Emotioner spelar en central roll hos Homeros. Bland emotioner är häpnaden framträdande och situationerna och företeelserna som väcker den är många och av olika slag: människornas möten med människor och gudar, insikter som de härvidlag kan vinna, farhågor och föraningar om avgörande skeenden, deras upplevelser vid anblicken av skönhet, grymhet, gudomlighet och det mänskliga livets hårda villkor och slutligen berättarkonsten själv, kan alla väcka häpnad. Homeros har flera ord som uttrycker dessa emotionella upplevelser. Men i ordböcker och lexika översätts de ofta med samma ord och de har inte undersökts utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv. I häpnadens affektiva fält ingår visserligen emotioner som förundran, förvåning, hänförelse och bestörtning, men dessa ord är inte tillräckliga för att vi ska förstå de olika formerna av häpnad såsom emotioner, det vill säga såsom komplexa och processuella affektiva fenomen stadda i ständig förvandling. En djupare förståelse för homerisk psykologi och berättarteknik förutsätter att vi förstår de olika nyanserna av häpnad, hur de framkallas och kommer till uttryck narrativt och språkligt, samt hur och varför dessa emotioner tillmäts så stor vikt i båda eposen. För att göra detta analyseras tolv ord utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv, som utgår från att emotioner är dynamiska och processuella fenomen och utgörs av flera komponenter, bland vilka räknas intentionalitet, värderingar, handlingstendenser, uttryck, fysiologiska reaktioner, subjektivt upplevda känslor samt verbalisering. De grekiska orden utgörs av sex verb och sex substantiv, vilka betecknar antingen handlingen ”att häpna” (t.ex. θαυμάζω), emotionen ”häpnad” (t.ex. τάφος) eller handlingar som kan försätta människor i emotionella tillstånd som kan karakteriseras i termer av häpnad (t.ex. θέλγω). Undersökningen visar att det föreligger väsentliga skillnader i användningen och därmed betydelsen av de undersökta orden, både sinsemellan och inom ett och samma ord. Vidare uppmärksammas skillnader i ordens betydelse i de två eposen. Jag argumenterar för att dessa skillnader, som delvis härrör ur de två eposens skilda tematik, har berättartekniska funktioner och är särskilt relevanta för karakterisering och handling.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur sjuksköterskor hanterar emotioner. Studien gjordes för att ge läsaren en större insikt i hur sjuksköterskor hanterar emotioner i arbetslivet och om arbetet går ut över den privata sfären. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat åtta sjuksköterskor i olika åldrar och där vi utgått från frågeställningar kopplade till den teoretiska referensramen. I studien har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval för att välja ut våra respondenter. I vår teoretiska referensram har vi utgått från några olika teorier och modeller såsom emotionellt lönearbete, Goffmans dramaturgiska perspektiv, krav- kontroll- och stödmodellen, work life balance och gränshanteringsstrategier. Vi använde oss sedan av dessa för att analysera det empiriska materialet vi samlat in genom intervjuerna. Resultatet av vår studie har visat att det är svårt för sjuksköterskor att släppa arbetet genom de administrativa uppgifter som följer med utanför arbetet, men att det allra svåraste är att lämna den emotionella delen av arbetet när de kommer hem för dagen. Det visade sig även att det sociala stödet som sjuksköterskor upplever från kollegor och chefer i många fall väger upp för den bristande kontrollen och de höga kraven från arbetsplatsen.

Denna uppsats är en undersökning av hur multimodalitet används för att gestalta livlösa objekt som karaktärer med egna perspektiv och känslor. Uppsatsen syftar till att bidra med nya insikter för nutida och blivande filmskapare för hur kontext byggs upp av olika semiotiska resurser samt modes. Metodvalet för denna uppsats är en kvalitativ analys av IKEAs reklamfilm Lamp (2002) samt Röda Korsets A Chairful Life (2023) genom att observera och undersöka användningen och betydelsen av kamerarörelser, kameravinklar, ljud, musik, ljussättning och färgsättning. Resultatet av analysen grundas i tidigare forskning och teori och visar att kontext är avgörande för hur gestaltningen av objekt uppfattas. Kontexten iscensätts med hjälp av olika semiotiska resurser samt modes och grundar sig i en kunskap om sociala normer och situationer som framkallar betraktares egna erfarenheter, vilka projiceras på audiovisuella verk. I Lamp har flertalet förstapersonsperspektiv-vinklar använts, vilket skapar visionen av att lampan ser och känner. Musiken i Lamp går i moll från början till slut och är sorglig och nedstämd, vilket är ett kraftfullt manipulationsknep. Dessa kamerarörelser tillsammans med musiken och den blåa och kalla ljussättningen skapar en kontext och situation vari lampan upplevs som levande. I A Chairful Life saknas förstapersonsperspektivet, men där används istället lyriken i musiken för att ge ett budskap. Ljus- och färgsättningen tar även stor plats för meningsskapandet, med ett mörker som representerar bortglömdhet i kontrast till resterande scener vars ljussättning lyser upp hela bilden och färgsättningen går i varma och gula toner. Varje semiotisk resurs och mode som används i dessa reklamfilmer skapar mening och i samspelet mellan dessa formas kontexter som är avgörande för hur objekten gestaltas.

Reklamfilmer blir alltmer anpassade för sociala medier och formatet för nätbaserad reklam har således krympt till endast sex sekunder. Denna studie vill undersöka hur det går att applicera en avancerad berättelsestruktur under dessa sex sekunder och vilka känslor som reklamen försöker väcka hos betraktaren. Denna studie analyserar fyra reklamfilmer från olika produktgrupper för att göra analyserna mer djupgående. Filmerna är inte från samma kategori för att få större variation och täcka en större del av fältet. Studien kommer utgå från Joseph Campbells modell på 17 steg och undersöka vilka steg som syns och vilka som bortfaller/sammankopplas. Utöver att ta reda på vilka steg som finns har studien även fokus på vilka känslor som reklamfilmerna försöker framhäva. Studierna visar att det går att applicera en avancerad berättarstruktur på en bumper-ad på endast sex sekunder, med stor variation av känslostimulans.

Syftet med den här studien är att undersöka om, och i så fall hur, den fantasibaseradeverklighet som skapas i upplevelsebaserad pedagogik, i det här fallet en teaterföreställning med uppföljningsarbete, kan stimulera barns känsloliv och lärande. Metoden är ett kvalitativt gestaltande arbete, en teaterföreställning, som fortsätter i ett upplevelsebaserat äventyr där åtta barn deltagit. Det teoretiska perspektivet för studien ärneuropedagogik i kombination med Vygotskijs (2010) teorier kring fantasi och analysenbaseras på framförallt videodokumentation av teaterföreställningen och efterföljandeäventyr. Resultatet av studien visar att de deltagande barnen var ovana vid att en pedagog gick in i roll så mycket som under projektets gång och barnen tycktes också på olika sättbli känslomässigt påverkade under hela arbetet. De visade både rädsla och kämparglöd som entusiasm och glädje. Vidare har jag också kunnat se hur gränsen mellan fantasi ochverklighet varit hårfin.

Den svenska skolan präglas av ett utbildningssystem där resultat och mätbara kunskaper sätts i centrum med stress och ångest som konsekvens. Till följd av detta hamnar elevers välmående i periferin, en paradox sett till läroplanens hälsofrämjande nyansering. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om elevers emotioner med fokus på känslor i och inför deltagande i den naturvetenskapliga diskursen. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk baserat på Antonovskys teori om känsla av sammanhang, som också appliceras på såväl analysmetod som tolkning av empiriskt material. Med en salutogen ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med 25 elever från två klasser i årskurs 5 på en hälsofrämjande skola. Resultatet från undersökningen påvisade en tydlig dikotomi de två naturvetenskapliga klassrummen emellan, där deltagarna och i synnerhet läraren verkar som medskapare av den naturvetenskapliga diskurs inom vilken samtliga ses som aktörer. Vidare bidrar undersökningen med klarhet i att skolan definitivt torde ses som en arena innefattande såväl elevers lärande som välmående. Beskrivningar och analys av empiriska data talar för att det en primär del i en lärares mångfacetterade uppdrag att planera och bedriva naturvetenskaplig undervisning i ett klassrumsklimat där välmående, emotioner och lärande korrelerar likt det samspel i ett ekosystem där varje elev ses som unik och oersättlig och läraren verkar likt solen för att skapa förutsättningar och driva processen framåt.

Syftet med denna uppsatsen är att studera hur förskollärare upplever att de ser på, bemöter och arbetar med barns olika affektuttryck. Detta för att bidra till en djupare förståelse för hur känslor kan komma till uttryck, kan få möjlighet att komma till uttryck, och hur kompetenser kring affekter kan se ut i förskolan. Genom kvalitativa metoder har fem olika semistrukturerade djupintervjuer med förskollärare genomförts individuellt, och dessa utgör empirin till studien. Den teoretiska referensramen i uppsatsen utgörs av ett bio-psyko-socialt perspektiv, med utgångspunkt i Tomkins affektteori samt Sterns teori om utvecklingen av ett själv, kombinerat med ett funktionshinderperspektiv. I studiens resultat framträder en syn på arbetet med barns känslor i förskolan som komplext. Framträdande är att respondenterna upplever att känslor oftast bekräftas verbalt och speglas, och att ilska tenderar att få störst fokus och mest verktyg att hantera. De menar dock att olika barn behöver bemötas på olika sätt, och de framhåller vikten av att skapa ett inkluderande och tillåtande klimat där man skapar utrymme i förskolan att känna sig trygg i att visa alla olika känslor. De upplever svårigheter när det kommer till starka känslor som kräver andra metoder och menar att en viktig grund är att skapa förståelse i resten av gruppen för känslostarka barn. De framhåller dock svårigheter när det kommer till barn som skulle kunna ha något bakomliggande funktionshinder som gör att de inte kan reglera sina känslor. De framhåller även att positiva affekter gynnar samspelet med omgivningen och inlärningsförmågan, medan negativa affekter istället kan verka blockerande.Vad som påverkar hur känslor bemöts och arbetas med i förskolan, menar de är yttre faktorer såsom tid, resurser, krav och kompetens. De lyfter en önskan om mer generell kunskap från sin grundutbildning för att kunna möta alla barn, men att mycket kompetens utvecklas i det faktiska arbetet, och det är oftast bara när barn påvisar svårigheter med sina känslor och beteende de tenderar att få hjälp med kompetensutveckling.

Att befinna sig i det vårdande mötet med patienter med terminal cancer kan bli utmanande för sjuksköterskan. Terminalcancerpatienter har större behov av både medicinskt och existentiellt stöd. För att effektivt möta patienternas behov och skapa en ömsesidig tillit krävs det att sjuksköterskan visar en empatisk förmåga att sätta sig in i patientens livssituation. Syfte är att belysa sjuksköterskans upplevelse av det vårdande mötet med patienter med terminal cancer i slutenvård. Metoden som tillämpats är en sammanställning av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar i form av en litteraturöversikt. I studiens Resultat framkommer att mötet med döende patienter upplevs olika av sjuksköterskor och kan ha både positiv och negativ inverkan. Kommunikation har också en grundläggande roll i det vårdande mötet. Kommunikationen påverkas av sjuksköterskans kunskaper, erfarenhet samt av kulturen. Existentiella frågor kan ha varierande inverkan på sjuksköterskors välbefinnande, med möjlighet till både positiva och negativa påverkningar. Slutsatser Det vårdande mötet är en utmaning som kan ge upphov till både positiva och negativa känslor samt emotioner hos sjuksköterskan. Detta kan påverka hennes välbefinnande och hennes arbete. Negativa känslor är förknippade med emotionell belastning. Positiva känslor hjälper sjuksköterskor att tänka på och reflektera om livet och döden. De positiva känslorna möjliggör för sjuksköterskor att utveckla en önskan att vara mer empatiska mot andra och förvärva ny kunskap. Bristfällig kommunikation och samarbetsproblem framstår som hinder. Förbättringar såsom utbildning och mentorskap kan stödja kommunikationen och minska risken för emotionell belastning vilket kan leda till mindre sjukskrivningar.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning som belyser socialarbetarens egna erfarenheter av emotionellt arbete. Syftet var även att undersöka på vilket sätt emotioner hanteras i det klientnära arbetet och hur det påverkar socialarbetare. Den metod som användes var en översiktsstudie där 12 kvalitativa intervjustudier samlades in genom sökningar på databaserna Social Service Abstract och OneSearch. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades där fyra teman identifierades vilka var emotionella påfrestningar i klientnära arbete, hantering av emotioner, emotionellt lönearbete och att visa känslor. Empirin analyserades med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv om interaktionens betydelse samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet visade att socialarbetare ständigt utsätts för emotionella påfrestningar samt att de tvingas använda sig av olika strategier som inkluderar att kontrollera och undantrycka sina känslor. Detta för att dels undvika att riskera sitt eget välbefinnande och dels för att det råder en känslokultur på arbetsplatsen som man förväntas förhålla sig till. Vidare visade resultatet att empati ses som en grundläggande del inom socialt arbete och att emotioner kan användas som en resurs i mötet med klienter. Slutsaten var att emotioner, som skapas i relation till klienter, har en stor påverkan på socialarbetare. Gemensamt för socialarbetarnas upplevelser var att socialt arbete är ett krävande arbete där man har en förväntan på sig att agera utifrån givna känsloregler. Detta har lett till att socialarbetarna skapat olika informella strategier för att handskas med det emotionellt påfrestande arbetet. / The purpose of this essay was to compile research that sheds light on the social worker's own experiences of emotional work. The purpose was also to investigate in what way emotions are handled in client-based work and how it affects social workers. The method used was a scoping study where 12 qualitative interview studies were collected through searches on the databases Social Service Abstract and OneSearch. A qualitative content analysis was applied where four themes were identified which were emotional stress in client-based work, managing emotions, emotional labour and showing emotions. The empiric was analyzed using Goffman's dramaturgical perspective about the significance of interaction and Hochschild's theory of emotional labour. The results showed that social workers are constantly exposed to emotional stress and that they are forced to use various strategies that include controlling and expressing their emotions. This is partly to avoid risking one's own well-being and partly because there is an emotional culture in the workplace that one is expected to relate to. Furthermore, the results showed that empathy is seen as a fundamental part of social work and that emotions can be used as a resource in meeting clients. The conclusion was that emotions, which are created in relation to clients, have a great impact on social workers. Common to the social workers' experiences was that social work is a demanding job where you have an expectation that you will act on the basis of given emotional rules. This has led to the social workers creating various informal strategies for dealing with the emotionally stressful work.

Denna uppsats undersöker samarbetet mellan varumärkena Wrexham AFC, Ryan Reynolds, Rob McElhenney, Disneykoncernen, FX och TikTok i TV-serien Välkommen till Wrexham. Målet är att analysera hur varumärkessamarbetet bland de olika varumärkena integreras i narrativet utan att påverka tittaren negativt. Genom att tillämpa Robert Plutchiks teorier om emotioner analyseras strategierna som TV-serien använder för att sammankoppla de olika varumärkena i narrativet för att rättfärdiga varumärkeskollaborationerna. Vidare granskas hur TV-serien använder transmediala berättarmöjligheter genom samarbetet med huvudsponsorn TikTok. Analysen visar att integrationen av TikTok som plattform, för att vidga Wrexham AFC:s narrativ, tar vara på många men inte alla av Henry Jenkins principer för transmedialt berättande. TV-serien använder därtill ett tydligt emotionsbaserat berättande samt Reynolds och McElhenney för att överbrygga potentiella konflikter mellan de involverade varumärkenas värderingar. Reynolds och McElhenney mänskliga och kommersiella varumärken tillåter även TV-serien att använda en mer Hollywood-inspirerad stil trots det dokumentära formatet, vilket kan bidra till att den integrerade reklamen accepteras. Studien kan därmed bidra till en fördjupad förståelse för hur varumärken och produktionsbolag kan samarbeta för lyckade TV-produktioner med varumärkeskollaborationer.