Global ETD Search

201	"Han var min makthavare" : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av psykiskt våld i nära relation / "He was my ruler" : A qualitative study of women´s experiences of psychological violence in a close relationship Larsson, Ida January 2022 (has links) The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common. / Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande. Violence in close relationship Psychological violence Social structure Emotions Guilt Shame Mental health Eating disorder Våld i nära relation Psykiskt våld Sociala band Emotioner Skuld Skam Psykisk hälsa Ätstörning Social Sciences Samhällsvetenskap Sociology Sociologi
202	Komplexitet och Konflikt : En karaktärsanalys av Hayao Miyazakis hjältar i Prinsessan Mononoke och Det levande slottet Jansson, Annika, Trygg-Svartling, Evelina January 2023 (has links) Denna uppsats analyserar fyra hjältar från två av Hayao Miyazakis filmer. De utvalda hjältarna är Ashitaka och San från Prinsessan Mononoke (Miyazaki, 1997) samt Hauru och Sophie från Det levande slottet (Miyazaki, 2004). Målet med uppsatsen att ta reda på om och hur en filmskapare kan skapa komplexa hjältar genom att se på hur de är uppbyggda och fungerar. Vidare ska uppsatsen utforska hur komplexa hjältar reagerar i konfliktsituationer. Uppsatsen utgår från en karaktärsanalys baserad på Jens Eders karaktärs klocka och Carl Gustav Jungs teori om persona och skugga. Vi har kommit fram till att det finns komplexa hjältar i både Prinsessan Mononoke och Det levande slottet. Hjältarna Ashitaka, San, Hauru och Sophie är alla unika karaktärer som är komplexa på sina egna sätt. Det som de komplexa hjältarna har gemensamt är att de alla agerar utefter både sin persona och skugga, deras handlingar är drivna av deras känslor. När det kommer till de uppvisade känslorna hade filmerna två olika sätt att bemöta känslor. I Prinsessan Mononoke blir agerandet utefter känslor bestraffat på olika vis, i Det levande slottet så strävar alla hjältar efter en bra relation med sina emotioner och hjältarnas emotioner är en stor del av deras drivkraft. Prinsessan Mononoke Det levande slottet Ashitaka San Sophie Hatter Hauru Jenkins Pendragon Sophie Hauru Hayao Miyazaki Studio Ghibli karaktärskomplexitet konflikt emotioner hjältegestalt persona skugga karaktärsklocka hjältar Studies on Film Filmvetenskap
203	Spinnandets effekt på människor : En experimentell studie om hur katters spinnande påverkar oss / The effect of purring on humans : An experimental study on how cats’ purring affects us Lind, Mi January 2023 (has links) Idéen att katters spinnande kan emotionellt och fysiologiskt påverka oss verkar resonera med många, och sprids kraftigt av media. Påståendet saknar dock vetenskaplig grund. Syftet med denna studie var att studera spinnandets effekt på människor, genom att undersöka om spinnande ger upphov till någon emotionell respons och/eller pulssänkande effekt. Studien använde en experimentell design och utgick från en dimensionell emotionsteori med skalor över valens och arousal. Deltagarna blev presenterade med isolerade auditiva stimuli innehållandes olika djurläten och ombads sedan notera sin puls och emotionstillstånd. Självskattningsformuläret SAM (The Self-Assessment Manikin) användes som metod för att mäta emotionella förändringar. Resultatet visade att katters spinnljud har en signifikant arousalsänkande effekt hos människor. Ingen signifikant påverkan på valens eller puls hittades. Studien belyser behovet av vidare forskning inom ämnet för att ytterligare förstå och kartlägga spinnandets effekt på människor. / The idea that cats’ purring can affect us emotionally and physiologically seems to resonate with many people and is widely spread by media. However, the claim lacks scientific backing. The purpose of this study was to investigate the effect of purring on people by examining whether purring gives rise to any emotional response and/or pulse-lowering effect. The study used an experimental design and was based on a dimensional emotion theory with scales of valence and arousal. Participants were presented with isolated auditory stimulus containing various animal sounds and was then asked to note their heart rate and emotional state. The self-assessment form SAM (The Self-Assessment Manikin) was used to measure emotional changes. The results showed that the purring sound of cats has a significant arousal-reducing effect in humans. No significant effect on valence or heart rate was found. The study highlights the need for further research on the subject to deepen our understanding of the effect that purring has on humans. purring emotions cat mental state sound heart rate AAI animals and health arousal valence spinnande emotioner katt känslotillstånd ljud puls AAI djur och hälsa arousal valens
204	"En liten tjej ska inte vara ute sent" : - otrygghet hos kvinnor ur en sociologisk synvinkel / ”A little girl should not be out late” : – insecurity in women from a sociological point of view Castman, Matilda, Skoogh, Hedda-Louise January 2023 (has links) Syftet med studien har varit att undersöka kvinnors upplevelse av otrygghet. Detta genom frågeställningar som berör otrygghetens uppkomst, kvinnornas emotioner och handlande i otrygga situationer. Ett hermeneutiskt och kvalitativt synsätt har använts med en abduktiv ansats. Tio kvinnliga studenter på Linköpings universitet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer och foto-elicitering. Analysstrategin som använts är tematisk analys, vilket lett till ett resultat med fyra teman - yttre faktorer, emotioner, handlade och rutiner. Alltifrån mörker och ensamhet till uppfostran och medier påverkar upplevelsen av otrygghet, visar resultatet. Emotioner som uppstår i otrygga situationer är exempelvis stress, rädsla och oro. Dessa kan sedan vara drivmedlet till att kvinnorna handlar på ett visst sätt, exempelvis går fortare. Vissa delar av handlandet är dessutom rutiner. Sist visar resultatet att kvinnors otrygghet reproduceras genom handlande, men även genom språk och medier. Genom en figur visas det hur otrygghet kan härledas och förstås. / The purpose of this study has been to examine women’s feeling of insecurity. It has been done through questions concerning the occurrence of insecurity, women’s emotions and acting in unsafe situations. A hermeneutic and qualitative approach has been used with an abductive approach. Ten female students from Linköping University have been interviewed through semistructured interviews and photo-elicitation. The analysis strategy used is thematic analysis, which has led to a result and a figure with four themes - external factors, emotions, actions and routines. Everything from darkness and loneliness to upbringing and media affect the experience of insecurity, the result shows. Emotions that arise in unsafe situations include stress, fear and anxiety. These can be the driving force for women to act in a certain way. Some parts of their actions are also routines. Finally, the results show that women's insecurity is reproduced through actions, but also through language and media. insecurity women occurrence experience emotions acting sociology photo-elicitation qualitative Giddens Weber Butler Hirdman sociology of emotions gender norms otrygghet kvinnor uppkomst upplevelse emotioner handlande sociologi foto-elicitering kvalitativ Giddens Weber Butler Hirdman emotionssociologi genus normer Sociology Sociologi
205	Kvinnors förhållningssätt till kropp och ätande : om ätbeteende, kroppsmissnöje och ålders samband med den självmedvetna emotionen skam / Women´s attitudes to food and feelings toward their bodies : the associations between eating behaviour, body dissatisfaction, age and body shame Brocker, Ann January 2016 (has links) Undersökningen som är en korrelationsstudie från ett sociokulturellt perspektiv vände sig till kvinnor i en normalpopulation. Deltagarna var mellan 19 och 59 år. Ett syfte var att undersöka samband mellan kroppsmissnöje, skam och känslor, attityder och beteenden kopplade till ätande. Kroppsmissnöje konceptualiserades och mättes som missnöje med kroppsform. Skam konceptualiserades och mättes som body shame (skam över den egna kroppen). Enligt feministiska objektifieringsteorier lärs flickor tidigt att se sin egen kropp från en utomstående observatörs perspektiv. En del av de flickor och unga kvinnor som i kulturen erfar sexuell objektifiering internaliserar normer som objektifierar deras kroppar. Detta förutsätts kunna leda till skamkänslor och ätproblem. Eftersom kroppsnormerna är orealistiska är de omöjliga att mot-svara och misslyckandet med detta genererar ytterligare skamkänslor. Menopausen kan för många individer innebära mindre exponering för sexuell objektifiering varför skamkänslor kan antas minska. Ett ytterligare syfte var därför att undersöka ålders samband med skam. Resultatet indikerar att såväl kroppsmissnöje som skam är riskfaktorer för utvecklandet av attityder och beteenden kopplade till ätproblem. Kroppsmissnöje korrelerade starkt positivt med skam och det förelåg ett svagt negativt samband mellan ålder och skam. objectification theories self-conscious emotions body dissatisfaction body image body shape shame body shame moral eating behaviour bulimia anorexia age women cultural norms Objektifiering objektifieringsteorier självmedvetna emotioner kroppsmissnöje kroppsuppfattning kroppsform skam moral ätbeteende bulimi anorexi ålder kvinnor kulturella normer Psychology Psykologi
206	"Mot allt, som plågar mej, jag reagerar" : Känslorna och det proletära subjektet i Karl Östmans litterära verk / ”Against all that torments me, I react” : Feeling and the proletarian subject in the literary works of Karl Östman Lillhannus, Daniela January 2020 (has links) This thesis explores the representation of emotion and feeling in the 1910’s and 1920’s fictional works of Swedish working class writer Karl Östman, against the historical background of the working class movement and its social communities. The material consists mainly of three collections of short stories (Pilgrims, A Fiddle and a Woman and Hunger) and one novel (The Broad Road). The author analyses how emotions arise and are represented, the relationship between emotion and action, the individual and collective practices of feeling, as well as the emotional reactions following suffering. Dreams of love and compassion are also addressed to investigate whether the texts point to the possibility of a new emotional community for the working class. The theoretical basis of the thesis is Barbara H. Rosenwein’s concept of ”emotional communities”, along with Sara Ahmed’s theories of emotions as patterns of action. The thesis argues that all actions in Östman’s fiction are, fundamentally, emotional reactions. To gain an understanding of capitalism and class society as the causes of oppression, Östman’s characters must first understand their own emotions from the perspective of a socialist emotional community, rather than the prevailing emotional community of working class men. Only then can their emotional response to suffering become anger and action rather than hopelessness. Östman identifies the great shame of the worker not as his vulnerable position under capitalism but as the culture of non-feeling that workers impose on one another – a change of perspective that becomes a call for action. If read attentive to the role of emotions in the text, the thesis argues, Östman’s fiction possesses an urgency and a complexity previously not accredited to him. Karl Östman working class literature history of the working class movement class emotion feeling masculinity emotional communities fellow feeling compassion suffering pain hunger love anger Ahmed Rosenwein Karl Östman arbetarlitteratur arbetarrörelsens historia klass emotionsforskning emotioner känsla maskulinitet emotionell gemenskap medkänsla lidande hunger kärlek vrede Ahmed Rosenwein General Literature Studies Litteraturvetenskap
207	Emotionellt arbete hos skolkuratorer : En studie om emotionellt lönearbete Öberg, Gusten January 2022 (has links) Denna intervjubaserade studie om emotionellt lönearbete hos skolkuratorer i Sverige visar att det emotionella lönearbetet präglas av olika normer för framträdanden och uttryck av känslor. Det emotionella arbetet är ett för skolkuratorn centralt verktyg för att upprätthålla känsloregler och sociala normer. Det emotionella lönearbetet används på olika sätt, genom ytagerande och djupagerande. Emotionellt lönearbete betraktas som en färdighet som kan förändras över tid, och som kan innebära en separation mellan privatperson och yrkesroll. Hanteringen av andras känslor verkar som ett emotionellt lönearbete riktat mot den som bemöts. Auktoriteten som kurator ger möjligheter att agera som påminnare om känsloregler för andra. Arbetet innefattar bearbetningar av känslor personligen och med andra. Studien bygger på interaktionistiska och emotionssociologiska perspektiv från Arlie Russell Hochchild och Erving Goffman. Tillvägagångssättet baseras på fenomenologiska perspektiv. Med hjälp av ett målstyrt urval och semistrukturerade intervjuer har information inhämtats från fem skolkuratorer på svenska gymnasieskolor.
208	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Search results