Syfte och frågeställningar: Syftet i den här studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid känd, okänd och oväntad arbetstid samt i förhållande till mentala färdigheter. För att uppnå syftet undersöktes följande frågor. Hur påverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid känd, okänd och oväntad arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala färdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna? Metod: Avsikten är att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthållighetstränade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) män med en medelålder på 37 år (±3,8SD). Vid tre olika testtillfällen utförde testpersonerna (n=7) tre olika test. Vid alla testtillfällen sprang testpersonerna på löpband i 20 minuter med en hastighet som motsvarade 80 % av maximalt syreupptag. Vid test A fick testpersonerna veta att de skulle springa i 20 minuter. Vid test B fick testpersonerna veta att de skulle springa i 10 minuter, men i den tionde minuten fick testpersonerna veta att de skulle springa ytterligare10 minuter. Vid test C fick testpersonerna ingen information om hur lång tid de skulle springa, men i den tjugonde minuten fick testpersonerna veta att testet avslutades efter totalt 20 minuter. Resultat: Inga signifikanta skillnader i de fysiologiska variablerna mellan test A, B och C har kunnat fastställdes. Det finns dock en tendens att syreupptaget var lägre i test B än test A och C (p<0,10). Testresultaten visar att syreupptaget sjönk mellan minut 19 och 20 i test C. De upplevelsebaserade variablerna visade inte heller på signifikanta skillnader mellan olika tester, men uppskattad ansträngning verkade vara lägre i intervallet minut 14-19 i test B jämfört med test A och C, samt att syreupptaget också här sjönk för test C mellan minut 19 och 20. Sambanden mellan de fysiologiska samt upplevelsebaserade variablerna och de mentala färdigheterna resulterade i ett signifikant lägre syreupptag (p<0,05) i test B i förhållande till test C. Vid hög self-efficacy och högt mental toughness poäng, samt ett mer stabilt känslomässigt förlopp vid hög poäng på cognitive reappraisal. Testpersonernas användning av self-talk verkade vara test specifik då mängden positivt self-talk ökade från test A till B till C oavsett viken ordning testerna utfördes. Slutsats: Studien visar motstridiga resultat jämfört med tidigare refererade studier. Det finns ett samband mellan de fysiologiska och upplevelsebaserade variablerna, typ av test och mentala färdigheter. Sambandet är dock otydligt och bör undersökas noggrannare.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hållbar utveckling verifierades. Högst och flest korrelationskoefficienter fanns mellan normer och agerande vilket kan bero på samhällets inflytande och de förväntningar som individer skapar för sig själva som leder till en pliktkänsla och ett engagemang för miljön. English: The purpose of this study was to examine the correlations between values, beliefs and norms about the environment and actions related to environmental sustainability in everyday life. Our hypothesis was that there is a correlation between the emotions surrounding the future of the environment and action for sustainable development. We have used questionnaires concerning values, beliefs and norms regarding to the environment and issues of environmental actions sent out via e-mail to 119 participants between the ages 23-65 years. The response rate was 59 percent. Our result showed that there were a number of strong correlations between environmental values, beliefs and norms to the individual's actions. The hypothesis that there was a connection between affects and actions to sustainable development remains. We found the highest correlation coefficients between norms and behavior. That may be due to the influence of society and the individual's different expectations that leads to a sense of duty and commitment to the environment.

Inledning: Känslor spelar en betydande roll i psykisk ohälsa och är ett fokus i terapeutiskt arbete. De kan gömma sig bakom försvar och i förkroppsligade tillstånd och behöva medvetandegöras. Studien syftar till att utforska bild­psyko­terapeuters erfarenheter av att uttrycka känslor i bildterapi, för att se om bild­interventioner kan komplettera det verbala uttrycket i terapi. Frågeställningar: Hur har bildpsykoterapeuter använt bildskapande för att uttrycka och bearbeta egna känslor? Hur upplever de att det hjälpt till respektive försvårat det psykiska arbetet med egna känslor? Metod: Studien baseras på intervjuer med fem kvinnliga bildpsykoterapeuter. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys. Resultat: Studien visar att bildskapande hjälper till att synliggöra känslor. Det bidrar även till att väcka nya, lugna och symbolisera känslor. Vidare framkommer att bildarbetets ram i sig har en påverkan på känslor. Exempelvis kan ledaren/gruppen påverka, men även vilken sorts bildmaterial som används och hur rummet är utformat. Diskussion: Resultatet diskuterades i förhållande till att bildinterventioner både kan verka försvårande i arbetet med känslor och vara hjälpsamt. Terapeutens roll i att handskas med detta genom att bedöma patienten och förebilda känslomässigt hållande lyfts fram. Även vikten av att kontrollera variabler som patientens nuläge, typ av bildmaterial och gruppklimat. / Introduction: Feelings play a significant role in mental illness and are a focus in therapeutic work. They may hide behind defenses and in embodied states and may need to be made aware. The study aims to explore art psychotherapists' experiences of expressing emotions in art therapy, to see if art interventions can complement the verbal expression in therapy. Questions: How have art psychotherapists used image creation to express and process their own emotions? How do they feel that it has helped or hindered the mental work with own emotions? Method: The study is based on interviews with five female art psycho­therapists. The material was analyzed in an inductive thematic analysis. Result: The study shows that image creation helps to make emotions visible. It also helps to evoke new, calm and symbolize emotions. Furthermore, it appears that the framework of image creation itself has an impact on emotions. For example, the leader/group can influence, but also what kind of art material is used and how the room is designed. Discussion: The result shows that art interventions both can hinder and promote helpful work with feelings. The therapist's role in dealing with this by assessing the patient and to model containing of emotions is highlighted. Also the importance of controlling variables such as the patient's current situation, type of art material and group climate.

Denna studie ämnar belysa vilken påverkan konflikter mellan lärare och elev har på lärarens emotioner och därmed praktik i klassrummet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 4 grundskolelärare som arbetar med klasser från årskurs 4 till årskurs 8. En abduktiv tematisk analys gjordes med hjälp av Hakvoorts (2020) emergenta konflikter. Resultatet visade att lärare upplever en stor variation av negativa emotioner men med hjälp av bland annat kognitiv återtolkning lägger lärarna fokus på relations- och trygghetsskapande handlingar under och efter konflikter.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna. / Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.

Summary: This study aims to describe how social workers experience media and its significance in relation to the professional role and the professional status. The media holds a position of power since they choose what is published and thus have a significant influence on the public’s thoughts and opinions. Previous research shows that media reporting about the social service often consists of criticism of their work and actions. It also shows that negative coverage from media may have a negative impact on the status of social workers. The method in this study is qualitative and based on interviews from nine social workers, all of whom are active within the children and family-unit. The collected material is analyzed from the theoretical framework: profession theory and emotion sociology. Findings: The result given from the interviews shows that media coverage about the social services and social workers is predominantly negative. The social workers experience that the media coverage does not affect how they perceive their own professional status, but they feel that it affects how the public and clients view the status of social workers. The social workers also experience that the media coverage affects the client work since the social workers receives additional work and higher workload due to the preconceptions that clients bring into the meeting.

This paper aims to examine further how and when the phenomenon of humour is used in the workplace and how it leads to inclusion and exclusion. Since the middle of the 20th century, research has repeatedly shown the positive impact of humour on individuals' health and performance at work. Humour has a dual function as both an including and excluding practice, and it has the potential to both maintain and challenge relationships and group cohesion. The findings suggest that humour has a central and essential role in the workplace. With the help of humour, one can approach challenging situations, whether it is about the first meeting with strangers or dealing with conflicts. The findings also suggest how humour can make social structures and norms visible that strive to preserve the group culture and the social order. This paper concludes that when group members become aware of those standards, they could re-evaluate if it appears offensive and exclusive. With this study, we want to make organizations in Sweden aware of the positive effects of humour on working life and its prominent place on the organizational management's agenda.

The aim of this study was to depict care personnel’s perception of social treatment in care relations. Another aim was to bring forth what the personnel acknowledge as important factors to reach a goal of good encounters with the elderly. Through interviews with five care assistants working at the same nursing home, three different themes were formulated in order to answer the study questions. The themes were Concerning treatment, Organized care, and Personnel force.The personnel described the social treatment as something else than just being friendly and polite when approaching the elderly. They meant that the importance was lying in the energy and the feeling you convey everyday when coming in to the ward in the beginning of the shift. Organizational issues, however, were perceived as hinders for the personnel to always be able to accomplish a desirable encounter in care relations. The most important factor that improved the conditions for a positive social treatment in care relations was the team of colleagues. Within the team they had the opportunity to reflect over work, issues, the social treatments and other problems, and also learn from each other. The most important issue that the interviewed persons emphasized is that it is not about being friendly and polite when approaching care takers. It is about being percipient and able to create a positive energy around yourself and others.Nyckelord: Bemötande, omsorgspersonal, social omsorg, äldreboende, äldreomsorg

Support nurse is a professional group whose work involves close contact with other people, they are also a profession that is in demand in the labor market. The shortage of nurses means they may experience increased stress and lack of influence in their own work. Support nurses main task is to supervise individuals with neuropsychiatric disorders, these individuals also called for patients. The aim of the study was to investigate a group support nurses and their experiences of the emotional aspect of their job role and how relationships with clients and colleagues is important for how they feel and how they can manage the demands of work. In the performance of my study I have started from Arlie Hochschild (2003) theory of emotional wage work, how emotions are expressed and handled by support assistants in the daily work with the users. Wage labor is a central part of many people's lives and some individuals seek out jobs where they feel it can make a difference and the feeling of having meaningful work as evidenced in the results of the study on the basis of the description of the work support nurses. Hochschild (2003) argues that the emotional work means you have a job that consists of relationships with other people and where you are in your work becomes emotionally involved. I have chosen to use a qualitative method in the execution of this study by conducting eight semi-structured interviews with active support nurses divided into five businesses in the support operations in Luleå. The collected material for this study were analyzed using scientific articles that highlights previous research and Hochschild (2003) theory of emotional work. It appears from the results of the study and analysis of the experience of workload and managing their own emotions and the users are different as well, the experience of the emotional load. The support nurses’ highlights colleagues as an important factor to be able to perform at work. Working as a team is seen as a prerequisite and that all have in common is deleted from a user perspective and common goals. It also appears that the recovery is seen as crucial for the support assistants to cope with the work from a long term perspective, to sleep and enough recovery for those support assistants who work evenings / weekends while support assistants who work only during the day are satisfied with their work situation and feel that they get enough of recovery. / Stödassistenter är en yrkesgrupp vars arbete innebär en daglig  kontakt med andra människor. Det är en yrkeskategori som finns och som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden. Brist på stödassistenter kan innebära att de kan uppleva en ökad stress och brist på inflytande i det egna arbetet. Stödassistenternas huvudsakliga arbetsuppgift handlar om att handleda individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och benämns även som brukare. Syftet med studien har varit att undersöka en grupp stödassistenters och deras upplevelser av att ha ett emotionellt arbete kopplat till deras arbetsroll. Vidare handlade de om hur relationerna till brukare och kollegor har betydelse för hur de upplever att de kan hantera krav i arbetet. I studien har jag utgått från Arlie Hochschild (2003) teori om emotionellt lönearbete. Det emotionella arbetet innebär att man har ett arbete som utgörs av relationer till andra människor och benämns även som känsloarbete (Hochschild, 2003). Lönearbete utgör en central del av många människors liv och en del individer söker sig till arbeten där de upplever att det kan göra skillnad för en annan individ utifrån känslan av att ha ett meningsfullt arbete vilket speglas i studiens resultat. I utförandet av denna studie har en kvalitativ metod användts utifrån åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med verksamma stödassistenter inom fem stödverksamheter i Luleå Kommun. Jag har på så sätt kunnat samla in min empiri som jag sedan har analyserat med hjälp av artiklar och teorier inom området, emotionellt lönearbete. Studiens resultat och analys visar att upplevelsen av arbetsbelastning och hanteringen av de egna och brukarnas emotioner skiljer sig åt, likaså upplevelsen av den emotionella belastningen. Stödassistenterna lyfter fram arbetskollegor som en viktig faktor för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete. Att arbeta som ett team ses som en förutsättning och att alla gemensamt skall utgå från ett brukarperspektiv och gemensamma mål. Det framgår att återhämtningen ses som otillräcklig utifrån ett långtidsperspektiv, för de stödassistenter som arbetar kvällar/helger medan stödassistenter som endast arbetar dagtid är nöjda med sin arbetssituation och upplever att de får tillräckligt med återhämtning.

Syftet med studien är att studera föräldrars, mamma respektive pappas emotioner och känslomässiga likheter och skillnader till unga vuxna barn med narkotikamissbruk utifrån spelfilm. Analysen består av två amerikanska spelfilmer. I studien syftar vi till droger i form av narkotika och inte alkohol. Metoden vi använt i denna studie var kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att föräldrar till missbrukande vuxna barn känner många liknande emotioner ur ett emotionssociologiskt och emotionspsykologiskt perspektiv. Däremot finns det skillnader i hur dessa emotioner synliggörs utåt och vad reaktionerna blir som resultat av emotionerna som de känner. Känslor som ofta uppstår för föräldrar till vuxna barn med missbruk är ilska, rädsla, glädje, sorg, skam och skuld. Dessa emotioner som föräldrarna känner kombineras på olika sätt vilket skildras i filmerna. Några mönster som skildras i båda filmer avseende emotioner är att ilska ofta döljer sorg, skam, skuld eller rädsla. Pappan i Beautiful Boy visar ilska tydligt utåt samtidigt som det döljer känslor av ilska, glädje, sorg, skam och skuld. Mamman i Ben is back känner också ilska men det visas inte utåt på samma sätt, utan snarare i form av sorg och illamående. Däremot döljer illamåendet en ilska som i sin tur döljer ovanstående känslor av skam, skuld, sorg eller rädsla. Andra mönster som också skildras i filmerna är att sorg döljer ilska samt att skam döljer ilska eller rädsla. I filmerna skildras att mamman och pappan känner skam över att de misslyckats som förälder. Däremot döljer denna känsla av skam, känslor som ilska och rädsla då föräldrarna är irriterade över situationen deras barn befinner sig i samt oro och rädsla för vad som kan hända och de risker som finns med missbruket. Emotioner som syns utåt ur både mamma och pappa är ilska i olika former, skuld, sorg och framförallt oro som skildras ständigt genom båda spelfilmerna. / The aim of this study was to understand how films depict how it is emotionally and also emotional similarities and differences to be a parent, mother and father of a young adult child with a narcotics addiction. The analysis is based on two American films. In this study we refer to drugs in the form of narcotics and not alcohol. The method for this study was a qualitative content analysis. The study found that parents of adult children with drug addiction feel many similar emotions from a perspective of sociology of emotions and psychology of emotions. However, there are differences in how these emotions are made visible to the outside world and what the reactions are as a result of the emotions they feel. Emotions that often arise for parents of adult children with addiction are anger, fear, joy, grief, shame and guilt. These emotions that the parents feel are combined in different ways, which is depicted in the films. Some patterns depicted in both films regarding emotions are that anger often hides grief, shame, guilt or fear. The father in Beautiful Boy clearly shows anger outwards while hiding feelings of anger, joy, grief, shame and guilt. The mother in Ben is back also feels anger but is not shown outwards in the same way, rather in the form of sadness and nausea. On the other hand, the nausea hides an anger which also hides the feelings mentioned above of shame, guilt, grief or fear. Other patterns that also are depicted in the films are that grief hides anger and that shame hides anger or fear. The films depict that the mother and father feel ashamed that they have failed as a parent, however, this feeling of shame hides feelings such as anger and fear when the parents are annoyed about the situation their sons are in, as well as worries and fears about what might happen and the risks that comes with the addiction. Emotions that are seen externally from both mum and dad are anger in various forms, guilt, grief and above all anxiety that is constantly portrayed through both feature films.