Studiens syfte är att undersöka hur konstruktionen av ekologisk identitet sker på nätet. Frågeställningarna som besvaras är hur den ekologiska identiteten konstrueras hos medlemmarna i onlinegruppen som undersöks, hur informanterna förstår sin ekologiska konsumtion, samt hur informanterna upplever andra människors uppfattning av informanternas identitet. Studiens undersökningsområde är en grupp på sociala media som har skapats för att diskutera ekologisk konsumtion och livsstil. Tidigare forskning inom hållbar konsumtion har inte i hög grad diskuterat hur denna konsumtion förmedlas och konstrueras på nätet. Uppsatsen utgår från teorier om konsumtion och identitet. Undersökningen har en kvalitativ ansats där tre intervjuer och texter från onlinegruppens konversationer analyserats.   Resultatet påvisar att det finns en rädsla för vad konsekvenserna av konventionella livsmedel kan ha för våra kroppar. Det framkommer även att deltagarna beskriver vägen från att konsumera konventionella livsmedel till ekologiska livsmedel som en tävlingsinriktad process. Två olika ekologiska identiteter som i delar kontrasterar mot varandra, lyfts fram ur materialet.   Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teori. En av slutsatserna är att ekologisk identitet konstrueras tillsammans med andra människor. En närmare undersökning av kapitalismen som förutsättning för sådan identitetskonstruktion föreslås som föremål för framtida forskning. / The purpose of this study is to understand how identity based on organic consumption is constructed online. The questions asked in the study are how organic identity is constructed in the online group that is being studied, how the informants’ understand theirs organic consumption and how the informants experience other people’s perceptions of the informants’ identity. The studied online group was created to discuss organic consumption and lifestyle. Former research on sustainable consumption is presented and theories about consumption and identity are described. The study has a qualitative approach and encompasses three interviews as well as texts from the online group’s forum.    The results show a fear for risks involved in eating conventional food. The members of the online group describe going from consuming conventional food to consuming organic food as a process. There are also two different sorts of organic identities described in the results. At the end of the essay I discuss the results in relation to previous research and theory. I conclude that an organic identity is being constructed in the online group. I also suggest that future research might look into the relation between capitalism and construction of organic identities.

Förpackningen blir viktigare och viktigare och är ibland den enda kommunikationskanalen gentemot konsumenten, speciellt i små familjeföretag. Persgården är ett litet familjeföretag som är beläget ute på Visingsö och de säljer ekologisk müsli, dadlar i olika former samt frukt & nötmix. Problemet Persgården har idag är att alla deras förpackningar inte genomsyrar samma känsla och förmedlar deras kärnvärden. I och med det har vårt arbete gått ut på att göra en re-design av Persgårdens förpackningar. Vårt främsta syfte var att förändra Persgårdens befintliga förpackningar för att de skulle få ett mer enhetligt utseende mot kunden och för att konsumenterna lättare skulle känna igen alla förpackningar i serien. Syftet var även att Persgårdens förpackningar skulle sticka ut från andra liknande produkter på marknaden. Syftet var också att få en inblick i hur processen av framtagandet av en livsmedelsförpackning går till. Utifrån syftet togs följande frågeställningar fram: - Vilka kärnvärden vill Persgården kommunicera?- Vilka element och märkningar måste finnas med på Persgårdens förpackningar?- Hur kan vi förändra Persgårdens befintliga förpackningsserie så att den blir mer enhetlig, unik och kommunicerar deras kärnvärden? Metoderna som har använts för att besvara frågeställningarna är en litteraturstudie, intervjuer med ägarna av Persgården samt personer i branchen, konkurrentanalys, moodboard och besök på mässa. De nya förpackningarna har tagits fram utifrån en designprocess. Resultatet av arbetet visar vilka märkningar och element som måste finnas med på en livsmedelsförpackning. Kärnvärdena för Persgården har undersökts och konstaterats till att vara genuin, ekologisk och hälsa. Skisser och prototyper på den nya förpackningsserien har även tagits fram. Under framtagandet av de nya förpackningarna har hänsyn tagits till vad Persgården vill förmedla och vilka kärnvärden de har. Resultatet har tagits fram med hjälp av främst tankar och idéer från intervjuerna, litteraturstudien och konkurrentanalysen. Slutligen kan det konstaterats att det är viktigt att tänka på var förpackningen ska stå, vad den ska förmedla och att alla förpackningar genomsyrar samma känsla. / The packaging is becoming increasingly important and is sometimes the only communication channel to the consumer, especially in small family businesses. Persgården is a small Swedish family company located on Visingsö who sells organic muesli, various type of date, mixes of dried fruits and nuts. Persgårdens problem is that all of their packaging does not convey the same feel and communicate their core values. Our work has been to do a re-design of Persgårdens packaging. Our prime purpose was to change Persgårdens existing packaging so the packagings could get more uniformed to the customer and that consumers should easily recognize the packaging series. The purpose was also that Persgårdens packaging would stand out from other similar products on the market. The purpose was also to see how the process of production of food packaging works. Based on the purpose, the following questions have been developed: - Which core values ​​do Persgården want to communicate?- Which elements and markings must appear on Persgårdens packaging?- How can we change Persgårdens existing packaging series to make it more uniformed, unique and communicate their core values​​? The methods that have been used to answer our questions are a literature survey and interviews with the owners of Persgården and external experts. We have also done a competitor analysis, moodboard and we have visit a fair. The new packagings has been developed based on a design process. The results of this work show the markings and elements that must be included on a food packaging. The core values ​​of Persgården has been analyzed and chosen to be genuine, organic and health. Sketches and prototypes of the new packaging series have also been developed. During the development of the new packaging, consideration has been taken to what Persgården want to convey and their three core values​. The result has been developed using mainly thoughts and ideas from the interviews and the literature survey. We can finally establish that it is important to think about where the package should be placed, what it should convey and that all packaging conveys the same feeling.

Diss. (sammanfattning) Skara : Sveriges lantbruksuniv., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2006.

Ekologisk konsumtion av grönsaker och frukter är ett steg i rätt riktning mot en hållbar samhällsutveckling där dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationer att tillgodose sina behov. Den konventionella produktionen av livsmedel är på flera sätt inte hållbar, då produktionen formas av efterfrågan och där externa effekter förbises. Den ekologiska produktionen grundar sig i insikten att det inte räcker med att ha en så hög avkastning som möjligt, utan produktionen måste samtidigt vara hållbar och genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Genom vår konsumentmakt kan vi som konsumenter styra vilka varor som ska säljas på marknaden och därmed styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Därför var syftet med denna studie att undersöka vilka aspekter som bidrar till att konsumenter köper och avstår från att köpa ekologiska frukter och grönsaker. Vidare var syftet att undersöka konsumentens medvetenhet om ekologisk produktion och tillit till producenterna. Studien undersökte även konsumenternas betalningsvilja till de ekologiska alternativen. Som datainsamlingsmetod delades enkäter ut på stortorget i Östersund. Analysen resulterade i tre faktorer som var mest avgörande för att konsumenten inte handlade ekologiska grönsaker och frukter. Dessa var att det ekologiska alternativet var för dyra, att ett ekologiskt alternativ till den frukten/grönsaken man vill ha inte finns vid försäljningsplatsen och att man av ren vana handlade det konventionella alternativet. De faktorer som bidrar till att man köper ekologiska grönsaker och frukter var delvis av det skäl att man vill bidra till att arbetarna vid odlingen ska ha bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Samt även av det själ att man inte vill att bekämpningsmedel ska spridas i miljön och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Konsumenterna upplever sig måttligt medvetna om vad ekologisk odling innebär gentemot den konventionella odlingen. Majoriteten vill dock ha mer kunskap om innebörden av ekologisk produktion och helst vill man att återförsäljaren ska förse med denna information. Majoriteten av konsumenterna känner en god tillit till den ekologiska produktionen men för att denna tillit ska öka ytterligare krävs att en oberoende granskare finns och är angiven och att frukten/grönsaken är märkt med en välkänd märkning. Konsumenterna är villiga att betala lite mer för den ekologiska grönsaken och frukten i förhållande till det konventionella alternativet utan att köpviljan avtar.

Vi lever idag under ett klimathot som påverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja ställa om mot en mer hållbar bransch. Under tiden har även ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sätt att bo sunt Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/beställare gör vid projektering av nya bostäder. Jag har valt att inte titta på energianvändningen utan fokuserat på vilka miljömässiga aspekter som återfinns i arbetssätten kring projekteringen av bostadshus För att ta reda på vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömässiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkätundersökning där utvalda företag fick svara på bl.a. vilka material de använder. Svaren jämfördes sedan med ett fiktivt företag som skulle följa alla råd som litteraturen menade var miljöfrämjande. Jämförelsen gjordes genom en viktad poängsättning Av resultatet visade det sig att företagen fick poäng motsvarade ungefär 50 – 60 % av det fiktiva företagets. Enkäten gav även en bild av vilka val de gjorde och vad de borde kunna välja för att kunna bygga ännu mer grönare. Enkäten visade att alla hade potential för det. / We are living today under climate threats which more or less will affect us all. In light of this, the construction industry has chosen to start conversion towards a more sustainable sector. Meanwhile, eco-houses and eco-villages, have been built up as an alternative way to stay healthy. The aim of this work has been to examine which choices developers / clients make during the planning of new housing. I have chosen not to look at energy, but focused on the way choices are made during planning of living apartments.To find out what choices could be considered as ecological / environmental a literature review was first made. To find out how the participant companies are choosing a survey was made. The responses were then compared with a fictitious company that would follow all advice literature meant was pro-environmental. The comparison was then made by a weighted scoring. It turned out that the companies got points that accounted for roughly 50 - 60% of the fictive. The survey also gave an overview of the choices they made and what they should be able to choose in order to build even more greener. The survey showed that the companies had the potential for it.

#MeToo-rörelsen tog fart på allvar hösten 2017 då flera anklagelser om sexuella trakasserier från filmproducenten Harvey Weinstein uppdagades. #MeToo-rörelsen är ett uppror från kvinnor, icke-binära och transpersoner som tillsammans delat med sig av sina erfarenheter om sexuellt våld och trakasserier på arbetsplatser och i övriga samhället. Denna rörelse låg till grund för valet av uppsatsens ämne. Ett intresse väcktes för att se om denna rörelse har haft en påverkan hos företags hållbarhetsrapportering. Sedan räkenskapsåret 2017 har det införts obligatorisk hållbarhetsrapportering för en del företag. Det har dock funnits riktlinjer som Global Reporting Initiative (GRI) har arbetat med sedan 1997 för att förbättra hållbarhetsrapportering inom de tre områdena; miljömässig-, ekonomisk- och social påverkan. Tidigare forskning visar på att desto större företagen är desto mer omfattande rapportering kan hittas. Musikbranschen är en snabbt växande industri som influerar personer från all världens hörn genom sina produkter och evenemang. Av den anledning ansågs just denna bransch intressant att forska om. En annan aspekt var även att det sedan tidigare fanns väldigt lite forskning om hållbarhetsrapporter som inriktat sig på musikbranschen, vilket denna uppsats gör. För att undersöka vilka områden i hållbarhetsrapporteringen som företagen lägger vikt vid har vi skapat ett tabellsystem utefter GRI:s riktlinjer. Detta för att på ett djupare plan kunna analysera och se hur duktiga företagen är på att rapportera om de olika områdena. Resultatet av denna forskning visade att det var svårt att finna någon koppling mellan #MeToo-rörelsen och hållbarhetsredovisningen då rörelsen aldrig nämndes vid namn i de hållbarhetsrapporter vi studerade. Däremot såg vi förbättringar av punkter i det sociala perspektivet, vilket indirekt skulle kunna vara ett resultat från #MeToo-rörelsens påverkan. Universal gjorde en tydlig förbättring med 16 %-enheter i det sociala perspektivet medan Sonys ökning var mindre, med 3 %-enheter. Vi kunde också utefter detta tabellsystem jämföra företagens rapportering mellan varandra. Ramen för vårt tabellsystem är även något som företag eller forskare kan använda sig av för att följa upp vad andra branscher eller företag rapporterar inom de olika aspekterna, samtidigt som de kan undersöka ifall de behöver ändra sin rapportering inom något område. / The #MeToo movement took off seriously in the fall of 2017 when several accusations of sexual harassment by film producer Harvey Weinstein were discovered. The #MeToo movement is an uprising from women, non-binary and transgender people who have shared their experiences of sexual violence and harassment in workplaces and in other communities. This movement was the basis for the choice of topic on the essay. An interest was aroused to see if this movement had an impact on corporate sustainability reporting. Since the 2017 fiscal year, mandatory sustainability reporting has been introduced for some companies. However, there have been guidelines that the Global Reporting Initiative (GRI) has been working with since 1997 to improve sustainability reporting in the three areas; environmental-, economic- and social impact. Previous research shows that the larger the companies, the more comprehensive reporting can be found. The music industry is a fast-growing industry that influences people from all over the world with their products and events. For this reason, this particular industry was considered interesting to research. Another aspect is that not much has been investigated regarding sustainability reports with focus on the music industry, which this paper does. In order to investigate which areas of sustainability reporting the companies attach importance to, we have created a chart system along the GRI guidelines. With the chart system we could analyze the sustainability report on a deeper level and also see how good the companies were at reporting in different areas. The results of this research showed that it was difficult to find any link between the #MeToo movement and the sustainability report as the movement was never mentioned by name in the sustainability reports we studied. However, we saw improvements in the social perspective, which could indirectly be a result of the #MeToo movement's impact. Universal made a clear improvement with 16% units in the social perspective, while Sony made a smaller increase of 3%. We were also able to compare the companies' reporting between each other with the chart system. The framework based on our chart system is also something that companies can use to monitor what other industries or companies report in the various aspects, as well as investigate if they need to improve their reporting in any area.

I skolan är mobbning och kränkande behandlingar ett samhällsproblem som skolan bör arbeta aktivt mot att förebygga. Denna enkätstudie är framtagen med syfte att undersöka, och därmed bringa kunskap om, grundskolepersonals erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Studien har grundats i en kvantitativ enkätundersökning i form av webbenkäter och behandlar följande frågeställningar: ”Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling?”; ”Vilka förutsättningar och hinder finns i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar?” Studiens teoretiska utgångspunkt är ekologisk teori, vilket används i syfte att förstå och förklara mobbning och kränkande behandling i skolan. Resultaten visar att grundskolepersonal arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling på både elevnivå, skolnivå och organisationsnivå. Det har visat sig att det förekommer både hinder och förutsättningar som kan påverka det förebyggande arbetet. De mest förekommande hindren var brist på tid och ekonomiskt stöd. Engagemang, utbildade pedagoger och tillgång till materiella resurser, skapade förutsättningar för det förebyggande arbetet i skolorna. Grundskolepersonalen visade sig arbeta förebyggande, på olika sätt, med syfte att främja eleverans hälsa och välmående.

Borlänge kommun har infört miljömål som handlar om samhällets styrning för att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på ett hållbart sätt. För att uppnå ett miljösmart och långsiktigt byggande behöver återbrukandet av byggmaterial öka och för att främja detta grundades Dala återbyggdepå av ett anta laktörer i Borlänge kommun. Depån fungerar som en fysisk butik med återbrukat material som har lämnats in av företag eller privatpersoner. Kundkretsen består idag mestadels av privatpersoner men syftet med denna studie har varit att undersöka hur efterfrågan från aktörer i byggbranschen på återbrukat byggmaterial kan öka och om digital publicering av produkter kan vara en väg till det. För att ta reda på detta gjordes studiebesök på Dala återbyggdepå och litteraturstudier på ämnet. Intervjuer gjordes med en beställare och en entreprenö som verkar i kommunen för att få deras perspektiv på vad som skulle krävas. Studien har visat att det är nödvändigt för Dala återbyggdepå att ta ett steg mot digital försäljning för att öka efterfrågan och ett förslag till materialhanteringsrutin har arbetats fram. Sammanfattningsvis har studien även visat att det finns fler utmaningar för användandet av återbrukat material i byggbranschen. Med dagens krav på dokumentation blir det svårt att uppnå godkänd nivå mot miljömål och beställare behöver ange redan i handlingarna att återbrukat byggmaterial ska användas. Slutligen kan det krävas en ändrad inställning från branschen som ger återbrukat material högre status och att företag värderar den miljömässiga vinningen högre för att fler ska vilja, våga och kunna bygga hållbart med återbrukat material.

No description available.