Denna studie har haft som mål att undersöka hur tjänstemän inom myndigheterarbetar med sina känslor, inom deras arbete med enskilda individer, som ofta är iutsatta situationer. Vi vill med detta kunna svara på frågeställningar kring hurdessa tjänstemän arbetar med sina emotioner, men även om det kan uppståmotstridiga krav i arbetet och hur eventuella konsekvenser av dessa hanteras.Arbetet presenteras som kvalitativt, och har inslag av både deduktivt ochinduktivt tillvägagångssätt, med infallsvinklar av socialkonstruktivism ochhermeneutiska tankegångar. I utförandet av studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med sammanlagt tio respondenter från tre olikamyndigheter, vilka är Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen ochSocialpsykiatrin. I arbetet har en bild av tjänstemannen växt fram, där det finnsbehov av att finna balans mellan empati och distansering gentemot enskildaindivider. Förutom detta framställs den administrativa delen som något somtynger ner motivationen och skapar stress, medan det kollegiala stödet ger enpositiv inverkan på arbetet. / This study has had its goal to see how official workers within governmentexercise of public authority, work with their emotions, when meeting withpeople in difficult circumstances. The aim is then to be able to answer suchquestions as “how do official workers deal with their emotions?”, but also ifthere can be cases where conflicts might occur within the worker and how theyhandle such consequences. This study is of quality nature, with hints of bothdeduction and induction practice, with social constructivism as approach andhermeneutics perspective. In the empirical gathering of information we haveused semi-structured interviews with a total of ten informants from threedifferent government organizations, consisting of Employment service, Socialservice center and Social psychiatry. Through this work a clearer portrait of theofficial worker has appeared, as a human in great need to find a balance betweenempathy and distance towards individuals. Apart from this the administrativepart of the work is what’s experienced as the anchor that weighs downmotivation and creates stress, while the positive aspect against this is with thesupport that comes from co-workers.

Syftet med studien är att undersöka vad det innebär att vara familjehemsförälder och att ta sig an ett barn som inte är ens eget, samt att öka kunskapen om varför familjer väljer att bli och fortsätta vara familjehem. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Geografiskt sett är informanterna till studien utspridda över Mellansverige. Intervjuerna har gett material som sedan analyserats med hjälp av emotionssociologi, begreppet livsplan och anknytningsteori, samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att motiven till att bli familjehem är av skiftande karaktär. Några av informanterna nämner att det främsta motivet är att de på något sätt vill leva med barn i familjen. Andra berättar om viljan att hjälpa till på ett samhälleligt plan och att rädda barn från det sociala arvet. Som familjehem finns det förväntningar på att skapa en anknytning till det placerade barnet och samtidigt vara inställd på att placeringen kan upphöra. Studiens resultat visar att trots att det finns en osäkerhet kring om barnet kommer att få stanna kvar i familjehemmet hindrar det inte familjehemsföräldrarna från att gå in helhjärtat med sina känslor. Resultatet visar också att familjehemmen inte betraktar uppgiften som ett uppdrag utan snarare som ett ”vanligt” föräldraskap. Studien visar också att familjehemsföräldrarna ser ett stort värde i att upprätthålla en god relation med de biologiska föräldrarna, samtidigt som de beskriver det som något av det mest utmanande med uppdraget. / The purpose of the study is to examine what it means to be a foster parent and what it means to take care of a child who is not one's own and to increase the knowledge of why families choose to become and be a family home. The study has been carried out through qualitative semi-structured interviews with six foster parents. Geographically, the informants of the study are scattered across central Sweden. The interviews have given material that has been analyzed with help from emotional sociology, attachment theory and the concept of life plan, as well as previous research. The study's results show that the motives for becoming a foster home are of varying nature. Some of the informants mention that the main motive is that they in some way want to live with a child in the family. Others tell of the willingness to help on a social level and save children from the social heritage. As a family home there are expectations to create a connection to the child that has been placed in their care and at the same time be prepared that the placement can end. The study's results show that even though there is uncertainty about whether the child will stay in the family home, it does not prevent foster parents from entering wholeheartedly with their feelings. The result shows that foster homes do not regard the task as an assignment but rather as “regular" parenting. The study also shows that foster parents see great value in maintaining a good relationship with the biological parents, while at the same time it is one of the most challenging parts of the assignment.

<p>Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking.</p> / <p>The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.</p>

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking. / The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning är återgivningen då resultaten delges föräldrarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka föräldrars upplevelse av en återgivning med fokus på relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhållande till upplevelsen av att ha fått ny förståelse för barnet. Studien är en tvärsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering är de bästa prediktorerna för i vilken grad föräldrarna upplever att de får ny förståelse. Studiens design gör att det inte går att uttala sig om sambandens riktning. Resultaten indikerar att när föräldrar upplever positiva emotioner och inte upplever sig invaliderade under återgivningen finns goda förutsättningar för att de får ny förståelse för sitt barn och att utredningen kommer barnet till godo. / Psychological assessment of children has become increasingly common. One important aspect of an assessment is the feedback, when the result is communicated to the parents. The aim of the present study is to investigate parents’ experience of assessment feedback, with focus on the relation to the assessor, validation, invalidation and emotions in relationship to the experience of having obtained a new understanding of the child. The study is a cross-sectional study including 33 participants. The results show that positive emotions and invalidation are the two best predictors as to what degree the parents experience that they have been given a new understanding of their child. The study design prevents any conclusions regarding the directions of relationships. The results indicates that when parents experience positive emotions, while not feeling invalidated during the assessment feedback, there are good prerequisites for the parents obtaining a new understanding of their child and that the assessment will be beneficial to the child.

Underlättar kongruens mellan sinnestillstånd och påstående (vad gäller dess värdeladdning) vid bedömning av ett påståendes sanningshalt? Denna fråga uppkom via studier av embodiment och lögner, forskning från de båda områdena påvisar nämligen att olika ”kroppsliga signaler” kan hjälpa oss att avslöja om andra människor ljuger. Frågan har undersökts via en faktoriell design med repeterade mätningar där deltagarna försattes i olika sinnestillstånd varpå de utsattes för olika stimuli och fick göra olika bedömningar. Resultatet visade att kongruenta betingelser varken underlättar eller påskyndar vid bedömning av ett påståendes sanningshalt, däremot erhölls ett signifikant resultat som indikerade att kongruenta betingelser ökar människans konfidensnivå (högre grad av säkerhet vad gäller att en korrekt bedömning gjorts) vid bedömning av falska påståenden.

One of the ways in which the attachment relationships we develop during infancy influence us throughout life is by emotion regulation. Although studies have shown that attachment orientations affect emotional functioning, the effect of attachment dimensions on overall emotional functioning and sociability has still not been investigated. The purpose of the present study was to examine if attachment dimensions predict emotional intelligence (EI) and sociability. The sample consisted of 75 psychology students at Stockholm University who completed the Attachment Style Questionnaire (ASQ; Feeney, Noller &amp; Hanrahan, 1994) and a section of the Understanding Personal Potential (UPP; Sjöberg, 2001) that measures EI with self-report as well as performance measures, and sociability. The current data did not offer conclusive evidence for the impact of attachment on EI, but suggests that secure attachment predicts sociability. The results are discussed in relation to existing theory and a more integrative approach is suggested for future studies.

Abstarct Vi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser på och upplever den organisationsförändring som verksamheten nu genomgår. I vår studie avser vi att undersöka våra berörda respondenters syn på förändringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förändringar, särskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu ställts inför kravet att skriva på kontrakt om obligatorisk utlandstjänst alternativt bli avskedade. Denna förändring, som innebär att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omställning för de flesta anställda. Vårt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmågan att hantera och anpassa sig till denna förändring är kopplat till flera saker, så som inställning till personens uppgift och ålder samt, beroende på hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen. Detta innefattar såväl det stöd personen har i sin närhet, som stöd från samhället och myndigheter. / We have chosen to examine how officers experience the change within the department that comes with the concept. In our study we attend to look at how the officers we have met think about the change within the organization, the meaning of this and definitions like work-identity. We have chosen to do the survey by using qualitative interviews with people who work as officers, who has been put in front of an demand to go out on international service rather than service their own country which has been the primary subject until now. These officers have to sign a contract about international service or else they will get fired. This change within the organization brings quite a big changeover for the employees at the department. Our results have shown us that the individual experiences and the ability to manage the organization change have to do with the attitude towards the changes, age differences and also social environment depending on the family situation. This includes both the support from the closest surroundings, as well as the society’s authorities whose power is affecting the individuals.

Socialsekreterare är en yrkesgrupp med stora påfrestningar emotionellt och ärendemässigt. Enligt tidigare studier har belastningen på socialsekreterare de senaste tio åren ökat. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger på en sammansatt metod bestående av kvalitativa intervjuer och textanalys. De fem socialsekreterare som intervjuats arbetar inom socialtjänstens barn- och ungdomsavdelning. Analysen är utförd utifrån fyra teman: emotioner och emotionellt arbete, yrkesroll och yrkesidentitet, sociala relationer, socialt stöd och responsivitet samt byråkrati. Förutom analys av materialet från intervjuundersökningen analyseras en debattartikel av Pia Tham från DN debatt och tre repliker på denna. I resultatet framkommer att stöd från chefer och kollegor är avgörande för att uppleva sin arbetssituation som hanterbar och arbetet som positivt. Socialsekreterare som känner ett gott socialt stöd på arbetsplatsen mår bra i sitt arbete och känner yrkesstolthet medan de som inte upplever tillräckligt socialt stöd upplever mer negativ stress, uttrycker hälsoproblem och vill lämna sitt arbete. / Social workers are a professional group of workers that deal with emotional strains on a daily basis. According to previous studies the workload of social workers has increased within the last ten years. The aim of this study is to increase the understanding of how social workers perceive their work situation. Based from a hermeneutic perspective, the emotions that appear in the workfield and how social workers handle those emotions are highlighted, as well as the importance social support has on how they perceive their work situation. A mixed method consisting qualitative interviewes  and text analysis is used. The five social workers that are interwiewed are working within the children social services and youth department. The analysis is based on four themes; emotions and emotional work, professional role and professional identity, social relations, social support and responsivity, and finaly bureaucracy. In addition to analysing the material from the interwiews a debate article of Pia Tham from DN debatt has been analysed as well as three replications of this article. The result reveals that support of managers and colleagues  is essential for social workers to percieve their work situation as manageable and work as positive. Social workers who experience strong social support in their workfield feel good and useful about their job, and they look up to their profession with pride, while on the other hand, those that do not experience a proper social support feel more of the negative stress, express more health problems and wants to leave their work.

Inledning: Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) syftar till att stärka relationen mellan ungdomar och föräldrar genom att bearbeta ungdomens känslor kopplade till anknytningsbrott i relationen. Denna studie fokuserar på det terapeutiska arbetet med känslor. Frågeställning: Vilka terapeutinterventioner kan man urskilja som bidrar till att ungdomar uttrycker känslor i ABFT? Metod: I denna kvalitativa fallstudie har ett urval sessioner av en videofilmad ABFT observerats och analyserats med avseende på hur ungdomens känslomässiga nivå förändras och vilka terapeutinterventioner som föregår förändringen. Resultat: Då terapeuten frågar eller uppmanar ungdomen att berätta om förberedda sårbara teman för föräldrar och samtidigt uppmanar föräldrarna att fråga och spegla empatiskt, stiger den känslomässiga nivån förutsatt att uppmaningarna är kopplade till ungdomens mer eller mindre implicita känslor. Känslor uttrycks i lägre grad vid individuella samtal med ungdomen. Diskussion: De enskilda interventionerna uppfattades inte vara det viktigaste för arbetet med fördjupning av känslor i denna terapi. Snarare var det att skapa ett gemensamt mål för arbete kring de känsloladdade teman som formulerats i terapin vilket är i linje med terapins intentioner. Studiens resultat kan sägas understryka vikten av väl genomarbetade allianssamtal med såväl ungdom som föräldrar för att möjliggöra känslomässiga uttryck hos ungdomen tillsammans med föräldrar. / Introduction: The goal of Attachment-based family therapy (ABFT) is to create a stronger attachment between adolescents and their parents through youth disclosure of emotions related to attachment failures. The focus of this study is on the therapeutic work with emotions. Research question: Which therapist interventions contribute to the emotional expression of the adolescent in ABFT? Method: In this qualitative case-study a number of videotaped sessions of an ABFT have been observed and analyzed in order to determine which therapist interventions precede emotional arousal. Results: When the therapist asks or encourages the adolescent disclosure of the well prepared core conflict themes, and at the same time supports the parents in empathic responses and questions, it is possible to see an increase in youth emotional arousal as long as the interventions involves the adolescents more or less implicit emotions. There was almost no emotional arousal in the sessions where the adolescent was alone without parents. Discussion: Most important for an increase in emotional arousal was not single therapist interventions, but instead the collaborative work with the family to create a shared goal for the therapy centered on the emotionally loaded core conflicts. The results seem to underline the importance of thoroughly worked throw alliance sessions with both parents and adolescent.