Syftet studien är att undersöka hur en skönlitterär barnbok öppnar för samtal om ekologisk hållbar utveckling med elever i årskurs 3. Barnboken som används ochanalyseras heter Lovis Ansjovis och jorden (2017). Den analyseras genom ett ekokritiskt perspektiv och boken läses upp för elever i helklass under ett lektionstillfälle. Efter högläsningen diskuterar eleverna tankar som boken gav dem. Deras funderingar skrivs upp i en tankekarta. Tankekartan, vår observation underlektionstillfället och textanalysen, ligger till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten som studien grundar sig på är ekokritik. Resultatet visar att Lovis Ansjovis och jorden främst skildrar ekologisk hållbar utveckling ur ett antropocentriskt perspektiv, med små inslag av ekocentrism. Eleverna visar under lektionstillfället med bokens hjälp en medvetenhet om ekologisk hållbar utveckling, som de kan samtala om.

Syftet med denna uppsats var att analysera varför människor väljer att bo i en ekoby samt vilka risker och framgångsfaktorer som kan behöva beaktas vid planeringen av en ekoby. Vid analysen undersöktes betydelsen av följande aspekter för boendevalet: ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt, självförsörjning och gemensamt arbete i ekobyn samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Uppsatsen är av kvalitativ form och intervjuer har genomförts fem personer från tre ekobyar i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats mot ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att flertalet av aspekterna var av stor vikt för valet att bo i en ekoby. Aspekterna med störst betydelse var ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Självförsörjning var av mindre vikt och frågan om gemensamt arbete splittrade informanternas åsikter mest. De risker och framgångsfaktorer som bör beaktas vid planeringen av en ekoby var framför allt att ha en gemensam vision och värdegrund, en tydlig mötesstruktur och proaktiv krishanteringsplan, fysisk planering som främjar spontana möten, tydlig kommunikation och uppstyrda möten samt en bra relation till närsamhället.

Purpose: The purpose of this study is to create a plan of procedure for medium-sized construction companies that want to work with project development based on Swedish laws and regulations. The plan of procedure will document how these companies can start with ecologically sustainable housing projects in the initial stage of the construction process. The framing questions for the study is:  What legal requirements, regulations and general guidelines exist that relates to ecologically sustainable housing projects in Sweden?  What does the initial stage of the construction process look like and what processes and methodologies are used for housing projects?  How can a process for starting with ecologically sustainable housing projects based on the initial stage and its processes be designed and documented? Method: The research project contains a case study that used semi-structured interviews as well as a document study to answer the framing questions. The respondents come from three different companies and have been based on two different housing projects, which made it possible to create a generalizable result. Findings: The result of the study consists of a plan of procedure which includes processes, sub-processes, activities and decision points. The plan divides the activities into internal and external parties and is based on seven main topics that emerged during the document study. This plan of procedure can help support businesses that want to start new housing projects under project development. Implications: The study has given tools for business development to building dwellings as project development from Swedish regulations and legislations about ecological sustainability have been created and documented. A foundation, in form of a process map, to build upon for ecological sustainable dwelling project, for middlesized contractors has been created. Limitations: One limitation of the work is that many decisions to proceed with a project, the design and choice of installation system are based on financial aspects. Since the work has only focused on the ecological aspects, the economy has ended up outside the work, which means that when the results of the work are to be used, the economy must be weighed in separately. Decision-making is also not based solely on current legislation, which the work has focused on.

The aim of this essay is to study what influences university students' sustainable food consumption when entering a new field. It will be interesting to study the extent to which students’ sustainable food consumption is characterized by previous experiences from growing up, and new experiences that arise with the entry into the new field. The investigation is based on six interviews conducted with students within the faculty of humanities at Örebro University. The conclusions of the interviews are based on and analysed with the help of previous research on sustainable consumption, as well as Bourdieu's theory regarding capital and field as well as Berger and Heath’s theory about taste.This study examines how students' sustainable food consumption develops in a new social field as Bourdieu calls it with new expectations and discourses about food consumption. The conclusions partly showed that the informants experienced to a greater extent adapt to the new norms and therefore consume more vegetarian- and vegan food. However, it could also be seen that the majority tend to not prioritize ecological alternatives due to the higher price. Lastly the study is discussed, and a further study is presented. Although their existing consumption, all informants were explicit in their ambition to achieve a more sustainable food consumption in the future when the economical factor was less limiting. Therefore, we thought of a further study that aims to continue studying the students' sustainable food consumption to see if it changes after entering yet another field after their time at university. / Denna studie syftar till att undersöka vad högskolestudenter upplever påverka deras hållbara matkonsumtion. Det blir intressant att studera i vilken mån studenternas hållbara matkonsumtion präglas av tidigare erfarenheter från uppväxten, respektive nya erfarenheter som uppkommer i och med inträdandet i det nya fältet. Studien utgår från sex stycken intervjuer med studenter som studerar inom humaniora på Örebro Universitet. Dessa har sedan studerats med hjälp av tidigare forskning inom hållbar konsumtion, Pierre Bourdieus teori om fält samt Jonah Berger och Chip Heaths teori kring individens smak.De slutsatser som erhålls i denna studie är att informanterna upplever att det nya fältet har förändrat deras matkonsumtion. I det nya fältet ingår studenterna i ett nytt socialt rum med nya förväntningar och diskurser kring matkonsumtion. Detta har visat sig få informanterna att i större utsträckning anpassa sig efter de nya normerna och därmed konsumera mer vegetariskt och veganskt. Majoriteten av informanterna är dock tydliga med att de önskar att konsumera mer ekologiskt men att detta kommer bli möjligt först efter deras studietid när de har andra ekonomiska förutsättningar. Slutligen diskuteras studien och alternativ till framtida studier. En framtida studie som är intressant är att vidare studera hur matkonsumtionen förändras efter studietiden när de har träder in i ytterligare ett nytt fält.

Rådande forskningsläge redogör för grönytors bortfall till förmån för förtätning. Detta sker även i Örebro tätort, där statistik visar att allmänna grönytor i Örebro tätort har minskat (SCB 2015a), trots att Örebro kommun har tydliga styrdokument och riktlinjer som förespråkar det motsatta. Denna motsägelse gör det intressant att i denna kontext skapa en förståelse för planeringsprocessen utifrån förtätning och grönstruktur samt undersöka implementeringen av kommunala styrdokuments gröna såväl som förtätningsvärden. Sammantaget syftar studien till att undersöka hur Örebro kommun förhåller sig till förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen. För att skapa en förståelse för planeringsprocessen, implementeringen samt Örebro kommuns förhållningssätt till förtätning och grönstruktur har en kvalitativ fallstudie valts som studiens forskningsstrategi med Örebro tätort som fall. Studiens empiriska material består av kommunala styrdokument: Strategi för arkitektur och byggande samt Grönstrategin, kombinerat med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från Stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes som metod för att analysera studiens empiriska material. För att på ett systematiskt sätt hantera den kvalitativa data utarbetades en teoretisk analysram som sedan kom att ligga till grund för studiens resultat- och analyskapitel. Med hjälp av den teoretiska analysramen synliggjordes en medvetenhet samt en generellt positiv syn på förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen, där möjligheten att kombinera en tät och grön stad i Örebro tätort ansågs vara god. Örebro kommuns syn på gröna värden har visats vara i en övergångsfas, från ett fokus på grönområden utifrån dess instrumentella värde till att snarare fokusera på dess egenvärde. Vidare kan en komplexitet i planeringsprocessen samt en paradox i kommunens förhållningssätt till relationen mellan förtätning och grönstruktur till viss del konstateras.

During the last few years, awareness of environmental- and health related problems have grown dramatically. An area that has a contributed to these concerns are the food industry. It has affected the demand of greener products such as organic food, which aims to be healthier and better for the environment. Although there are different views on the exact benefits of organic food, it is considered to have a general positive effect on its surroundings. However, organic food has been costly, both for farmers and consumers, which has created an imbalance in supply and demand for organic products. Even if the sales of organic food has increased, the consumption is not enough for prices to decrease. It has also been found that people claim to buy that they buy organic to a higher extent than they actually do. Therefore this thesis focus on understanding how sales of organic food can be increased further, by identifying existing customer values and brand knowledge about organic products, in order to use the findings to improve problem areas and change buying behavior. The result is based on several research methods, although the greatest part comes from empirical tests examine the research questions derived from earlier research and interviews. The tests main focus was to investigate perceptions about price sensitivity, the effect of place and promotion, and finally the effect of clarifying the concept of organic food through arguments on the packages. The main conclusion is that the greatest opportunity to change consumer behavior towards buying more organic products is held by the retailers. The majority of all decisions are made in store, which is why the greatest change to influence consumer behavior is located there. Down- and upstream activities are recommended depending on the customer’s readiness to change purchase behaviors into new once. However, further studies of the arguments actual impact on sales are proposed to be further studied, and has been left out due to the limited scope of the tests and the possibility to measure it. Also, further research on to what extent the customer is willing to let the retail chains take decisions for them is proposed. / Under de senaste åren har medvetenheten om miljö- och hälsorelaterade problem ökat dramatiskt. Ett område som har bidragit till denna oro är livsmedelsindustrin. Detta har påverkat efterfrågan på miljövänliga produkter som ekologiska livsmedel, vars syfte är att främja hälsa och miljö. Även om det finns olika uppfattningar om de exakta fördelarna med ekologisk anses det i allmänhet ha positiva effekter på omgivningen. Ekologiska livsmedel är dock kostsamt, både för jordbrukare och konsumenter, vilket har skapat en obalans i utbud och efterfrågan. Även om försäljningen har ökat, är konsumtionen inte tillräcklig för att priset ska minska. Det har också visat sig att människor ofta utger sig för att köpa ekologiska produkter i högre grad än vad de faktiskt gör. Därför avser denna studie att analysera hur försäljningen av ekologiska livsmedel kan öka ytterligare genom att identifiera befintliga kundvärderingar och varumärkes kunskap om ekologiska produkter för sedan använda resultaten till att förbättra problemområden och förändra köpbeteendet. Resultatet bygger på flera forskningsmetoder, även om den största delen kommer från empiriska tester som undersöker forskningsfrågor skapade utifrån tidigare litteraturen på området samt intervjuer. Testernas huvudfokus var att pröva uppfattningar om priskänslighet, effekten av produktplacering och uppmärkning, samt effekten av förtydligande argument av ekologiska produkters innebörd. Den viktigaste slutsatsen av denna studie är att den största möjligheten att ändra konsumenternas beteende till att köpa mer ekologiska produkter innehas av återförsäljarna. Majoriteten av alla beslut fattas i butiken, vilket gör att de har störst möjlighet att påverka. Ned- och uppströms aktiviteter rekommenderas beroende på kundens benägenhet att ändra beteende. Det krävs dock ytterligare studier på argumentens inverkan på försäljningen Ytterligare forskning om hur villig kunden är att låta butikskedjorna fatta beslut åt dem rekommenderas.

Denna uppsats syftar till att klarlägga de diskurser som förekommer i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan 2019/2020, i relation till perspektiven ekologisk modernisering, säkerhetisering och miljörättvisa. Genom en kritisk diskursanalys påvisas att handlingsplanen, som antas vara en produkt av de diskurser som förekommer i det svenska politiska samtalet generellt, i hög grad reproducerar en diskurs om ekologisk modernisering. Texten relaterar i mindre utsträckning till perspektiven säkerhetisering och miljörättvisa, och den förhärskande diskursen om ekologisk modernisering väcker frågor om hur exempelvis målkonflikter och rättighetsproblematik vid resursutvinning kommer att hanteras av politiken i framtiden. / The purpose of this thesis is to expose what discourses are present in the climate policy action plan presented by the Swedish government in 2019. The material is analysed through acritical discourse analysis, with the three theories of securitization, ecological modernizationand environmental justice as a theoretical frame. The results of the study show that in this particular document, the discourse of ecological modernization is highly present, whereas the discourse of securitization is only present in small parts. The discourse of environmental justice is hardly present at all, and this raises questions about how potential goal conflicts regarding resource extraction, in the name of green transitioning, will be handled by the political sphere in the future.

Detta är en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur elever samtalar om ekologisk hållbarhet inomhus och utomhus. Vad finns det för likheter mellan samtalen och finns det någon skillnad på hur eleverna samtalar med varandra beroende på vart samtalet äger rum? Studien genomfördes på två olika skolor med en årskurs 5 och en årskurs 6. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes gruppintervjuer med tio elever på respektive skola där fem elever fick samtala utomhus och fem elever inomhus. Resultatet visar att eleverna samtalar på olika sätt beroende på situation och sammanhang. Det som synliggörs i elevernas samtal med varandra är deras resonemangsförmåga, begreppsförståelse i olika grad, kopplingar till deras intresse och erfarenheter samt att eleverna kopplar samtalet till något som de ser i sin närhet. Resultatet visar även att eleverna har enförmåga att mediera sin kunskap med hjälp av samspelet med andra och det som finns runtomkring för att föra samtalet om ekologisk hållbarhet framåt.

I takt med tilltagen befolkningsmängd och ökad livslängd har läkemedelsanvändningen eskalerat världen över. I flera årtionden har farmaceutiska substanser hittats i miljön där de uppvisat stor skada på människor, djur och natur. En tydlig effekt är ökningen av antibiotikaresistenta patogener och ett nationellt förslag på åtgärd är att införa miljömärkning på läkemedel. Syftet är att genom en mixed method-studie granska debatten om miljömärkta läkemedel i texter hämtade från svenska medier. Genom en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys redogör resultatet för debattens omfång, geografiska spridning, dess innehåll och medverkande aktörer. Det finns två samhällsaktörer som dominerar i debatten och de använder argument som har tydliga kopplingar till ekologisk modernisering och greenwash. Etiska överväganden, ekonomiska intressen, konsumentmakt och låg tro till livsstilsförändringar utgör också diskussionen. Miljömärkning av läkemedel visar sig inte vara en åtgärd för naturens bästa och kritiker menar att kraven för miljömärkningen är för svaga för att göra någon miljömässig skillnad. Den miljömärkning som i dagsläget är aktuell på läkemedel kan riskera att vilseleda konsumenter i tro om att de köper någonting som är bra för miljön.

Hållbarhet är ett ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och framförallt i klädbranschen, då det är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön. Som konsekvens av den ökade medvetenheten ställs klädföretagen inför en utmaning att möta de nya förhållandena. Malmi och Browns modell “Management Control Systems as a Package” skapades för att underlätta implementering av verksamhetsstyrning i företag. Modellen har sedan vidareutvecklats för att även inkludera hållbarhet, vilket anses vara en nödvändighet för att förbli varaktiga på marknaden. Detta är dock något företag ofta misslyckas med då det fortfarande finns många utmaningar och osäkerhet gällande implementering av hållbarhet i sin verksamhetsstyrning.