Detta är en litteraturstudie över handeln i Östersjön under medeltiden som syftar till att studera hur handelsnätverk förändras av teknologiska och institutionella innovationer. Centralortsteori och nätverksteori kombineras för att studera hierarkin av handlade orter. Visbys förändrade roller från handelscentrum till simpel hamnstad förklaras genom att studera hur maktbalansen skiftar i ett handelsnätverk när räckvidden för transporter förändrar handelsflödets koncentration och knutpunkter. Slutsatsen blir att de viktiga handelstäderna skiftar när handel kan ske över en längre räckvidd, och att institutioner uppkommer i dessa orter som en funktion av detta. En hypotes över mekanismerna för denna process presenteras.

No description available.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte. Därför är det av allmänt intresse att få en förståelse för hur företagen resonerar kring polisanmälan när ett brott upptäcks. Under arbetets gång har fyra intervjuer gjorts med såväl privata som offentliga aktörer som har lång erfarenhet av fenomenet ekonomisk brottslighet. Uppsatsen kommer fram till att ett företag har flera olika incitament att endera göra en polisanmälan eller inte. Viktiga incitament som har identifierats är hur företaget ser på brott, rättsväsendets möjlighet att lösa ett anmält brott och hur företagskulturen påverkas. Vi är av åsikten att ekonomiska brott som upptäckts av företagen måste polisanmälas och därefter finns det ett gemensamt ansvar för företagen och rättsväsendet att agera preventivt, detektivt och reaktivt för att stävja förekomsten av ekonomisk brottslighet i det svenska näringslivet.

Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2010. Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag. Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Skatteverket avstyrker förslaget om avskaffande av revisionsplikten med anledning av att utredningen underskattar den preventiva effekten som revision faktiskt har. EBM anser att enklare regler minskar antalet ekobrott men att utredningen är för vagt gjord medan BRÅ anser att utredningen innehåller för många osäkra faktorer och att avskaffandet leder till ett steg bakåt, vilket ökar risken för ekobrott. / Small-sized businesses in the EU invest a lot of money on administration which will reduce the businesses competitiveness towards each other. On account of this an investigation has been made concerning how to make the business in the EU reduce the administrative burden and in that way stimulate the European economy. The investigation suggests that the administrative cost will have reduced by 25 percent before year 2012. The Swedish investigations aim is to reduce the administrative costs by 25 percent before year 2010. This papers point is to find out if economic crimes, like false accounting or tax crime, will be affected by the abolition of the audit obligation in Sweden. The writers also aim to find out what concerned authorities opinions are concerning the suggestion to abolish the audit obligation. The investigation concerning the abolition of the audit obligation suggests that the audit obligation in Sweden will abolish for businesses that doesn’t exceed two of the following three limit values; Balance sheet total of 41,5 million SEK, net sales of 83 million SEK and number employees 50. The National tax board rejects the suggestion about abolition of the audit obligation because the investigation has underestimated the preventive effect that audit has. EBM think that simpler rules decreases the number of economic crimes but they also think that the investigation is vague while BRÅ think that the investigation contains to many uncertain factors and that the abolition leads to a step backwards which will increase the risk of economic crimes.

Efter att FN:s konferens om hållbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsväsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hållbar utveckling, då det i nuläget inte existerar någon sådan. Problematiken bottnar i att ämnet hållbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svårigheter för lärare och förskollärare att hitta en allmän och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hållbar utveckling för de yngre barnen visar på problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen är att den miljömässiga dimensionen med återvinning som tema, är det innehåll som är mest framträdande och synlig i fyra av fem barnböcker. Då de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fått läsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen är ständigt närvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie ämnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hållbar utveckling förhåller sig till fem utvalda barnböcker. Barnböckerna kan ses som ett underlag utifrån ett tema- och ämnesövergripande arbetssätt för verksamheten i förskolan. Barnböckerna som används i studien är alla är utgivna under 2000-talet och vänder sig till barn mellan 3 till 6 år. Metoden som används är kvalitativ textanalys med grund i idé- och ideologisanalys.Ämnesord:

<p>Detta examensarbete behandlar ämnesområdet internprissättning med hänsyn till strategi, ekonomistyrning och utvärderingsstruktur som påverkande faktorer. Mitt arbete belyser hur ovanstående områden påverkar varandra. Det vill säga hur strategin påverkar ekonomistyrningen som i sin tur påverkar val av utvärdering som i sin tur är av betydelse vad det gäller internprissättningsprincip.</p><p>För att utreda vad företag bör beakta vid val av internprissättningsmodell har arbetet baserats på följande problemställning: Hur bör företag styra och utvärdera sina affärsenheter för bästa möjliga internprissättning inom koncernen?</p><p>Arbetets syfte är att lyfta fram aspekter gällande företags styrning och utvärdering. För att kunna besvara min frågeställning har en fallstudie genomförts på ett företag som arbetar med internprissättningsproblematiken. Dessutom har en litteraturstudie gjorts gällande vilka internprissättningsmodeller som finns att tillgå.</p><p>Jag har kommit fram till att företag kan finna en gemensam modell för internprissättning, om modellen anpassas för respektive affärsenhet med avseende på dess strategier, ekonomiska styrning och utvärderingsstrukturer.</p>

<p>Since January 1st 2008, companies have the opportunity to become certified by the new common customs system Authorized Economic Operator (AEO). This opportunity is presented so that authorities together with operators are trusted to ensure that it is the correct cargo that gets transported. Attends Healthcare AB (Attends) has decided to implement this certification. To qualify there are a number of criteria that needs to be met. The aim of this thesis is to verify if Attends can meet the required criteria. This is to create a useful basis for the audit by the Customs Board.</p><p> </p><p>The data collection and gap analysis carried out results in that a number of critical and less critical gaps are identified. An example of the gaps which were identified is a documented routine that deals with export declarations in the current situation. The gaps were mainly identified in the security and customs areas. After consultation with staff at Attends and the Customs Board, the decision was made that a number of routines and additions should be created to deal with the most critical gaps before the audit. With the less critical gaps, it was determined that action should take place only after the audit if the need occur. By dealing with the less critical gaps later, it should be less time consuming. This is because when the Customs Board has obtained some knowledge of the company’s routines, they will be able to give more detailed information to Attends about what needs to be fixed.</p><p> </p><p>A systematic approach was performed in which all processes and documents deemed relevant to the certification were provided. Categorization was used to create a better understanding of the area that belongs to the documentation. This approach resulted in a register with the purpose to simplify identification of the documents.</p><p> </p><p>After completed collection of data and analysis the conclusion shows that Attends Healthcare AB has a large number of routines and other related documents from the company's ISO-certifications and their operations system, Total Process Management that can be reused. This previous work will simplify the implementation of an AEO certification substantially.</p> / <p>Sedan 1 januari 2008 har företag möjlighet att bli certifierade av det nya gemensamma tullsystemet Godkänd Ekonomisk Aktör. Detta för att tillsammans med myndigheter och aktörer säkerställa att det är rätt gods som finns med i transporterna. Attends Healthcare AB har beslutat att införa denna certifiering men för att bli godkänd finns det ett antal kriterier som måste uppfyllas. Målsättningen med detta examensarbete är att verifiera att företaget har den dokumentation som krävs för att uppfylla kraven som ställs av Tullverket. Detta för att skapa en bra grund vid revision av Tullverket.</p><p> </p><p>Datainsamlingen och gapanalysen som genomförts resulterade i att ett antal kritiska samt mindre kritiska gap kunde identifieras. Ett exempel på gap som identifierats är de rutiner som behandlar exportdeklarationer och i dagsläget inte finns dokumenterade. Huvudsakligen upptäcktes gapen inom säkerhets- och tullområdena. Efter samråd med personal på Attends och Tullverket bestämdes att ett antal rutiner och kompletteringar ska skapas för att åtgärda de mest kritiska gapen innan revision. För de mindre kritiska gapen så bestämdes att åtgärder först kommer ske efter revision ifall behovet då uppstår. Genom att åtgärda i efterhand bör kompletteringar bli mindre tidskrävande. Detta för att Tullverket har bättre insyn och kan därför ge ingående kritik till Attends om vad som behöver åtgärdas.</p><p> </p><p>En systematisering genomfördes där samtliga rutiner och dokument som ansågs relevanta för certifieringen angavs. Uppdelningen i olika kategorier är till för att ha övervakad kontroll på vilket område dokumentationen tillhör. Detta resulterade i ett register för att enkelt identifiera dokumenten.</p><p> </p><p>Efter slutförd datainsamling och analys kan slutsatsen dras att Attends Healthcare AB har ett stort antal rutiner och andra relaterade dokument som kan återanvändas ifrån företagets ISO-certifieringar och deras verksamhetssystem, Total Process Management. Detta tidigare arbete kommer förenkla genomförandet av en Godkänd Ekonomisk Aktör certifiering avsevärt.</p>

<p>Title: From being in debt to being out of debt. A study of processes, strategies and impacting factors.</p><p>The aim of the study is to gain a greater understanding and knowledge about the ways to get into and out of debt, why people find themselves in serious debt, how the problems are coped with and how they are experienced. The starting point for studying this issue is people with experience of debts and the Debt Relief Act. The study focuses on the relationship between formal, informal and intrapersonal factors. The empirical data is based on 32 semi-structured narrative interviews with people having experience of the Debt Relief Act in three different ways: either having just applied for debt relief, being in the process of receiving debt relief or having been out of debt for two years. The data is analyzed in terms of three aspects; processes, strategies and impacting factors. The debts can have been incurred either over a long period of time or have arisen suddenly and unexpectedly. The reasons can be the result of individual and structural factors combining together. Both strategies and impacting factors can be changed depending on where in the debt relief process a person finds him/herself. The results shows that the strategies can vary from an active to a passive, open or closed approach where the decisive factors are mainly how one is received, health, age, reasons for getting into debt and social relationships. The conclusion is that serious debt problems are not only incurred by a certain group of people but that anyone can find themselves in this situation. It is evident that there is not just one way into and out of debt but several where both individual and structural factors are of major significance. Even if the Debt Relief Act provides a way out of a serious debt problem the results show that it is a long-term solution, which has considerable consequences for both the individual and society.</p> / <p>Syftet med denna studie är att öka förståelsen och kunskapen om hur vägar in i och ut ur en skuldproblematik kan se ut, varför människor hamnar i svåra skuldsituationer, hur problemen hanteras och hur de upplevs. För att studera detta problemområde tas utgångspunkt i människor som kan relatera till skulder och skuldsaneringslagen. Studien fokuserar på samspelet mellan formella, informella och intrapersonella faktorer.Det empiriska materialet bygger på 32 halvstrukturerade narrativa intervjuer med personer som kan relatera till skuldsaneringslagen på tre olika sätt, antingen genom att just ha ansökt om skuldsanering, befinna sig mitt under skuldsaneringen eller är skuldfria sedan ett par år tillbaka. Materialet analyseras utifrån tre aspekter; processer, strategier och påverkade faktorer. Skuldsättningen kan antingen skett genom ett långsamt förlopp eller ha uppkommit plötsligt och oväntat. Orsakerna kan vara en samverkan mellan både individuella och strukturella faktorer. Både strategier och påverkande faktorer kan förändras beroende på var i skuldsaneringsprocessen man befinner sig. Resultatet visar att strategierna kan variera från aktivt till passivt, öppet eller slutet förhållningssätt där de avgörande faktorer är främst bemötande, hälsa, ålder, skuldorsaker och sociala relationer. Slutsatsen är att överskuldproblem inte bara drabbar en viss grupp av individer utan att vem som helst kan drabbas av överskuldsättning. Det som blir tydligt är att det inte endast finns en utan flera vägar in i och ut ur skuldproblem där både individuella och strukturella faktorer har stor betydelse. Även om det finns en utväg ur överskuldsättningsproblem i form av skuldsaneringslagen visar resultatet att det är en lösning som sträcker sig över lång tid, vilket får långtgående konsekvenser för både individ och samhälle.</p>

<p><strong>Abstract</strong><strong></strong></p><p>This thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are:</p><ul><li>Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable? </li><li>How does economic vulnerability effect families with children?</li><li>What strategies do families adopt under hard economic conditions? </li><li>What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable?  </li></ul><p>Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable.</p><p>We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents’ answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera. For the consequences we have health and social network, living environment and material resources and finally for the strategies we have borrowing, prioritizing and working. Amongst the theories used are micro and macro perspectives, identity, independence, social and economic capital, social exclusions and norms.</p><p>In conclusions we can say economic vulnerability varies depending on the individual involved, foreigners (immigrants) are more liable to this vulnerability due to the language difficulty, inadequate knowledge about Swedish society, and the relationship between the society and their own network.</p> / <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Denna studie handlar om ekonomisk utsatthet och ekonomiska förutsättningar för människor med utländsk bakgrund i Sverige. Fokuset är lagt på barnfamiljer i Växjö och främst i stadsdelen Araby.  Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Varför löper barnfamiljer med utländsk bakgrund större risk att hamna i ekonomisk utsatthet?  <strong></strong></li></ul><ul><li>Hur påverkar den ekonomiska utsattheten barnfamiljer?</li><li>Vilka strategier använder sig barnfamiljer med utländsk bakgrund som befinner sig i en ekonomisk utsatt situation av? Det vill säga ekonomisk utsatthet utifrån ett mikroperspektiv.</li><li> Vilka strategier använder sig samhället av för att hantera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer, till exempel med hjälp av ekonomiskt bistånd, det vill säga hur ekonomisk utsatthet kan ses utifrån ett makroperspektiv.  </li></ul><p>För att undersöka dessa frågor har vi varit på en skola och där gett ut ett öppet frågeformulär till elever i femte och sjätte klass. Vidare har vi gjort en omfattande intervjuundersökning innehållande tio intervjuer med familjer med utländsk bakgrund om hur de tänker och uppfattar ekonomisk utsatthet.</p><p>Vi har koncentrerat oss på orsaker, konsekvenser och strategier av hur människor mer utländsk bakgrund hanterar ekonomisk utsatthet.  Vi har tittat närmare på ekonomisk utsatthet utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv. Andra begrepp vi använt är identitet, självständighet, socialt- och ekonomiskt kapital, normer och social exkludering.  </p><p>I vår analys pekar vi på olika faktorer som orsakar ekonomisk utsatthet, dessa är: bakgrund, språk, prioriteringar och arbetsmarknadsetablering. Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet är hälsa, nätverk, bostadsområde, boendeförhållanden, och materiella resurser. Slutligen de strategier vi har identifierat som viktiga för att hantera ekonomisk utsatthet är, låna, prioritera och att söka arbete.</p><p>Våra slutsatser är att det finns varierande uppfattningar om ekonomisk utsatthet, beroende på individens identitet och kontext. Människor med utländsk bakgrund hamnar oftare i ekonomisk utsatthet på grund av språkbarriärer och därmed svårigheter att förstå det svenska samhället och dess normer. <strong></strong></p>

I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket, som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa forskningsmetoden. Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och risktagande visade på bivariata samband mot ekonomisk brottslighet respektive bokföringsbrott.