Sustainability is a term that is constantly gaining focus in our society and we are becoming more and more aware of the need to take the next generation into consideration when making decisions. The sustainable activity within the core business is growing and is also connected to profitability in ways that have not been seen before. However, the activities that are not included in the core business have not yet reached this long-term perspective. These non-core businesses within an organization goes under the term Facilities Management (FM). This paper focuses onReal Estate businesses, FM-suppliers and the relation between them.The purpose is to investigate current knowledge regarding outsourced FM-services and the real estate organisation’s use of these services. Furthermore, the purpose is to analyse what obstacles are currently restraining a sustainable way of working with FM-services and finally to present substantial suggestions for change. It is commonly agreed that acting in a sustainable way is a shared responsibility, and that acting accordingly will have great impact over the coming years. The Real Estate companies are facing an obstacle with lack of knowledge and awareness of the current situation. The FM-suppliers do not have the last say in the procurement process which prohibits them from using their knowledge effectively. Collaboration between the two parties is essential in order to achieve an improved result of sustainable development within FM. Five suggestions that will develop sustainability within FM have been depicted within this paper. The first suggestion is a plan of action with the foremost purpose of promoting sustainability and FM. Next follows a suggestion that shows the importance of early influence from proficient people. The third suggestion is to make sustainability measurable by creating a certification. Fourth, a law regarding sustainability reports can show how companies act in order to enhance the three dimensions of sustainability within their organization. The last suggestion is a template that will support both parties in the process of signing FM-contracts. In an ideal world, increasing the understanding and knowledge of sustainability and FM will prevent Real Estate businesses from buying services that are not sustainable as well as keeping FM-suppliers from delivering such services. / Hållbarhet får allt större fokus i vårt samhälle. Genom ett mer eftertänksamt beteende har ett agerande för en hållbar utveckling där nästa generation ges samma förutsättningar som denna påbörjats. Tankesättet växer sig starkare inom organisationens kärnverksamhet och i takt med detta ses hållbart agerande även i större grad som en del i organisationens ökade lönsamhet. Inom stödverksamheterna har utvecklingen dock inte nått detta långsiktiga perspektiv. Sammantaget utgör stödtjänsterna en stor del av en organisations totala omsättning varför det är av stor vikt att påbörja en hållbar utveckling inom dessa. En organisations samtliga stödtjänster sammanfattas i termen Facilities Management (FM). Detta arbete är inriktat mot FM-leverantörer och fastighetsbolag samt framställs med intresse för relationen dem emellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka befintlig kunskap om outsourcade Facilities Management-tjänster och fastighetsbolags nyttjande av tjänsterna. Vidare är syftet att analysera vilka hinder som idag motverkar ett hållbart arbetssätt inom dessa tjänster samt framställa konkreta förslag till förbättringsåtgärder. En litteraturstudie samt sju intervjuer har legat till grund för de resultat som framställs. Ansvaret för att agera hållbart inom FM anses ligga på var och en gemensamt och intervjuobjekten är eniga om att hållbarhet kommer att bli allt viktigare i dagens samhälle. Hinder hos fastighetsbolagen är bristande kunskap och medvetenhet gällande den ohållbara situation som råder idag. För FM-leverantörerna finns ett hinder i rådande partsrelation, där fastighetsbolagen har sista ordet vid upphandling trots att FM-leverantörerna besitter mest kunskap. Det krävs ett samarbete mellan parterna för att nå ett förbättrat resultat av hållbar utveckling inom FM-tjänsterna. Fem förslag för att utveckla hållbarhetsarbetet inom FM framställs. Det första är en handlingsplan med främsta syfte att marknadsföra hållbarhet och FM. Nästa förslag belyser vikten av att ge personer med kompetens inom området möjlighet att påverka i ett tidigt skede. I det tredje förslaget framställs en möjlighet att certifiera hållbart arbete för att göra hållbarhet mätbart. Vårt fjärde förslag är att införa en lag om hållbarhetsredovisning där organisationer tvingas redovisa hur de arbetat med de tre dimensionerna av hållbarhet under året. Slutligen föreslås en mall som kan vara till stöd vid tecknande av FM-kontrakt. I den bästa av världar kommer ett aktivt arbete med att öka förståelsen och kunskapen gällande hållbarhet inom FM att leda till att fastighetsbolagen aldrig köper ohållbara stödtjänster samtidigt som FM-leverantörerna heller aldrig levererar sådana.

Ett bostadsområde i Gustavsberg med utgångspunkt ur tre aspekter; historia, hållbarhet och gemenskap, som svarar mot frågeställningen: Hur kan livsmedelsproduktion vara den styrande delen i bostadsplanering och hur kan det bidra till tillhörighet och gemenskap?Projektet har stark anknytning till Gustavsbergs historia och arkitektur, vilket speglas i bostadsområdet utformning stil och skala. Målet har varit att skapa ett bostadsområde som ger möjlighet för självförsörjning samt egeninflytande från de boende. Området är placerat kring ett gemensamt jordbruksområde som förvaltas av de boende utifrån deras egna preferenser och behov. Området och bostäderna är planerade utifrån olika social aspekter och några av permakulturens principer. Bostadsområdet kan närmast beskrivas som en Ekoby. / Housing area in Gustavsberg (Värmdö), based on three aspekts, sustainability, history and community, and respond to the thesis question; How can agriculture/ food production be the governing aspekt in planing of housing, to create conditions for the feeling of belonging and community? The project are connected to the history and architecture of Gustavsberg, witch is reflected in the design, scale and type of the area.  The goal has been to create a housing area witch enable self-sufficiency and influence for the residents. The houses are placed around a common farming area, to be developed and and managed by the residents, based on their own preferences and needs. The area are planed based on social aspects of community living and princips of permaculture. The area can closest be described as an eco-village.

Klimatkrisen är ett faktum och omvärlden ställer större krav och förväntan på att företag idag ska arbeta för och främja hållbarhet. Den ekologiska aspekten i hållbarhet anses vara fundamental och i Sverige menar flera företag att de är det som leder till lönsamhet i framtiden. Detta kräver att man arbetar proaktivt så att den ekologiska hållbarheten blir en del av en organisations existerande strategi. Human Resources (HR) arbete genomsyrar hela organisationen, och vid implementering av nya strategier krävs ett stöd från HR. Trots att implementering av en strategi kräver ett stöd från HR och att alla organisationer bör arbeta med den ekologiska hållbarheten, är detta inte ett område som fångats upp av HR eller blivit en HR-fråga idag. Tidigare forskning har studerat relationen mellan HR och den ekologiska hållbarheten i internationella företag men syftet med denna studie är att undersöka hur HR inom olika svenska företag idag arbetar med ekologisk hållbarhet och hur de framöver kan influera arbetet ytterligare.  Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats där totalt tio respondenter från tre olika företag i Sverige deltog. Studien kunde påvisa att HR inte aktivt arbetar med den ekologiska hållbarheten idag, men att de i framtiden kan bidra och influera hållbarhetsarbetet ytterligare på flera olika sätt. / The climate crisis is a fact, and the world demands and expects more from companies today that they work with and promote sustainability. Environmental sustainability is fundamental, and in Sweden, the environmental sustainability is according to many organizations, the key to achieve profitability in the future. This requires companies to proactively work with environmental sustainability, so it becomes part of an organization’s strategy. Human resources (HR) can through their work, inspire the entire organization, and when implementing new strategies, support from HR is necessary. Although the implementation of a strategy requires support from HR, and that each organization should focus on adding environmental sustainability to their strategies, this area is nothing that has become an HR related question. The previous research within this area has only been studied from an international perspective, and the relation between HR and environmental sustainability has not been as studied in Swedish organizations.  The purpose of this study is to examine how HR within different organizations in Sweden work with environmental sustainability, and how they in the future can influence the work even more. The study was conducted through a qualitative study where ten respondents from three different organizations were part of the study. The study showed that HR is not as active in environmental sustainability today but can influence it even more in the future.

Inledning: Företag har idag ett större krav på sig att värna om miljön eftersom produktion och konsumtion står för en stor del växtgasutsläpp. Ledning och chefer behöver därför organisera sitt hållbarhetsarbete över hela verksamheten. Detta gör att internkommunikationen blir avgörande för att engagera medarbetarna och skapa hållbarhetstänk på alla nivåer i företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur det ekologiska hållbarhetsarbetet organiseras i svenska livsmedelsbutiker. Utifrån hållbarhetsarbetet undersöks även hur hållbarhetsmålen tillämpas och kommuniceras internt till anställda i verksamheten.  Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ metod där fyra butikschefer från olika livsmedelsbutiker har intervjuats utifrån ett strategiskt urval. Kompletterande information har även hämtats genom dokumentanalyser från livsmedelskedjornas hemsidor. Metoden valdes för att skapa en djupare förståelse för ämnet. Slutsats: Organiseringsprocessen hos butikerna visar på deras engagemang för det ekologiska hållbarhetsarbetet. Användandet av experter samt styrning med regler, värderingar, delegering samt utbildningar bidrar till engagemang i deras utförande. Det hållbara arbetet och målen kommuniceras främst genom program, möten och utbildningar för att skapa medvetande hos personalen och motivera deras utförande. / Introduction: Companies today have a greater requirement to protect the environment because production and consumption account for a large part of the world's greenhouse gas emissions. Management and managers therefore need to organize their sustainability work throughout the business. This makes internal communication crucial for engaging employees and creating sustainability thinking at all levels in the company. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how the ecological the sustainability work is organized in swedish grocery stores. Based on the sustainability work, it is also examined how the sustainability goals are applied and communicated internally to employees in the company. Method: This study has applied a qualitative method where four store managers from different grocery stores have been interviewed based on a strategic selection. Supplementary information has also been obtained through documents analyzed from the food chains websites. The method was chosen to create a deeper understanding about the subject.  Conclusions: The organizational process of the stores shows their commitment to its ecological sustainable work. The use of experts and governance with rules, values, delegation and education contribute to commitment in their execution. The sustainable work and goals are communicated mainly through programs, meetings and education to create awareness among the staff and motivate their execution.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan.

Genom våra erfarenheter och genom hela utbildningen har vi läst och erfarit vad barn behöver för att lära och utvecklas. En aspekt som vi uppmärksammat är att barnantalet i en barngrupp kan vara av betydelse, både för det pedagogiska arbetet i förskolan samt för alla barnsutveckling och lärande, vilket också är studiens syfte. I denna studie har vi riktat fokus mot förskollärares upplevelser om hur barngruppens storlek kan påverka det pedagogiska arbetet i allmänhet och specifikt i arbetet med att stötta barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd. Den forskning som presenteras i studien visar att barnantalet i en barngrupp, både när den ansesvara ”för stor” eller ”för liten”, är av betydelse då det å ena sidan kan leda till att pedagoger inte hinner se alla barn eller jobba mot alla läroplanens mål och å andra sidan visar forskningen att bristen på interaktion och lekkamrater också kan inverka på hur barn utvecklas och lär. För att ta reda på studiens syfte samt frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat förskollärare om deras upplevelser kring ämnet. Några centrala resultat som framkommer är att barngruppens storlek har inverkan på det pedagogiska arbetet samt att barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd kan påverkas på olika vis både om barngruppen är för stor eller för liten. Det framkommer även att det är svårt att ange en generell siffra på vad som utgör en lämplig barngrupp då det visade sig att flera faktorer som exempelvis barnens särskilda behov, personaltäthet, lokalens utformning samt barngruppens sammansättning är av betydelse. Några viktiga slutsatser som vi har kommit fram till är att många olika faktorer blir avgörande för hur barn påverkas i förskolan, där barngruppens storlek är en del. I varje enskild barngrupp behöver de olika faktorerna tas i beaktan för att kunna avgöra vad som är en lämplig storlek på barngrupp just i den enskilda barngruppen.

Flera av de höghusområden som byggdes under miljonprogrammet har kritiserats för sin bristfälliga utformning och närapå bortglömda utemiljöer. Flera av gårdarna saknar sociala mötesplatser anpassade för de människor som bor i områdena idag, vilket minskar möjligheten till social interaktion mellan de boende. Därtill är grönstrukturen dåligt planerad och saknar en variation, vilket innebär att det finns en låg biologisk mångfald och svaga ekosystem.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur bostadsgården i ett miljonprogramsområde kan bidra till social och ekologisk hållbarhet genom implementering av sociala mötesplatser och gröna element. För att ta reda på detta har en metodkombination använts där kunskap om ämnet har inhämtats genom en kunskapsöversikt. Kunskapsöversikten har utgjort grunden för en platsanalys där data har inhämtats genom observationer samt inventeringar av bostadsgården i miljonprogramsområdet Kungsmarken, Karlskrona. Med dessa metoder har bostadsgårdens styrkor och svagheter kunnat identifieras och utifrån dessa har vision, mål och strategier formulerats. Dessa har sedermera legat till grund för de gestaltningsförslag som presenterats.  Vårt arbete visar att det finns flera faktorer som bidrar till en mer ekologiskt och socialt hållbar bostadsgård. Sådana faktorer är exempelvis urbana odlingar, varierande växtarter, mötesplatser anpassade för den mänskliga mångfalden samt platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Gestaltningsförslagen ger en bild av att det går att förena de två perspektiven, men att det också kan uppstå vissa intressekonflikter när de två perspektiven kombineras.

I ljuset av klimatförändringarna, mänsklighetens påfrestningar på jordens planetära gränser samt den prognosticerade övergången till den antropocena epoken, ger allt fler folkrörelser och sakkunniga uttryck för alternativa utopiska framtidsskildringar. Dessa utopier är tilltänkta att ersätta samtidens västerländskt dominerande modernitetsmodell samt dess idéhistoriska trossystem om vetenskapens betydelse, utveckling och individers autonomi. Detta trots att traktat, såsom de globala målen för hållbar utveckling, har nu länge nyttjats i syfte att styra moderna nationer såsom Sverige mot en grön samhällsomställning. Men allt fler forskare har numera kritiserat det gällande hållbarhetsmålsättningars trossystem men även dess retoriska tvetydiga framställning. Detta utifrån tanken att dess ramverk inte förhindrar att partiska trossystem, såsom ekomodernismen, kan spridas i den offentliga förvaltningsverksamhetens kontexter. Dessa trossystem ger egna avfattningar som fastställer vilka typer av samhällen och omgivningar som ska betraktas vara hållbara. Detta samtidigt som det moderna projektets ideal, som först orsakade jordens övergång till den antropocena epoken, fortsätter att spridas och reproduceras; vilket förhindrar genomförandet av radikala samhällsomstruktureringar. Denna undersökning använde därav Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be” kvalitativa diskursanalytiska metodik för att inringa de svenska strategiska översiktsplanernas förändringsambitioner. Detta för att dra slutsatser om, samt i så fall hur långtgående, kommunerna har i de upprättade strategierna för den rumsliga organisationen efterlevt ekomodernismens föreskrivande ideal om hur samhällen/natur bör vara och fungera. Baserat på det teoretiska ramverket och resultatet, så fastlår denna studie som slutsats att ekomodernismens filosofis ideal har ännu inte genomsyrat någon av översiktsplanernas skapade visionsbildningar, men att de studerade kommunerna uppvisade i varierande grad ekomodernistiska tendenser; det vill säga rationaliseringar som kan i framtiden användas som värdeladdade, visionära byggstenar i händelse av att beslutsfattare fastslår att ekomodernismens världsbild ska realiseras i praktiken. Till följd fastslår undersökningen att de studerade översiktsplanerna är i större eller mindre behov av revideringsåtgärder; detta för att kommunerna ska kunna upprätta en i) enad och samstämmig hållbar utvecklingsbana samt en ii) utopisk framställning som styrmedel av samhällsbyggnadsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur området vid Malmös nordöstra infart hade kunnat se ut idag enligt ett tidigare förslag samt om detta alternativ i högre grad motsvarat Malmö stads mål för en hållbar stadsutveckling än vad området Stadens entré gör idag. Studien behandlar köpcentret Entré och dess omkringliggande område vilket har fått namnet Stadens entré. Studien baseras på kontrafaktisk metod och vilar på en jämförelse av två olika fallstudier, ett faktiskt fall och ett hypotetiskt fall, det vill säga hur Stadens entré ser ut idag jämfört med planerna på ett tidigare förslag för samma område. De båda fallen sätts sedan i relation till de hållbarhetsaspekter som Malmö stad eftersträvar i sin översiktsplan 2012 för att se hur väl de två förslagen motsvarar Malmö stads vision om en hållbar stadsutveckling. Resultatet av vår studie visar att området Stadens entré idag i lägre grad motsvarar Malmö stads hållbarhetsmål än vad det tidigare förslaget Stadsbrynet hade gjort. / The aim of this thesis is to explore how the surrounding area of the northeast entrance of Malmoe would have looked today according to a previous proposal. We would like to investigate if this option corresponds better than The Entrance of the City does today in terms of sustainable urban design and the type of development that the city of Malmoe strives for. This study is concentrated to the shopping center named Entré and its surrounding area named The Entrance of the City. The study is based on a counterfactual approach and rests on a comparison of two different case studies, an actual case and a hypothetical case. The actual case is about how The Entrance of the City looks like today and is compared with the hypothetical case which consists of a previous proposal. The two cases are then compared to The City of Malmoe’s vision from 2012 to create a sustainable city. The result of the study shows that the existing version of The Entrance of the City to a lesser extent corresponds to the sustainable goals of The City of Malmoe, than the previous proposal Stadsbrynet would have done.

denna textanalys har författarna Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet och Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction analyserats. Syftet med textanalysen är att jämföra Wallersteins och Jacksons texter utifrån deras syn på det nuvarande ekonomiska systemet och möjlighet till ekonomisk frikoppling. Resultat: Ingen av författarna anser att det finns någon möjlighet till ekonomisk frikoppling men anledningarna till detta skiljer sig mellan författarna. Jackson menar att fortsatt ekonomisk utveckling bland annat är viktigt för att finansiera välfärdsinstitutioner. Vissa former av utveckling har oundvikliga inslag av materiellt behov, exempelvis utbyggnad av infrastrukturer. Därav är ekonomisk frikoppling inte möjlig. Enligt Jackson måste mänskligheten söka mening i andra värden än det ekonomiska. Wallerstein menar att det nuvarande ekonomiska systemet är i grunden orättvist och exploaterar bland annat människor i periferin. Det här systemet kan inte repareras, det är först när det nuvarande ekonomiska systemet, som han kallar världskapitalistismen, försvinner som vi vet vilket system som reser sig ur dess aska. / In this text analysis the authors Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet and Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction have been analyzed. The purpose of the text analysis was to compare Wallerstein and Jacksons texts upon their views of the current economic system and its ability to decouple. Result: Either authors believes that there exist a possibility to decouple but the reach this conclusion in different ways. Jackson claims that furtherer economic growths is important to finance welfare institutions. Some forms of development have inherent materiel need such as further development of infrastructure. This is why decoupling isn’t possible. Humankind have to seek different values other the economic ones. Wallerstein claims that the current economic system in its foundation is unfair and exploit people in the periphery and this system can’t be repaired. First when the world capitalistic economy disappears a new system will arise from the ashes.