It is well known that young men constitute a high-risk group in terms of accidents involving both themselves and others. But comparatively little is known about the roles of gender, masculinity and automobility in reproducing or subverting such particularly risky performances of identity. The study aims to contribute to a deeper understanding of how gender, primarily masculinity, is interrelated with car-related identities, practices and material constructions. Contributing with qualitative insights, this study explores the ways in which gendered individuals and cars co-constitute one another in a particular context, the community of Swedish car modifiers. By using an ethnographic approach, this thesis investigates the lives of young and middle-aged car enthusiasts who invest considerable time, money, skill and passion in modifying, showing and driving their cars. The material stems from fieldwork carried out at car shows, in cars, on online modified-car forums and in garages between 2006 and 2008. In total, 53 men and 14 women between the ages of 19 and 60 make up the informants. The study shows how gender, in particular masculinity, is reproduced and negotiated in the modifiers’ attempts to become “unique” subjects through making their own versions of the car. Cars are not only a means of self-expression and constructing identity, but serve to build community and regulate relations between, primarily, men through competition at car shows and when driving. The study examines the reproduction of craftsmanship as a purified ideal that distinguishes car modifiers as a “special kind” of men, a figure that takes its form through intersecting imaginaries of Swedishness, class and masculinity. To rely on one’s own ideas and hands represented a more authentic way of creating one’s dream car in a heavily commercialised culture. Constructions of masculinity in driving are explored in its profoundly embodied, emotional and dangerous aspects developed in the context of men, cars and risk-taking. The personalised car is shown to generate different forms of risk-taking, which are also productive of counter-discourses on dangerous and risky driving. / Det är välkänt att unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Samtidigt brister kunskapen om hur genus, maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva sådana former av risktagande och identitetsskapande. Den här studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur genus, särskilt maskulinitet, är sammanvävt med bilrelaterade identiteter, praktiker och materiella konstruktioner. Med en kvalitativ forskningsansats utforskas de sätt som individer och bilar samkonstitueras i ett specifikt sammanhang, nämligen bland svenska bilbyggare/bilentusiaster. Med en etnografisk ansats studeras unga och medelålders bilentusiasters intresse för sina bilar, som de lägger ner ansenliga summor pengar, tid, kunskap och passion i att bygga om, visa och köra. Studien baseras på ett fältarbete som genomfördes mellan 2006 och 2008 på bilshower, i bilar, i internetbaserade bilgemenskaper och i garage. Totalt har 53 män och 14 kvinnor mellan åldrarna 19 och 60 deltagit i studien. Studien visar att genus, särskilt maskulinitet, både återskapas och förhandlas när bilbyggarna använder bilen för att skapa sig själva som unika subjekt. Bilar är för bilentusiasterna inte bara ett uttryckssätt, utan är även centrala för att skapa samhörighet, samt för att reglera relationer mellan främst män genom att tävla på bilshower och bilkörning. I en alltmer kommersiell kultur framstår hantverksidentiteten av särskild vikt för görandet av maskulinitet. Studien undersöker återskapandet av hantverksskicklighet som ett ideal vilket urskiljer bilbyggarna som en ”särskild sorts” män, skapad genom sammanflätade föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet. De sätt som genus skapas genom bilkörning är intimt sammanlänkat med förkroppsligade och emotionella band till bilen, något som främst utforskats i relation till hur bilbyggarna förhandlar risk och fragilitet i relation till sina ombyggda bilar. Den personifierade bilen ger upphov till olika former av risktagande, vilka även skapar motdiskurser mot ett reproducerande av farlig och riskfylld bilkörning.

Denna studie har, utifrån den hermeneutiska traditionen, utförts på en psykiatrisk verksamhet i syfte att nå en förståelse för vad det på mikronivå kan innebära att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förståelsen av fältet. Detta uppmärksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anställda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anställda kan påverkas av de starka emotioner som råder. Den känslomässiga karaktären kan medföra ett behov för den anställde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebära. Strategier de anställda använder sig utav kan exempelvis vara genom deras förhållning gentemot patienterna och emotionerna, det samarbete som återfinns bland kollegorna samt de interaktionsritualer de ingår i. Vårt empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som sedan studerades utifrån teorierna kring emotionellt arbete, interaktionsritualer och effektiva team. Detta, tillsammans med vetenskapliga artiklar, gav oss material för att kunna besvara vår frågeställning. / This study has, based on hermeneutic science, taken place in a psychiatric workplace in order to reach an understanding of what it can imply on micro level to work in such organizations. We initiated the study by reading scientific articles in order to increase our understanding of the field which also gave us tools to work with. This brought up the significance of collaboration and solidarity in the workplace and also the management of emotions the employees performs as important components for the study. The psychiatry is seen as an emotional labor which implies that employees may be affected by the strong emotions that are found at work. The emotional nature may imply the need for the employees to manage their emotions in order to avoid the possible impact it might entail. Their attitude towards patients and emotions along with the interaction rituals and collaboration within the workgroup are examples of strategies the employees use to manage the emotions. This stated above was studied based on the theories of emotional labor, interaction rituals and effective teams. This, along with scientific articles and qualitative interviews, gave us material to reach a result.

Denna studie undersöker emotioner kring konsumtion. Syftet med studien är att undersöka vilka emotioner som visar sig hos studenter vid konsumtion och hur de förklarar dessa emotioner samt deras konsumtionsvanor. Vi tycker att detta är ett understuderat ämne som borde lyftas fram och undersökas mer. Att få en förståelse för hur emotioner fungerar och varför de uppstår vid olika tillfällen kan ge läsaren insikt i sitt eget konsumtionsmönster. Detta för att förstå hur vi påverkas att köpa vissa saker både av människor omkring oss och av samhället. Emotioner och konsumtion är något som sker dagligen och är i allra högsta grad aktuellt. Det är något alla är inblandade i men som de flesta kanske inte är medvetna om varför vissa handlingar av konsumtion skapar emotioner och tvärtom. Något som visades tydligt i vårt resultat var att de flesta uttryckte någon form av skam över köp utan att egentligen veta varför. Därför tycker vi att det behövs en större förståelse för hur emotioner fungerar vid konsumtion. Vi har intervjuat studenter från skolor samt universitet och utifrån deras upplevelse analyserat hur de har reagerat vid olika typer av konsumtion. Studien tittar på studenternas konsumtionsvanor gällande mat, kläder, skönhetsprodukter och elektronik etc. men även emotionerna kring ekologiska produkter, saker som ska slängas och deras tankar kring hur de känner och reagerar. I den teoretiska referensramens första del redogörs det övergripande perspektivet av vår teori, den symboliska interaktionismen och samhällspåverkan. I den andra delen redogörs för emotionssociologi, mer ingående vad emotioner är, hur de kan uppstå och varför. Den sista delen är mer specifikt inriktad på emotionerna skam och stolthet. Resultatet visar att intervjupersonerna har flera emotioner före, under och efter konsumtion. Det finns lycka och glädje samt ångest och dåligt samvete. Vi har fått höra hur glad någon kan bli av att handla men också hur dåligt samvete samma person kan ha över betalningen. Vi har sett att påverkan av andra människor är stor men hur intervjupersonerna även uttrycker sin individualitet gällande konsumtion. Vi har uppmärksammat att emotioner inte är lätta att urskilja och tolka. Detta är något som är diskuterat och redogjort för i kapitlet för analys. Emotioner är individuella och även tolkningarna av dem. / This is a study of emotions during consumption. The purpose of the study is to investigate which emotions students experience during consumption and how they explain these emotions and their consumption habits. We think that this subject is not studied enough and that it should be highlighted and studied more. By understanding how emotions function and why they occur at different occasions, the readers can get an insight into their own consumption habits. It helps us understand how we are influenced to buy certain things both by other people and by society. Emotions and consumption happen daily and are certainly a relevant subject. We are all involved in it, but most of us are probably not aware of why certain acts of consumption create emotions and vice versa. In our result, it became clear that most of the participants expressed some sort of shame over purchases without really knowing why. Therefore, we think that there is a need for a better understanding of how emotions function during consumption. We have interviewed students from schools and universities, and based on their experiences we have analyzed how they reacted during consumption. The study focuses on the students’ habits of consuming clothes, beauty products and electronics, but also the emotions regarding ecological products, things that are to be discarded and their thoughts about how they feel and react. In the first part of the theoretical framework, the general perspective of our theory is presented, as well as symbolic interactionism and the societal impact. The second part presents sociology of emotions, a more thorough explanation of emotions and how they can occur and why. The last part focuses on the emotions shame and pride. The result shows that the interviewees experience several emotions before, during and after consumption. There is joy and happiness as well as anxiety and bad conscience. We learn how one person becomes happy by shopping, but also what a bad conscience the same person experience during the payment. We see that the influence of other people is great, and we see how the interviewees express their individuality regarding consumption. We observe that it is difficult to separate and interpret emotions. This is discussed and described in the analysis chapter. Emotions are individual, and so are the interpretations of them.

This study examines emotional interaction within virtual competitive group activity. The participants are 5 Counter-Strike: Global Offensive (CS:GO) players who belong to the same team. The study is an observational study in a naturalistic setting that utilizes an inductive- deductive approach. The study uses a methodology developed specifically for video-based research as well as Ethnomethodological conversation analysis (EMCA). The data consists of video and audio recorded on the participants’ computers during a match. The results illustrate how players utilize emotional interactions in different ways during a virtual competitive group activity. The interpretations of the data were based on two theories: The Emotions as temporal interpersonal system (TIES) model and the Emotions as social information (EASI) model. Using the TIES model, instances of co-regulation and co-dysregulation in the participants’ interactions during the match are explored. Using the EASI model, the participants’ use of emotions as information was examined. Our interpretations indicate that players use emotions in their interactions during a virtual competitive group activity and partake in interactions where the emotional content escalates and de-escalates. We suggest that these findings should be taken into consideration when developing training programmes for esports athletes and that further research on emotional interactions within competitive virtual context is possible. / Den här studien utforskar kooperativ emotionell interaktion inom virtuell tävlingsinriktad gruppaktivitet. Deltagarna är 5 Counter-Strike: Global Offensive (CS:GO) spelare som tillhör samma team. Studien är en observationell studie i en naturalistisk miljö. Studien använder sig av ett induktiv-deduktivt förhållningssätt. Materialet analyserades med hjälp av en metodologi utvecklad speciellt för analys av video samt en kombination av etnometodologi och samtalsanalys (EMCA). Materialet bestod av ljud och videoinspelningar under en match. Resultatet illustrerar hur spelarna på olika sätt använder sig av emotionella interaktioner under en virtuell tävlingsinriktad gruppaktivitet. Tolkningarna av data gjordes utifrån två teorier: Emotioner som temporalt interpersonellt emotionssystem (TIES) och Emotioner som social information (EASI). Med hjälp av TIES-modellen utforskar studien exempel på samreglering (co-regulation) och samdysreglering (co-dysregulation) i deltagarnas interaktioner under matchen. Med hjälp av EASI-modellen, utforskades deltagarnas användning av emotioner som information. Våra tolkningar tyder på att spelare använder sig av emotioner i sina interaktioner under en virtuell tävlingsinriktad gruppaktivitet och deltar i interaktioner där det emotionella innehållet eskalerar och de-eskalerar. Vi föreslår att hänsyn borde tas till dessa resultat i utvecklingen av träningsprogram för atleter inom esport samt att vidare forskning kring emotionella interaktioner inom virtuell tävlingsinriktad kontext är möjlig.

It is well known that young men constitute a high-risk group in terms of accidents involving both themselves and others. But comparatively little is known about the roles of gender, masculinity and automobility in reproducing or subverting such particularly risky performances of identity. The study aims to contribute to a deeper understanding of how gender, primarily masculinity, is interrelated with car-related identities, practices and material constructions. Contributing with qualitative insights, this study explores the ways in which gendered individuals and cars co-constitute one another in a particular context, the community of Swedish car modifiers. By using an ethnographic approach, this thesis investigates the lives of young and middle-aged car enthusiasts who invest considerable time, money, skill and passion in modifying, showing and driving their cars. The material stems from fieldwork carried out at car shows, in cars, on online modified-car forums and in garages between 2006 and 2008. In total, 53 men and 14 women between the ages of 19 and 60 make up the informants. The study shows how gender, in particular masculinity, is reproduced and negotiated in the modifiers’ attempts to become “unique” subjects through making their own versions of the car. Cars are not only a means of self-expression and constructing identity, but serve to build community and regulate relations between, primarily, men through competition at car shows and when driving. The study examines the reproduction of craftsmanship as a purified ideal that distinguishes car modifiers as a “special kind” of men, a figure that takes its form through intersecting imaginaries of Swedishness, class and masculinity. To rely on one’s own ideas and hands represented a more authentic way of creating one’s dream car in a heavily commercialised culture. Constructions of masculinity in driving are explored in its profoundly embodied, emotional and dangerous aspects developed in the context of men, cars and risk-taking. The personalised car is shown to generate different forms of risk-taking, which are also productive of counter-discourses on dangerous and risky driving. / Det är välkänt att unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Samtidigt brister kunskapen om hur genus, maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva sådana former av risktagande och identitetsskapande. Den här studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur genus, särskilt maskulinitet, är sammanvävt med bilrelaterade identiteter, praktiker och materiella konstruktioner. Med en kvalitativ forskningsansats utforskas de sätt som individer och bilar samkonstitueras i ett specifikt sammanhang, nämligen bland svenska bilbyggare/bilentusiaster. Med en etnografisk ansats studeras unga och medelålders bilentusiasters intresse för sina bilar, som de lägger ner ansenliga summor pengar, tid, kunskap och passion i att bygga om, visa och köra. Studien baseras på ett fältarbete som genomfördes mellan 2006 och 2008 på bilshower, i bilar, i internetbaserade bilgemenskaper och i garage. Totalt har 53 män och 14 kvinnor mellan åldrarna 19 och 60 deltagit i studien. Studien visar att genus, särskilt maskulinitet, både återskapas och förhandlas när bilbyggarna använder bilen för att skapa sig själva som unika subjekt. Bilar är för bilentusiasterna inte bara ett uttryckssätt, utan är även centrala för att skapa samhörighet, samt för att reglera relationer mellan främst män genom att tävla på bilshower och bilkörning. I en alltmer kommersiell kultur framstår hantverksidentiteten av särskild vikt för görandet av maskulinitet. Studien undersöker återskapandet av hantverksskicklighet som ett ideal vilket urskiljer bilbyggarna som en ”särskild sorts” män, skapad genom sammanflätade föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet. De sätt som genus skapas genom bilkörning är intimt sammanlänkat med förkroppsligade och emotionella band till bilen, något som främst utforskats i relation till hur bilbyggarna förhandlar risk och fragilitet i relation till sina ombyggda bilar. Den personifierade bilen ger upphov till olika former av risktagande, vilka även skapar motdiskurser mot ett reproducerande av farlig och riskfylld bilkörning.

Att arbeta med rörlig bild mot sociala medier har sina problem när den fysiska miljön avgörom tittaren kan spela upp musik/ljud tillhörande filmen man tittar på. I denna uppsatsundersöks hur emojis kan upplevas komplettera musik på sociala medier. Denna uppsatsanvänder enskilda intervjuer för att undersöka hur informanterna upplever emojis i film påInstagram. I denna pilotstudie konstateras att emojis kan förstärka, försvaga och förvirraupplevelsen av det emotionella innehållet i en film och att dessa konsekvenser kan upplevasbåde som positivt, negativt och komplext, vilket ställer stora krav på medieproducenter somvill använda emojis. Emojis är i dagsläget ett nytt språk som inte har etablerats så att enstakauttryck nödvändigtvis ger upphov till direkt emotionell respons hos mottagaren, men gerredan nu mer effektiv kommunikation på sociala medier.

The aim of this study has been to investigate why children spend time on Youtube. The study tries to answer the question why by taking part of childrens thoughts on Youtube as a digital room and what kind of feelings and emotions they experience while spending time there. The study shows that the informants spend time on Youtube to learn things they themselves think of as useful and interesting, in an enjoyful way and together with others with whom they have a shared interest. The study also shows that the informants spend time on Youtube in order to experience strong feelings, both ’negative’ and ’positive’, and that many of these ’negative’ feelings are experienced to have a positive effect. The informants also spend time on Youtube because it is experienced as a safe ’place of their own’ and as a world free from adult norms and values. On Youtube children get to experience feelings and take part of information and perspectives that normally aren´t available to them on platforms specifically aimed at children. In the digital room Youtube, children’s content flow is defined by children´s needs and interests, not their age. Spending time on Youtube therefore gives children a possibility, if only for a short moment of time, to experience how it feels to not first and foremost be a child. Finally the study shows that Youtube is an important part of many children´s daily lives and a shared platform for discussion topics between peers. It is also a place that encourages both activity and creativity instead of only passive media consumption.

Denna undersökning vill fylla kunskapsluckan om huruvida emojier och ljud kan komplettera varandra i vardagssituationer där användare av sociala medier inte kan höra det tillhörande ljudet till videon som spelas upp på deras smarttelefon. I denna uppsats undersöks hur unga vuxna emojisätter två olika ljudmiljöer för att ta reda på vilka emoji-mönster som kan identifieras samt vad i ljudet som väcker associationer till de emojier som deltagarna valt ut. I denna vidare studie om emojier kopplat till de auditiva egenskaperna deltar deltagarna i experimentet genom enskilda intervjuer där deras egna associationer och intryck är det centrala att analysera. De två ljudmiljöerna som tillhör experimentet gestaltar en skog oc hett kök. I resultatet och slutsatsen diskuteras de konnotativa och denotativa valen som deltagarna gjort med sina emoji-sättningar samt hur de löste problemet med emoji-bristen genom att antingen välja kombinationer av emojier eller en enstaka emoji för att kommunicera det som uppfattades från de två olika ljudmiljöerna. Med detta arbete har jag fått fram vilka emojier som deltagarna hade valt gemensamt för att beskriva ljudmiljöerna. En kvantitativ vidare studie rekommenderas för att se om deltagarna i detta experiments emoji-mönstren kan appliceras på målgruppen i en större massa.

Syftet med studien är att utifrån barnets perspektiv förstå upplevelser kring föräldrarnas separation och dess betydelse för vuxenlivet. Utifrån en kvalitativ metod studeras vuxna skilsmässobarn och deras upplevda emotioner samt innebörd för den sociala identiteten. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor och två män. Studiens resultat tyder på att barnet kan uppleva känslor av skuld och övergivenhet, men också lättad. Barnets positiva eller negativa upplevelse baseras på graden upplevda konflikter i hemmet och föräldrarnas hantering av separation. Samtliga informanter som uppger att separationen har haft inverkan på deras psykiska mående har upplevt hög grad av familjekonflikter och har en negativ upplevelse av separationen. Majoriteten av informanterna har upplevt konflikter i samband med föräldrarnas separation. / The aim of this study is to understand experiences regarding parental separation from a child’s perspective and the significance for adult life. Based on a qualitative method, adult children of divorce and their perceived emotions as well as the influence of social identity are studied. This study is based on ten semi-structured interviews with eight women and two men. The results of the study indicate that the child may experience feelings of guilt and abandonment, but also relief. The child’s positive or negative experience of the separation is based on the degree of conflict as well as the parent ́s handling. All informants who state that the separation had an effect on their mental health also experienced a high degree of family conflicts and have a negative experience of the separation. The majority of the informants have experience of conflicts due to the separation.

Denna studie har för avsikt att undersöka nya medarbetares upplevelser av arbetsintroduktioneni en kommunal förvaltning i Norrbotten där en tillväxt i näringslivet pågår vilket ökar efterfrågan på arbetskraft. När konkurrensen av arbetskraft ökar, kan det personalstrategiska arbetet i organisationer behöva stärkas för att attrahera och behålla personal. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju relativt nya medarbetare genom en kvalitativ metod. Upplevelser har analyserats och tolkats inom ramen för Malin Lindelöws teoretiska modell för introduktion av nya medarbetare (2016) samt Karaseks & Theorells kravkontroll- stödmodell (1990). Det empiriska resultatet visar på olika upplevelser av arbetsintroduktionen. De som haft positiva upplevelser har känt sig välkomna och betydelsefulla av arbetsgivaren. De har upplevt ett gott stöd av sin chef från anställningens början och mötts av en strukturerad agenda för deras introduktion, som de kunnat påverka utefter deras behov vilket lett till en känsla av egenkontroll. De har upplevt det stöd som de behövt för att smidigt socialiseras in i organisationen och gemenskapen på arbetsplatsen. De intervjupersoner som var mindre nöjda med sin introduktion upplevde ett sviktande socialt stöd av chefen genom avsaknad av uppmärksamhet, bristfällig dialog och en utebliven agenda för introduktionen. Om inte de nya medarbetarna fått stöd att socialiseras in i gemenskapen så har de skett ändå, men det hade gått smidigare med stöd av organisationen i processen. Krav som ett nytt arbete innebär behöver alltid balanseras med ett gott socialt stöd visar resultatet, vare sig den nyanställde är erfaren eller inte. / The aim of the study is to investigate new employees' experiences onboarding a new hire. The study was conducted on a municipality in the northern part of Sweden where a growth in business is underway, which increases the demand for labor. This increases competition between employers, why personnel strategy work needs to be developed in organizations to attract and retain staff. Through a qualitative method, empiricism has been collected through seven semi-structuredinterviews with new employees. The analytic tools used of this study are Malin Lindelöw's (2016) theoretical model for onboarding and Karasek & Theorell's job strain model (1990). The empirical results show different experiences regarding their onboarding process.Employees who have had a positive experience felt that they were welcomed and valued by their employer. Having a structured agenda for their introduction and being able to influence it according to their needs gave them a sense of self-control and helped them socialize into the organization and community in the workplace. The interviewees who were less satisfied with the introduction experienced failing support from the manager through lack of attention, inadequate dialogue and a lack of agenda for the introduction. If the new employees had not received support to be socialized into the community, it would have happened anyway, but it would have gone more smoothly with the support of the organization in the process. The resultshowed the demands that a new job entails always need to be balanced with good social support, whether the new employee is experienced or not.