Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till läsning och deras självtillit till läsning. I vår studie har vi även undersökt detta utifrån ett könsperspektiv och undersökt om det finns någon skillnad mellan de olika könen i fråga om attityd till läsning i samband med deras självtillit. Med läsning avses i denna studie skönlitterär läsning. Då böcker benämns handlar det i första hand om skönlitterära böcker. För att besvara frågeställningarna har vi valt intervju som metod, vi har intervjuat  tio stycken 10-åringar, där hälften är flickor och hälften är pojkar. Tanken med att intervjua elever istället för till exempelvis genomföra enkäter är att kunna föra ett djupare resonemang med de intervjuade vilket så fallet inte hade varit fallet med enkäter. Därefter har vi analyserat intervjusvaren utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade en övervägande positiv attityd till läsning hos eleverna, samt att pojkar har en mer positiv attityd till läsning än vad flickor har. Dessutom finns det en könsskillnad i resonemang kring attityd och självtillit där pojkarna ser svårare texter mer som en utmaning medan flickorna upplever att de blir ineffektiva och att det då blir tråkigt.

Denna studie har undersökt gymnasieelevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundläggande strukturen för dessa intervjuer har baserats på det aktuella forskningsläget, vilket främst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjespråksinlärning. Från detta forskningsläge inhämtades även ett antal termer, vilka agerat utgångspunkter för jämförelse i den senare diskussionen, däribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden ångest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av språkinlärning i allmänhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, där de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier är även studiens primära resultat, alltså att de intervjuade respondenterna hade omfattande språkliga resurser, att de hade väldigt olika synsätt på språks funktion och värde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmän. Överlag framkom även en relativt tydlig skiljelinje mellan eleverna som läste franska steg 2 och eleverna som läste franska steg 4 och 5, då elever i steg 2 jämförelsevis framstod som omotiverade. I övrigt betonade respondenterna vid flertalet tillfällen den centrala roll som sociala relationer spelar i undervisningen av moderna språk.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande: Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv? Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna? I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne. Resultaten av undersökningarna visar att elever uppfattar skolans idrottsämne som jämställt men att pojkar och flickor förväntas tycka om olika idrottsgrenar. Undersökningen visar hur bakomliggande förväntningar och normer är betydelsefulla för elevernas sätt att agera ur ett genusperspektiv. Skillnaderna tar dock inte sin utgångspunkt i elevernas intresse för olika aktiviteter utan de beror på skillnader i könens natur samt de normer som eleverna förväntas leva upp till.Ämnesord: Genus, jämställdhet, kön, könsroll, normer, barnperspektiv, idrottsundervisning, föreningsidrott

Studien undersöker den inställning elever ger uttryck för i matematik. Det undersöks också hur elevers inställning till matematik speglar sig i förmågan att lösa problemlösningsuppgifter. Studiens material baseras på observationer där elever i årskurs 5 löser ett matematiskt problem. Materialet består även utav intervjuer med eleverna där de beskriver sin inställning till matematik och problemlösning. De teorier som används för att analysera studiens resultat är Dwecks teori om de statiska och dynamiska mindsetet. Denna teori används för att analysera elevernas inställning till matematik. Till att analysera elevernas förhållningssätt till problemlösning används Pólyas problemlösningsschema. Studiens resultat visade olika typer av statiskt och dynamiskt mindset. Resultatet visade även att de elever som förhåller sig till Pólyas problemlösningsschema har större chans att kunna lösa matematiska problem då de bland annat har en tydlig plan för hur lösningsstrategin ska se ut och även kontrollera att svaret är rimligt.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna. Sex stycken läroböcker inom ämnet Idrott och hälsa har analyserats. Aaron Antonovskys teori om KASAM har används vid analys för båda metoderna i denna studie. Studien visar att många läroböcker diskuterar fysisk hälsa i stor utsträckning och relaterar ofta till fysisk hälsa genomgående i böckerna. Däremot visar studien att ingen av de intervjuade eleverna använder lärobok inom Idrott och hälsa i sina nuvarande skolor. Psykisk och social hälsa diskuteras i mindre omfattning. Studien visar också att elevers uppfattning om hälsa är att må bra, träna rätt och äta bra.

No description available.

This study examines what motivates pupils to read a particular text and seeks to arrive at a greater understanding of how pupils are motivated to read. The studied material consists of interviews with pupils in grade 4 who talk about a book they liked and say why the book appealed to them. Theories of reading propounded by Burke, Langer and Csíkszentmihályi are applied using a hermeneutic method. The results showed that the most important factor motivating pupils to read a book is whether it contains some kind of suspense. The study therefore focuses on the concept of suspense and the different forms of suspense mentioned by the pupils. The emotions expressed by the pupils are also linked to different theories of positive reading experiences and being in a state of flow.

Detta arbete tar del av bildelevers uppfattningar av sitt eget lärande genom kvalitativdata som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens syfte är att genom elevintervjuer analysera grundskolans bildundervisning utifrån teorin om självreglerat lärande (SRL). Bakgrunden till skolans samt bildämnets framväxt visar på ämnets många förändringar. Förståelsen för ämnets förändringar är viktiga för att förstå potentiella sambandet mellan bildämnet och självreglerat lärande. Data som erhållits från intervjuerna har analyserats utifrån teori om självreglerat lärande. Med hjälp av elevers egna förklaringar om sitt lärande har jag uppmärksammat teman i deras svar samt kodning som upprepats. Resultatet av analysen visar att självreglerat lärande är en utmanande modell för högstadieelever att ta till sig. Elever funderar inte på vad de lärt sig utan fokuset ligger på betyget och att slutföra uppgiften.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer.Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt.I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material.