Staden och den byggda miljön har blivit en källa till omfattande miljöproblem. Byggsektorn i Sverige står för en stor andel av både utsläpp och avfallsproduktion. Begreppet hållbarhet används ofta inom stadsbyggnad och innefattar socialt, ekologiskt och ekonomiskt hänsynstagande. Dock har det visat sig svår att implementera hänsyn till hållbarhet i realiteten. Lagen om offentlig upphandling tillämpas då offentliga aktörer köper varor eller tjänster av privata leverantörer. Inom stadsbyggnad är det vanligt att kommuner och statliga myndigheter köper upp produkter, entreprenader och tjänster från privata bolag. Lagen syftar till att öka konkurrensen, skapa transparens och motverkas risken för att vissa leverantörer särbehandlas i en upphandlingsprocess. I en upphandling har den upphandlande enheten möjlighet att ställa krav på de leverantörer som är lämpliga. Kraven kan bland annat röra hänsyn till miljö och sociala aspekter. Denna uppsats belyser möjligheterna att hållbarhetskrav integreras i offentliga upphandlingar som rör stadsbyggnad. Genom intervjuer med ett antal olika aktörer inom bygg- och planeringssektorn har åsikter och erfarenhet samlats in och analyserats. Analysen av dessa intervjuer och tidigare forskning visar på att det finns en tydlig kunskapsbrist kring hur krav som rör hållbarhet ska formuleras samt hur dessa skall värderas i en upphandling. Studien visar även att det efterfrågas tydligare direktiv och en ökad samverkan mellan aktörer beträffande upphandlingar och möjligheten att integrerar hållbarhetskrav. Studiens resultat tyder på att Lagen om offentlig upphandling reglerar en stor köpkraft och kan, om kunskap och kompetens finns, användas för att ställa krav på miljö och sociala hänsyn inom bygg- och planeringssektorn och därmed bidra till en mer hållbar stadsutveckling.

Idag är den gemensamma tvättstugan bortrationaliserad och tvättmöjligheterna flyttarmer och mer in i den privata bostaden. Vi förlorar plattformar och mötesplatser som kan ge utrymme för diskussioner och gemenskap och det utarmar jordens resurser att det individuella ägandet uppmuntras före det gemensamma. I mitt examensprojekt spekulerar jag med hjälp av rumslig gestaltning om tvättstugan som en attraktiv plats för reflektion och rekreation, som syftar till att få människor att välja den gemensamma tvättstugan och därmed ge den ett fortsatt existensberättigande. Det är relevant att vi människor delar på de resurser vi har och förutom ökad ekologisk hållbarhet kan tvättstugan som rum ge ett ökat socialt välmående för oss som individer. I mitt designförslag har jag adderat nya sysslor och moment i en befintlig tvättstuga i Hökarängeni Stockholm, som idag vanligen inte finns i denna typ av rum. Exempelvis badkar och dusch, hängmattor i torkrum och fotbad i ett socialt torgliknande utrymme. Dessa sysslor betraktar jag som ritualer som fångar det poetiska i en så vardaglig syssla som tvätt och får oss att stanna upp för ett ögonblick. I dagens tempo stressar vi på och konsumeratvidare och min förhoppning är att vi med tid för reflektion över vårt livsstil kanske göra en skillnad för framtida generationer.Min slutsats är att tvättstugan som rum i framtiden har stor potential att inrymma fler aktiviteter och sysslor än idag, och att det skulle kunna berika denna typ av gemensamma rum, göra de mer attraktiva och få de att fylla en betydelsefull funktion, både social och ekologisk.

The fashion industry is one of the most environmentally damaging industries in the world and is permeated by poor working conditions. Fast-fashion companies that constantly produce new collections to be able to follow trends are a major contributing factor to the climate crisis. Consumers today put a lot of pressure on companies to take responsibility and companies must integrate CSR work into their operations in order to stay competitive on the market. Many companies therefore choose to include sustainability in their marketing communication so that consumers can consume their products with a clear conscience. The study aims to examine and compare H&M's and Gaps' marketing communication in their commercials. The companies are fast fashion companies and the purpose of the study is to contribute with knowledge about how the companies use social and environmental sustainability in their marketing communication to sell products. A qualitative method has been used in the study and by using a visual rhetorical analysis, the two commercials that make up the empirical material have been analyzed. The analysis schedule is designed with inspiration from Mral, Gelang and Bröm's proposals for analysis method. The results show that H&M and Gap convey the message that they take responsibility, both when it comes to social and environmental sustainability, although they do this in various ways and to different extents. Through the inclusion of sustainability in the commercials, it can be stated that both companies use this as a marketing strategy to market their brand and sell products. H&M focuses primarily on the recipient's common sense through the use of logos arguments, while Gap mainly focuses on emotions and credibility through the inclusion of pathos and ethos arguments. / Modeindustrin är en av de mest miljöskadliga branscherna i världen och genomsyras av dåliga arbetsförhållanden. Fast-fashionföretag som konstant producerar nya kollektioner för att följa trender är en stor bidragande faktor till klimatkrisen. Konsumenter lägger idag stor press på företag att ta ansvar och företag måste integrera CSR-arbete i sin verksamhet för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Många företag väljer därför att inkludera hållbarhet i sin marknadskommunikation för att konsumenter ska kunna konsumera deras produkter med gott samvete. Studien syftar till att undersöka och jämföra H&Ms och Gaps marknadskommunikation i deras reklamfilmer. Företagen är två fast-fashionföretag och syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur företagen använder social- och ekologisk hållbarhet i sin marknadskommunikation för att sälja produkter. En kvalitativ metod har använts i studien och med hjälp av en visuell retorikanalys har de två reklamfilmerna som utgör det empiriska materialet analyserats. Analysschemat är utformat med inspiration från Mral, Gelang och Bröms förslag på analysmetod. Resultatet visar att H&M och Gap förmedlar budskapet att de tar ansvar, både när det kommer till social- och ekologisk hållbarhet, dock gör företagen detta på olika sätt och i olika grad. Genom att inkludera hållbarhet i reklamfilmerna går det att konstatera att båda företagen använder detta som en marknadsföringsstrategi för att marknadsföra sitt varumärke och sälja produkter. H&M riktar sig till främst till mottagarens sunda förnuft genom användandet av logosargument medan Gap främst spelar på känslor och trovärdighet genom inkluderingav patos- och etosargument.

Detta examensarbetet är baserat på fallstudier av byggföretag som verkar i Sverige, Europa och USA. Fokuset i fallstudierna var att undersöka hur tre byggföretag applicerar och översätter de globala målen i sin verksamhet och hur det fungerar i det praktiska arbetet. Studien var koncetrerad på begrepp som hållbarhet och ekologisk hållbarhet tillsammans med Agenda 2030 - de globala målen. Begreppen behandlades genom att titta noggrannare på hur de som mål kan tolkas, översättas och verka i praktiken beroende på personens expertis och yrke. Begreppet hållbarhet, ekologiskt hållbarhet förklarades och tolkades på många varierande sätt i uppsatsen och begreppet var öppet för tolkning genom hela uppsatsen. Varje företags hemsida blev granskad och analysen baserades på hur företagen skrev om hållbarhet, de globala målen och hur begreppet ekologisk hållbarhet fungerade i företagens praktiska verksamhet. Företagen i fallstudierna var NCC AB, Peab AB och Skanska AB. Syftet med studien var att få en inblick över hur företagen applicerar, använder och arbetar med begreppen hållbarhet, ekologisk hållbarhet och de globala målen. Intervjuerna var baserad på frågor som rörde varje enskilt företag och hur deras hållbarhetsarbete ter sig i praktiken. Varje förtags representant hade en specifik hållbarhetsposition på vardera företag. Intervjuerna skedde via nätet på grund av den rådande Covid-19 situationen. En ökad kunskap om hur vi ska hantera och arbeta med ekologisk hållbarhet är en viktig aspekt som behöver utvecklas och förbättras inom byggd miljö och arkitekturen för att kunna förbättra våra bostäder och verksamheter ute i samhället. I syfte att skapa en bättre inne och utemiljö för människan och naturen. Jag använde mig av visualiseringar och tabeller för att få läsaren att lättare förstå de nya begrepp som finns med i uppsatsen som hjälper läsaren att förstå vad jag tycker och vad det är företaget berättar. / This bachelor thesis is based on case studies of construction companies that operate in Sweden, Europe and the US. The focus of the studies was how these three Swedish construction companies apply and translate global environmental goals in their work. Hence, the study concentrated on the global concepts of sustainability, ecological sustainability and Agenda 2030. These concepts underwent a close analysis concerning how they can be interpreted, translated and become operational in practice depending on different expertise and profession. Based on this analysis, the concepts of sustainability and ecological sustainability were interpreted to some potential understandings to be used in this study.To analyse how the three Swedish construction companies understand and promote environmental goals, each company’s website were analysed regarding the concept of sustainability, ecological sustainability and comprehensive global goals in the field of construction. The companies included were NCC AB, Peab AB and Skanska AB. The purpose of the study was to gain knowledge about how these companies work with sustainability and act on new environmental goals. In addition, three representatives for each company were interviewed based on questions that related to the company’s work with sustainability. The interviews aimed at acquiring further knowledge on each company’s work with sustainability. Due to the spread of the COVID-19, the representatives were interviewed online.An increased knowledge of how to manage and work with ecological sustainability is an important aspect that needs to be developed and improved in the field of built environment and architecture in order to improve our homes and activities in the community. In order to create a better indoor and outdoor environment for man and nature, it’s necessary to improve the work behind ecological sustainability. In this study, visualisations and tables help the reader to understand the concepts used in this study.

Begreppet hållbar utveckling kan ha ett flertal varierande innebörder men brukar ses utifrån tre hållbarhetsaspekter, social, ekologisk och ekonomisk. Begreppets mångtydighet har gjort det attraktivt att använda i många olika sammanhang. Detta har bidragit till att hållbar utveckling kritiseras för att vara diffust och ett tomt ideal. Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett globalt imperativ och en diskurs där städerna blivit den arena där dessa ideal konkretiseras. Sett utifrån ett översättning- och idéreseteori blir städerna därmed centrala översättningsaktörer. Vad som fokuseras på i översättningen blir med anledning av begreppets mångtydighet intressant. Malmö stad vill idag identifieras som att vara den hållbara staden. I den senaste versionen av översiktsplanen från 2014 skriver Malmö stad att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet endast kan uppnås om dessa hållbarhetsaspekter samverkar då de är ömsesidigt beroende av varandra. Alla stadens förvaltningar är skyldiga att arbeta med och utifrån begreppet hållbar utveckling. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt analys av skriftliga texter studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö stads vision om att arbeta utifrån hållbar utveckling och dess tre hållbarhetsaspekter. Studien utgår från nyinstitutionell teori och använder sig av idémodellen för att urskilja hur en idé från Malmö stad reser och översätts ner till Miljöförvaltningen. Resultatet av studien visar att begreppet hållbar utveckling i Malmö stad samt inom Miljöförvaltningen länge har förknippats med ekologisk hållbarhet men att detta är något som förändrats. Idag associeras begreppet med mer än enbart den ekologiska aspekten. En av orsakerna till det här är Malmökommissionens rapport om social hållbarhet. Personerna som intervjuats i studien uttryckte på övergripande nivå en gemensam syn gällande innebörden i begreppet hållbar utveckling. När det kom till att precisera begreppet skiljde sig dock uppfattningarna åt. Skillnaderna korrelerade med intervjupersonernas arbetsuppgifter och avdelningstillhörighet. / Sustainable Development is often considered from three different aspects: social well-being, care for the environment and economic growth. Within these three aspects the concept can have many different meanings. The concepts ambiguity makes it attractive to use, but it is also exposed to criticism for being too vaguely, and can therefore become an empty ideal. Sustainable Development can be seen as a global imperative and discourse where cities have become the arena for concretizing these ideals. Therefore, based on translation- and “Travels of ideas” theory, cities play a central role in the translation of the concept. The municipality of Malmö often desires to identify themselves as the sustainable city and they wrote in the cities latest comprehensive plan from 2014 that social, environmental and economic sustainability can only be achieved in tandem and are equally dependent on each other. Because of that the municipality of Malmö has determined that every one of their administrations are obligated to take in, and work with, Sustainable Development in their organizations. The purpose of this study is through qualitative interviews and analysis of documents and other written texts, see how the Environmental Administration in Malmö translates Malmö’s vision regarding Sustainable Development from the three different aspects in to their organization. The study is based on new institutionalism theory and the “Travels of ideas” model to see how an idea from the municipality of Malmö travels down and translates in to the Environmental administration in Malmö. The study's results show that Sustainable Development in the city of Malmö and in the Environmental administration has long been associated with ecological sustainability, but nowadays this is no longer the case. Today is the concept, Sustainable Development, associated with more than just ecological sustainability. One of the reasons that the concept has got a different meaning can trace back to Malmökommissionens report regarding social sustainability in Malmö. This study, showed that the interviewees had the same overall view regarding sustainable development, but when it came to clarifying the concept more concrete they gave it different meaning. The differences in the concepts meaning could be linked with the interviewees' duties and departmental affiliation.

Allt fler människor väljer att bosätta sig i städer. Samtidigt lever vi i en tid där hållbarhetsmål är viktigare än någonsin att uppnå. Städers ökande antal invånare gör att allt fler människor vistas på gator, torg, parker och andra grönområden i staden, vilket ställer höga krav på det offentliga rummet. För att bemöta detta krävs hållbara, livskraftiga, säkra och hälsosamma offentliga rum, med syfte att skapa en jämställd stadsmiljö som involverar alla människor. Dessa platser kräver smarta lösningar för att främja hållbar stadsutveckling.Stadsutvecklingen gör att de offentliga rummen ständigt förändras. Ett område som står inför förändring kan ta flera år att färdigställa, vilket gör att offentliga rum från och till infinner sig i ett slags mellanläge. Platsen används då inte längre som tidigare, och har ännu inte fått sin nya användning. Detta kan skapa tillfälligt otrygga eller oinbjudande kvaliteter i det offentliga rummet, till exempel brist på belysning och få människor i rörelse. För att motverka detta kan stadsplanerare och arkitekter implementera temporära installationer för att ge platsen en ny identitet och användning.För att undersöka om tillämpandet av temporär användning kan bidra till hållbar stadsutveckling, utförs en interventionsstudie på en offentlig plats som genomgår förändring. Denna interventionsstudie innefattar en beskrivande planeringsprocess samt en fältstimulering där en temporär paviljong med odlingsmöjligheter byggs upp i det offentliga rummet. Studiens empiriska del innefattar även en platsanalys för att undersöka hur paviljongen påverkar, och påverkas av, dess kontext. Dessutom tillämpar studien en enkätundersökning för att undersöka allmänhetens attityder till det offentliga rummet. Detta, tillsammans med kvalitativa intervjuer med experter inom området, ger oss en inblick i hur en intresserad person utan en formell roll kan delta i planeringsprocessen och utformningen av en offentlig plats. Resultatet beskriver planeringsprocessen och uppförandet av den temporära paviljongen. Detta beskriver i sin tur hur temporär användning kan bidra till inkludering och hållbarhet i stadsrummet. / Increasingly more people are choosing to settle in cities. At the same time, we live in a time where achieving sustainability goals are more important than ever. The increase in residents in urban environments has created a build up of people passing through the streets, squares, parks, and other green areas in the city, putting a huge strain on public spaces. In response to this, renewable, viable, safe and healthy public spaces are needed, with the aim of creating an equal urban environment open to all. These public spaces require inventive solutions to develop the urban environment to a sustainable future.Urban development is not only inevitable, but a must for progression, however, to the average citizen this creates ever shifting, ever changing surroundings for them to work and live in. During these, sometimes years long, periods of change, public spaces can fall into a form of middle ground, where the previous purpose of the space has been lost, and the new purpose has yet to be gained. This can temporarily create unsafe and uninviting qualities in the public space, for example due to lack of lighting and people. To challenge this, city planners and architects can look to implement temporary installations to give the site a new identity and use, bridging the gap between old and new.To investigate whether temporary use can contribute to sustainable urban development, an intervention study was conducted at a public space that is under-going change. This intervention study includes a descriptive planning process as well as a field stimulation where a temporary pavilion with cultivation opportunities is built up in the public space. The empirical part of the study also includes a site analysis to investigate how the pavilion affects, and is affected by, its context. In addition, the study applies a survey to examine the attitudes of the citizens regarding the public space. This, together with qualitative interviews with experts in the field, gives us an insight into how an interested person without a formal role can participate in the planning process and the design of a public place. The result describes the planning process and construction of the temporary pavilion. The approach, in turn, describes how temporary use can contribute to inclusion and sustainability in the urban.

På den svenska landsbygden finns ett kulturarv av äldre byggnader och strukturer att förvaltasamtidigt som samhället är mitt i en omställning för att möta klimatmålen. Att nyttja redanbefintliga byggnader och strukturer kan vara ett hållbart nyttjande av resurser och enminimerad miljöpåverkan i samspel med att kulturen vårdas, till skillnad från nybyggnation.Denna studie grundas på en totalrenovering av en ladugård på Gotland från 1880-talet somska förädlas till en restaurang. Studien kommer att redogöra för hur gamla byggnader kanförädlas i syfte att bidra med kunskap för framtida projekt och förmedla de kulturella ochmiljömässiga fördelar som finns med denna sorts renoveringar. Studien kommer även attproblematisera vilka byggtekniska utmaningar som kan uppstå under renoveringsprocessennär byggnaden ändrar syfte och byggnadens standard höjs. I rapporten redogörs både visuelltoch skriftligt för förädlingsprocessen av den nedgångna ladugården i resan mot att blirestaurang. I denna studie har en punktlista sammanställts med de viktigaste punkter att tahänsyn till samt allmänna råd för denna typ av renoveringar. Exempel på punkter i listan äratt göra en noggrann inventering av både juridiska och fysiska förutsättningar, vikten av ennoggrann planering och projektering, studera liknande projekt för att dra lärdomar, ta hjälp avsakkunniga inom ämnet och att korrekta byggtekniker och materialval ska användas.Ingången för projektet var att bygga ekologiskt hållbart med hänsyn till kulturen, men istudien framkommer att andra faktorer såsom arkitektur, utförande och hänsyn till övrigakrav ofta skapar utmaningar vilket medför att vissa avsteg måste tas för att kunna genereraett resultat. Detta projekt är ett exempel på hur man gjort med dessa avvägningar.

Denna studie fokuserar på om det är möjligt att planera hållbara stadsdelar med en planering som de senaste 20 åren har påverkats av nyliberala värderingar. Detta görs genom att utgå ifrån två olika fall där jag har valt att fokusera på stadsdelarna Rosendal i Uppsala och Vallastaden i Linköping. De metoder som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med tjänstemän på respektive kommun. Även textanalys av plandokument används samt deskriptiv statistik för att kunna svara på studiens syfte och de frågeställningar som presenteras i studien. Resultatet i denna studie tyder på att det finns en hel del utmaningar med en planering som vilar på nyliberala värderingar. Det är framför allt den sociala hållbarheten och hur den definieras som påverkas negativt av de nyliberala värderingarna som påverkar planeringen i respektive kommun. Resultatet visar också att det är framför allt den ekonomiska hållbarheten som är i fokus där respektive kommun använder sig av den ekologiska hållbarheten som ett hjälpmedel för att attrahera presumtiva invånare, kapital och företag. Analysen i denna studie visar också att begreppet hållbar utveckling är ett problematiskt sådant eftersom det finns ett flertal olika definitioner. Detta uppmärksammas även i denna studie då det verkar som att det finns en tvetydighet hur respektive kommun använder begreppet samt vad kommunerna har för förståelse för begreppet.

We live in a world where ecosystems and biodiversity are declining at analarming rate. So far, efforts have not been sufficient to reverse the trend. Ifwe continue on the same path, the world will look very different in the nearfuture. The study examines how local actors can work with the economy andecosystem of biological diversity in agreement with the UN convention onbiological diversity goals, for long-term and sustainable management.

Det förefaller att en förståelse av den naturliga världen är avgörande för vår fortlevnad. Om människan brister i kunskap och förståelse för den naturliga världen finns det risk att kommande generationer påverkas negativt. Många individer gör redan vad de kan men en del av en verklig framgång börjar i undervisningen som sker i grundskolans tidiga år. Med utgångspunkt ur ett ekologiskt hållbart perspektiv syftar litteraturstudien till att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år tillämpar sig förståelse och resonemang om biodiversitet inom de naturvetenskapliga ämnena, samt vilken undervisning som främjar den förståelsen. Biodiversitet är ett annat ord för biologisk mångfald och definierar variationen mellan levande organismer i all miljö, dess relation och process organismerna ingår i. Litteraturstudien tar avstamp i Agenda 2030 och de länder som undertecknat avtalet, vilket ger studien en global utgångspunkt. Arbetets tillvägagångssätt genomfördes med en systematisk sökstrategi där inkluderings- och exkluderingskritierier tillämpades i form av en tabell med argument som styrker de val som gjordes. Litteraturstudiens respondenter är begränsad till elever i åldern 6–10 år för att belysa deras kunskap och hur de lär sig. Empirin i de vetenskapliga artiklarna har samlats in genom fältobservationer och samtal med eleverna. Elevers förståelse främjas av naturintegrerad undervisning och betydande för den ekologiska förståelsen är en kombination av diskussion och samtal kring det som upplevs utomhus. En kroppslig medverkan skapar ekologisk läskunnighet och förmågan att se och tolka naturen och dess invånare, men även att reflektion, diskussion och samtal är en del av undervisningen. Elever som ges möjlighet till att skapa en relation till det levande ökar förståelsen för biodiversitet. Grundskolans yngre elever är kapabla att resonera och förstå biodiversitet och deras nyfikenhet samt lekfullhet ska tas tillvara på i den naturvetenskapliga undervisningen.