tar hänsyn till den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Resultatet av en sådan modell skulle sedan kunna användas för att kommunicera en optimal nivå på BNP och skapa konsensus mellan nationalekonomer, miljövetare och politiska beslutsfattare om hur en potentiell konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet kan hanteras. / The background to this master thesis is that the activities linked to the global economy and its growth has created a situation that currently does not uphold the ecological dimension of sustainability. Solutions to reduce the environmental impact of today while economic growth occurs has been criticized and instead economies with low or no growth have been proposed. With this in mind, the research project Beyond GDP growth have started. The master thesis is carried out for economic models which is one of the work packages within the project.The aim of the master thesis is partly to investigate the issue of sustainability with continued GDP growth to determine whether a possible conflict between economic and ecological sustainability exists. The objective is also to simulate a neoclassical equilibrium model for the Swedish economy to study its responses for different growth scenarios (growth, zero growth and negative growth). The parameters GDP, consumption, investment, amount of capital and amount of hours worked are studied. The idea is that the identification of a possible conflict between ecological and economic sustainability, combined with the analysis of the equilibrium model can be used to determine how economic models that take into account both the ecological and the economic dimension of sustainability could be designed.Whether a conflict between the economical and the ecological dimensions of sustainability exists is investigated with the help of a literature review. Furthermore, the neoclassical equilibrium model is not developed from scratch. Instead an already finished equilibrium model of the Finnish economy is used, which is then developed after prerequisites in the Swedish data. The model is then simulated in the time period 1990-2035 with scenarios for growth, zero growth and negative growth. Furthermore, a scenario of zero growth in which working hours are gradually decreases is simulated.The literature review indicates that a potential conflict between the ecological and the economical dimension of sustainability exist. The simulations of the neoclassical equilibrium model provides reliable results for the parameters GDP, consumption and amount of hours worked. The model's major weakness, however, is investments that differs in comparison with the data, which is probably the reason that minor deviations also occurs for amount of capital.The equilibrium model and the literature review are then discussed and the conclusion is made that the biggest weakness of the neoclassical equilibrium model is that it does not take into account natural resources (including energy) as a production function nor how pollutants affect them. A proposal which in turn is drawn up based on the conclusions is to update economic models (e.g. the equilibrium model) to include natural resources as a production factor so that the models also take into account the ecological dimension of sustainability. The result of such a model could then be used to communicate an optimal level of GDP and create consensus among economists, environmental scientists and policy makers about how a potential conflict between economic and ecological sustainability can be managed.

The purpose of this study was to analyze and develop a workflow for assessing and representing the value of ecosystems to professionals involved in municipal planning. A thorough literature review was conducted and supplemented by interviews and observations. Frameworks for ecosystem service assessments were analyzed and combined with methods in urban planning in order to assess social and ecological conditions. A workflow was set up and methods were evaluated by applying them to a case study in the area Åstråket in Uppsala. Experience from the case study was compiled in order to improve the workflow. Complex assessments were identified and simplified for the method to be useful for practitioners. A list of relevant urban ecosystem services was compiled. Eleven activities were chosen and divided into three blocks: planning, situation analysis and redesign. In the planning phase strong civil dialogue would be used to identify user needs and based on them formulate goals for the planned change. In the situation analysis the extent to which ecosystem services were utilized, and how much potential there were to increase the use of them without exceeding the area's biophysical conditions, were assessed. The different ecosystem services in the area were evaluated according to how well they helped to achieve designated goals for the area. In the design stage social-ecological urbanism were used to create a design that will increase the value of ecosystem services for the users of the site. Arrow diagram were used to show how the proposed design supports species in the ecosystem that generates an increased value of the prioritized ecosystem services and contribute to achieving the objectives of the area. The study showed that the value of ecosystem could be made visible by showing how different actors contribute to goal achievement. The methods for quantifying ecosystem services are still trivial and ignore some fundamental social-ecological relations. The methods for social assessments could not be fully tested in the case study because there was ongoing consultation on a plan proposal that prevented any interviews with the users to be done. Assumptions that were important to simplify ecosystem service assessment was that 1) a broad definition of value was used, not just monetary, and that 2) the focus was on increasing the value of ecosystem services rather than replacing some services with others. To improve the method more knowledge on social-ecological interactions is required, a broader discussion about values need to be raised and a more standardized set of indicators needs to be agreed upon. Ecosystem services can also be used as a pedagogical tool for learning about systems thinking, complexity and a diversity of values. / Syftet med studien var att utveckla och testa en arbetsgång för att synliggöra värdet av naturen för yrkesutövare inom kommunal planering. En grundlig litteraturstudie genomfördes och kompletterades med intervjuer och observationer. Ramverk för ekosystemtjänstbedömningar analyserades och kombinerades med metoder inom samhällsplanering för att bedöma sociala och ekologiska förhållanden. En arbetsgång utarbetades och metoder bedömdes genom att tillämpa dem i en fallstudie på området Åstråket i Uppsala. Erfarenheter från fallstudien sammanställdes för att utveckla arbetsgången. Komplexa bedömningar identifierades och förenklades för att arbetsgången skulle bli praktiskt användbar. En lista med relevanta urbana ekosystemtjänster sammanställdes. Elva aktiviteter valdes och delades in i blocken planering, nulägesanalys och redesign. I planeringsskedet användes aktiv medborgardialog för att kartlägga användarnas behov och utifrån dem formulera mål för förändringsprocessen. I nulägesanalysen bedömdes i hur stor omfattning ekosystemtjänsterna nyttjades och hur stor potentialen var för att öka nyttjandet av dem utan att överstiga områdets biofysiska förutsättningar. De olika ekosystemtjänsterna i området värderades efter hur väl de bidrog till att uppnå utpekade mål för området. I designsteget användes social-ekologisk urbanism för att skapa en design som kommer öka värdet av ekosystemtjänsterna för användarna av området. Pildiagram användes för att visa hur den föreslagna designen stödjer arter i ekosystemet som genererar ett ökat värde av prioriterade ekosystemtjänster och bidrar till uppfyllelse av målen i området. Studien visade att värdet av ekosystem kan synliggöras genom att visa hur olika aktörer bidrar till måluppfyllelse. Metoder för kvantifiering av ekosystemtjänster bedömdes inte representera fundamentala social-ekologiska relationer. Identifierade metoder för sociala bedömningar kunde inte testas fullt ut i fallstudien på grund av att samråd precis hade genomförts för aktuellt planförslag. Antaganden som var viktiga för att förenkla ekosystemtjänstbedömningen var att 1) en bred definition av värde användes, inte bara monetär, och att 2) fokus var på att öka värdet av ekosystemtjänsterna snarare än ersätta vissa tjänster med andra. För att förbättra metoden behövs mer kunskap om social-ekologiska relationer, en bred debatt om värderingar och en överenskommelse om en standardiserad uppsättning av indikatorer. Ekosystemtjänster kan även användas som ett pedagogiskt hjälpmedel för att lära ut system-tänkande, komplexitet och en mångfald av värden.