No description available.

Statistik från Skolverket (2023) visar att matematik är det skolämne där flest antal elever i årskurs 9 inte uppnår målen för godkänt. Detta är olyckligt eftersom ett godkänt betyg i matematik är ett krav för att komma in på ett yrkes- eller högskoleförberedande gymnasieprogram. En central aspekt för att lyckas inom matematikämnet är att förstå innebörden av matematiska symboler, där ibland likhetstecknet. Syftet med kunskapsöversikten är tudelat. För det första undersöks vad som karaktäriserar forskning om elevers förståelse för likhetstecknets funktion. För det andra undersöks vilka resultat som forskning funnit om hur missuppfattningar kring likhetstecknets funktion påverkar den fortsatta matematikinlärningen. Frågeställningarna som denna kunskapsöversikt utgår från är således: ● Vad karaktäriserar forskning kring elevers förståelse för likhetstecknets funktion? ● Vilka resultat har forskningen kommit fram till när det gäller hur elevers missuppfattningar av likhetstecknet påverkar deras fortsatta matematikinlärning? För att besvara frågeställningarna användes fem steg ur Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess. Dessa steg var vägledande i genomförandet av denna systematiska litteraturstudie. Databaserna PRIMO och ERIC ProQuest användes i sökprocessen efter vetenskapliga artiklar. Slutligen valdes 12 artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades utifrån syfte och frågeställningar, metod och urval samt resultat/slutsatser. Slutligen diskuterades resultat, metod, styrkor och svagheter i forskningen, behov av ytterligare forskning och praktisk tillämpning. Avsnittet avslutades med en slutsats. Resultatet karaktäriseras av forskning som visar att elever tenderar att missuppfatta likhetstecknet. Främst bygger missuppfattningarna på att elever ser likhetstecknet som en operationell symbol vilket betyder att de ser likhetstecknet som en symbol för att göra något. Forskningen tyder på att elever missgynnas av denna tolkning och att det har stor betydelse att lärare förmedlar att likhetstecknet är en relationell symbol, en symbol för ett ekvivalent förhållande mellan två uttryck. I flera studier påtalas vikten av att elever ska bekanta sig med olika typer av ekvationer för att förstå likhetstecknets relationella funktion. Forskningen tyder på att risken med elevers missuppfattning kring likhetstecknet är att de får svårare att lära sig algebra. Intressant är att missuppfattningar av likhetstecknet verkar vara ett globalt fenomen som varit ett problem under en längre tid.

This thesis uses the problems and strategies categorised by Mona Baker for non-equivalence in translations on word level. These theories are applied on a material made up of selected parts from the book “Boken om Pippi Långstrump” – Chang wazi Pipi《长袜子皮皮》– the source text by Astrid Lindgren (1952) in translation to Chinese by Li Zhiyi 李之义 (1983). The text is analysed through a close-read and examples are given of Bakers strategies for translation. Additional categories are identified in the text, developed by alumni of sinology at the department of linguistics at Uppsala University. In addition to these pre-exiting categories, an additional eight have been identified. The four problems were: the use of the nonsense genre, the use of semantic/pragmatic fouls, the use of sociolectic neologisms and difference in written language. The four identified strategies were: translating by a less neutral/more expressive word, translating by idiom, translation by paraphrase using a related pronunciation and translation by transliteration. These can be argued to be particularly common, for the specific cases of translations to Chinese, translation of children’s literature, and translation of the specific work.

<p>Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.</p>

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter. Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

<p>Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.</p>

The concept of equivalence can be said to hold a central position in translation studies. In this particular thesis, different aspects of the equivalence concept are discussed on the basis of five German source texts and their respective Swedish translations. The source texts are situated within the field of beekeeping and were first published in Deutsches Bienenjournal and translated for the Swedish magazine Bitidningen. The equivalence theory presented by the translation theorist Werner Koller (2011) forms the basis of the analysis. Koller distinguishes five different types of equivalence: denotative, connotative, text-normative, pragmatic and formal-aesthetic equivalence. Koller’s equivalence concept is presented and discussed with a selection of illustrative examples displaying translation problems which arose during the translation of the source texts. In the thesis, special attention is paid to when and how the different equivalence aspects were considered. Specifically, it is made evident that sometimes very different translation solutions can be justified depending on which equivalence aspect the translator finds the most important in the current case. In addition, it is argued that the translator has to establish a hierarchy of the most important values of equivalence in each different translation case and for each different target text in order to make the most suitable translation decision. It is also stated that Koller’s theory is very useful for the translator when making decisions in difficult cases and, furthermore, that all of Koller’s five types of equivalence were relevant for the translation decision-making process.

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.

Kan samhället genom att låna av sig själv luras till att tro att det är rikare? Uppsatsen undersöker hur förändring i kommunalt överskott påverkar sparande och konsumtion i svenska kommuner. Teorin om Ricardiansk ekvivalens säger att individer ser den offentliga ekonomin som en förlängning av sig själv och att ett offentligt överskott tränger ut kommunalt sparande. Hårdragen Keynesiansk teori säger att individer inte alls tar överskottet i beaktande när de fattar sina konsumtionsbeslut. Uppsatsen använder sig av paneldata för 288 kommuner under perioden 2000 - 2007 med två variabler i fokus: privat sparande och kommunalt överskott. För att nyttja information i delpopulationer i kommunen undersöks också variablerna grupperat på män och kvinnor inom 6 åldersgrupper. Detta ger ytterligare sätt att undersöka överskottets effekter och möjliggör undersökningen av beteendeskillnader vilket ger en förklaring till varför resultatet ser ut som det gör. Uppsatsen finner inget stöd för full Ricardiansk ekvivalens. Däremot verkar en förändring i överskott på en krona i snitt leda till en utträngning av privat sparande med mellan 0,2 och 0,4 kronor. Uppsatsen finner också att intergenerationella preferenser och omfördelande skatter gör att de yngsta och de äldsta åldersgrupperna skattediskonterar mer än grupperna i medelåldern.