<p>Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ”från vaggan till färdig produkt”, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen. </p><p>Resultatet av den genomförda livscykelanalysen resulterar i inventeringsdata för 1 ton premix. Denna typ av uppgifter kan användas som indata i andra livscykelanalyser. Vidare visar den genomförda LCA att den nuvarande konsumtionen av premixen inte är en betydande miljöaspekt i förhållande till den miljöpåverkan som en individ ger upphov till. Den tillämpade normaliseringsmetoden som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen i kombination med en individs årliga orsakade miljöpåverkan gör att denna typ av analyser kan användas för att bedöma om vi har en ekologisk hållbar livsstil. Den största delen av premixens miljöpåverkan utgörs av råvaruframställning och transporter som bidrar till klimatförändring, försurning och eutrofiering men även bildandet av marknära ozon. Det är framförallt användningen av fossila resurser som utgör denna miljöpåverkan. Slutsatsen av studien är att foderindustrin som är en del i livsmedelsektorn, kan minska sin miljöpåverkan genom att främst minska användningen av fossila resurser genom livscykelkedjan. Användningen av fossila bränslen kommer främst ifrån transporter och råvaruframställning. </p><p>Livscykelanalyser är ett verktyg som kan hjälpa företag och branscher att identifiera betydande miljöaspekter i livscykelkedjan. Genom att i livscykelanalysen använda en bedömningsmetod som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen kan miljömålsarbetet utvärderas och nya mål upprättas. Livscykelanalyser är därmed ett verktyg som kan komma att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.</p>

Sammanfattning Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte. Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.

Abstract At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process.  Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today. The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in the European Environment No. 17/2007 where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published. It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS. However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. / Sammanfattning DATUM:                             2009-06-14 NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala Maarit.k.nurkkala@gmail.com   HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument? PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt? SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen. METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i European Environment nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet. RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.

No description available.

The aim of this study is to describe and analyze how adults who grew up in an exposed habitat experienced their upbringing and society's efforts and how it affected them in adult life. The method that we used was qualitative interviews. This method has given us a rich material, we believe. The results were analyzed by means of the theory we used and past research in the field. All of our respondents have in common that they were insecure in childhood.  And everyone has had negative consequences of their childhood into adulthood. All respondents noted that what has been significant in touch with society´s effords has been to feel seen and listen to. The results of our study and past research in this area shows that it is important to pay attention to children in distress early to avoid negative outcomes in adulthood and that preventative measures are important. Other result from our study was that children and their experiences need to be taken seriously and to strive for continuity in the work.

Som en motreaktion till 1990-talets planeringsideal urban sprawl uppkom dagens ideal förtätning, vilket syftar till att sammankoppla städer och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling. Vid exploatering som möjliggör för sammankopplingar av stadsdelar tas ofta friytor såsom äldre industriområden och grönytor i anspråk. För att utveckla, kompensera och bevara grönstrukturen inom planområden finns planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF), vilket några kommuner i Sverige har tagit an för att öka ekosystemtjänsterna i staden. Detta kandidatarbete syftar till att övergripande undersöka möjligheten att använda GYF vid förtätningsprojekt för att säkerställa grönytornas kvalitet utifrån hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt samt hur verktyget används inom fysisk planering. GYF är ännu ingen definierad metod enligt Boverket och de kommuner som tagit an verktyget fokuserar främst på bevarande och kompensering av de ekologiska värdena. Inom Stockholm stads GYF-modell fokuserar de på både ekologiska och sociala värden. Det är utifrån Stockholm stads GYF-modell som detta kandidatarbete utgår ifrån i gestaltningsförslagen och därmed behandlas även hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt som teoretiska utgångspunkter i arbetet. För att förstå de ekologiska och sociala aspekternas värden inom fysisk planering, innebörden av ekosystemtjänster, definitionen av förtätning och dess påverkan på människor och miljön samt användningen av GYF görs en studie över dessa i kunskap- och forskningsöversikten. Även två referensprojekt studeras där GYF har varit ett viktigt verktyg. De referensprojekt som studeras utifrån frågeställningen är Norra Djurgårdsstaden och Västra Hamnen. Denna översikt utgörs sedan som kunskap i de två gestaltningsförslagen. Stockholm stads GYF-modell används som gestaltningsprinciper där ena förslaget fokuserar på hur man kan säkerställa de sociala värdena med GYF och det andra hur de ekologiska värdena kan säkerställas med GYF. Förslagen prövar möjligheten hur planerare kan använda GYF.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, samt vilka aspekter av dimensionerna som kan kopplas till elevernas uppfattningar. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empiri har samlats in under fyra intervjuer av semistrukturerad karaktär med totalt tolv deltagande elever där resultatet sedan analyserats och kategoriserats för att förtydliga elevernas uppfattningar. Resultatet visar att samtliga dimensioner förekommer i elevernas uppfattningar, men att den ekologiska dimensionen är den dimension som eleverna tydligast kopplar till hållbar utveckling. De elevuppfattningar som förekommer i studiens resultat synliggör vilka dimensioner som bör belysas ytterligare för att elever ska ges möjligheten att skapa en korrekt uppfattning av begreppet och därmed kunna agera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig.

Syftet med studien var att lyfta förskolechefers syn på och arbete kring likvärdig undervisning i förskolan. I studien har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod, med en intervjuguide där följdfrågorna baserades på respondenternas svar. I undersökningen har fem förskolechefer intervjuats för att få en bredd på förskolechefens syn på likvärdig undervisning. Analyseringsarbetet har skett genom tematisk analys. Resultatet visar att alla deltagande förskolechefer ansåg att likvärdig undervisning är ett viktigt begrepp för att lyfta fram förskolans kvalitet och betydelse. De lyfte även vikten av att ha kunnig och professionell personal ute på förskolorna, då de ansåg att det hade stor betydelse för hur de som chefer kunde fullfölja sitt uppdrag. Resultatet är kopplat till den ekologiska systemteorin. / The purpose of this study is to raise the point of view and the work around equivalent education in preschool. In the study, qualitative interviews has been used as data collection method according to a guide, but follow up questions have been based on the responders answers. Five different preschool managers has been interviewed to get a wide range of their look on equivalent education. The responder’s answers has been analyzed according to the thematic analysis. The result shows that all the different head of preschools felt that equivalent education is an important matter to raise the quality and the meaning of the preschool. They also felt that it’s important to have knowledgeable and professional staff at the preschools, because it has a big meaning of how the head of preschools can complete their assignments. The result is connectedto the ecological system theory.

Syftet med studien var att synliggöra på vilka olika sätt yngre elever kan uttrycka sin förståelse för ekologiska samband. Studien avgränsas till ett specifikt ekologiskt samband, näringskedjor. Syftet inbegriper också den eventuella betydelse ett annat modersmål kunde ha för en elevs sätt att uttrycka sig. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och det sociokulturella perspektivet. I denna kvalitativa studien, som har en fenomenografisk ansats, intervjuades åtta elever i grupp. Fyra av dessa elever hade annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med hjälp av ljudinspelade intervjuer och kompletterades med anteckningar. Resultatet resulterade i tre kategorier som representerade olika sätt att uttrycka sig om näringskedjor. Kategorierna var Förståelse för näringskedjor genom antropomorfistiskt språkbruk, Förståelse för näringskedjor genom ett ändamålstänkande och Förståelse för näringskedjor som en helhet. När eleverna uttryckte sig genom antropomorfistiskt språkbruk gav de djur och växter mänsklig karaktär och det fanns en emotionell koppling till dem. Ett ändamålstänkande innefattar uttalanden där djuren har en överordnad roll i näringskedjan. Eleverna kunde också uttrycka en mer komplex innebörd av begreppet näringskedja och applicera det i olika sammanhang. Kategoriseringen användes som grund för att besvara den andra forskningsfrågan. Resultat för den andra forskningsfrågan påvisade inga större skillnader mellan hur elever med annat modersmål än svenska uttryckte sig om näringskedjor jämfört med de elever vars modersmål var svenska. Slutligen diskuteras resultaten i förhållande till naturorienterande ämnena och gör kopplingar till sociokulturella perspektivet.

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ”från vaggan till färdig produkt”, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen. Resultatet av den genomförda livscykelanalysen resulterar i inventeringsdata för 1 ton premix. Denna typ av uppgifter kan användas som indata i andra livscykelanalyser. Vidare visar den genomförda LCA att den nuvarande konsumtionen av premixen inte är en betydande miljöaspekt i förhållande till den miljöpåverkan som en individ ger upphov till. Den tillämpade normaliseringsmetoden som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen i kombination med en individs årliga orsakade miljöpåverkan gör att denna typ av analyser kan användas för att bedöma om vi har en ekologisk hållbar livsstil. Den största delen av premixens miljöpåverkan utgörs av råvaruframställning och transporter som bidrar till klimatförändring, försurning och eutrofiering men även bildandet av marknära ozon. Det är framförallt användningen av fossila resurser som utgör denna miljöpåverkan. Slutsatsen av studien är att foderindustrin som är en del i livsmedelsektorn, kan minska sin miljöpåverkan genom att främst minska användningen av fossila resurser genom livscykelkedjan. Användningen av fossila bränslen kommer främst ifrån transporter och råvaruframställning. Livscykelanalyser är ett verktyg som kan hjälpa företag och branscher att identifiera betydande miljöaspekter i livscykelkedjan. Genom att i livscykelanalysen använda en bedömningsmetod som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen kan miljömålsarbetet utvärderas och nya mål upprättas. Livscykelanalyser är därmed ett verktyg som kan komma att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.