Syftet med det här examenarbetet har varit att analysera ett flerbostadshus som redan har energieffektiviserats med vanliga energieffektiviseringsåtgärder för att ytterligare installera andra energiåtgärder som är lönsamma och kan minska den inköpta energin.Bygg- och fastighetssektorns står för ungefär 40% av energianvändningen i Sverige. En stor del av denna energianvändning går det att minska genom att utföra energieffektiviseringsåtgärder på befintliga byggnader. Sverige har ett miljömål som är att nå ett nettoutsläpp år 2045 och bostadssektorn har en stor potential för att underlätta att Sverige når sitt energimål. Vanliga energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus är bland annat fasad- och vindisolering, fönsterbyte och att installera mer energieffektiva ventilationssystem och belysningar. Exempelhuset har redan fått vindisolering, fasadputsning, treglasfönster, energieffektiva LED-lampor och en ny undercentral. Detta har resulterat i en specifik energianvändning som låg på ca 108 kWh/m2 år 2020. I Sverige ligger den genomsnittliga specifika energianvändningen på flerbostadshus ca 134 kWh/m2. För att få ner den specifika energianvändningen ännu mer har fyra andra energieffektiviseringsåtgärder undersökts och analyserats med avseende på sina energibesparingspotentialer och lönsamheter. De valda åtgärderna är en solvärmeanläggning, en solcellanläggning, snålspolande armaturer och en spillvattenvärmeväxlare (Ekoflow). Den specifika energianvändningen har gått ner till 90 kWh/m2 efter dessa energibesparingsåtgärder har utförts. Det visade sig att de snålspolande armaturerna, solcellanläggningen och solvärmeanläggningen är lönsamma. Däremot visade resultatet att spillvärmeväxlaren (Ekoflow) inte är lönsam. Men genom att paketera alla åtgärder har det lyckats att uppfylla lönsamhetskravet och att få en gemensam internränta som är högre än kalkylräntan. Kalkylräntan antas vara 5 % och internräntan har beräknats 6,45 %.Lönsamheten är förstås beroende på framtida energipriser såsom fjärrvärme-och elpriser. På energimarknaden kostar en kWh el ca 1,82 kr och en kWh värme ca 0,847 kr för konsumenter. Med hjälp av annuitetskalkyl har kostnaden för en kWh som alstras genom solvärmeanläggning och solcellanläggningen beräknats. För solvärme kostar 0,75 kr/kWh och för solel kostar 1 kr/kWh. Detta är fast pris under 30 år, alltså under kalkyltiden och denna energi är billigare jämfört med energin på marknaden. / The purpose of this thesis was to analyse an apartment building that has already been implemented with standard energy efficiency measures to further install other energy efficiency measures that are profitable and can reduce the purchased energy.The building sector is responsible for about 40 percent of energy use in Sweden. A large part of this energy use can be reduced by installing energy efficiency measures on existing buildings. Sweden has an environmental goal which is to reach a net emission by 2045 and the building sector has great potential to facilitate for Sweden to reach its energy goal.Common energy efficiency measures for multi-family buildings include insulation of external walls and attic insulation, window replacement, installing more energy-efficient ventilation systems and upgrading the lighting system. The example house has already received an attic insulation, facade plastering, triple-glazed windows, energy-efficient LED lamps and a district heating substation. This has resulted in a specific energy use that was 108 kWh / m2 in 2020 and in Sweden the average specific energy use is 134 kWh / m2 in apartment buildings.To reduce more the specific energy use, 4 energy efficiency measures have been investigated to be able to assess their potential of energy use reduction and profitability. These measures are a solar heating system, a photovoltaic system, Energy-efficient taps, and a wastewater heat exchanger (Ekoflow). The specific energy consumption has decreased to 90 kWh / m2 after these energy saving measures have been implemented. It turned out that the Energy-efficient taps, the photovoltaic system, and the solar heating system are profitable and Ekoflow is not profitable. But by collecting all measures in a package, it has been succeeded to fulfil the profitability requirement and to obtain a common internal rate of return which is higher than the discount rate. The discount rate is assumed to be 5% and the internal rate of return has been calculated at 6.45%.Profitability is dependent on future energy prices such as district heating and electricity prices. The market price is one kWh of electricity about 1.82 SEK and one kWh of heat costs about 0.847 SEK. Using an annuity calculation, the cost for a kWh obtained through a solar heating system and the solar cell system has been calculated. For the solar collector is calculated 0.75 SEK / kWh, and for the photo voltaic become 1 SEK / kWh. It will be a fixed price during the calculation period which is 30 years, and that means that this energy is cheaper than the energy on the market.

Purpose: The purpose of the work was to map how the 23 cities that have signed the climate contract with the Viable Cities innovation program are working with the climate transition, but also to gain insight into the companies' climate work in the construction sector. Method: The method for developing the basis for the work has been in the form of a literature study where previous work on the subject has been reviewed but also various data collections where information has been obtained from organizations and authorities, interviews with companies active in the industry and review of cities' climate roadmaps for the construction sector in the 23 connected cities within Viable Cities. Results: The report shows variations in cities progressiveness and their approaches with common measures like adopting fossil-free machinery, promoting wooden construction, and using solar panels. Some cities also use green building rating systems for municipal buildings. Less common measures include individual heating measurements, future oriented building planning, and prioritizing low climate impact procurement. In Södermanland county carbon dioxide emissions from new constructions have significantly increased over the past decade reaching a record high of 410 000 tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) in 2022 compared to 72 000 tons in 2012. The interviews shows that companies aim for green building rating systems and use strategies like optimizing concrete usage and promoting reuse to reduce climate impact. Changing tenants' attitudes toward reused products is crucial, and a more accessible material bank is needed. Reusing technical installations poses challenges due to warranties while recycled materials for interior walls, floors, framework, and facades are more easily used. Contractors and clients implement various energy efficiency measures but face obstacles like higher costs, limited availability of Environmental Product Declarations (EPDs), and uncertainty regarding climate friendly materials. Companies seek improved legislation, incentives, and clearer requirements for climate smart solutions. Collaboration drives innovation and market solutions. Conclusions: The study shows disparities in cities' efforts to address climate change. Malmö is leading with innovative strategies, exemplified by the LFM30 climate program. Cities need to intensify their efforts, taking independent actions and implementing stricter requirements. Interviews emphasize the need for additional legislation to engage stakeholders and achieve a more climate-neutral construction sector. Guaranteeing reuse remains a challenge that requires further examination. Companies also seek clear guidelines in the climate declaration to facilitate sustainable production.

År 2002 laginfördes ett EU-direktiv med syftet att skapa möjligheten för länder inom EU att kunna ha bättre kontroll på sin energianvändning. Utifrån detta direktiv infördes därefter en lag om energideklarationer. Energideklarationernas främsta syfte skulle vara att bidra till en effektiv energianvändning i byggnader och en god inomhusmiljö. Detta skulle uppnås genom att ge en översiktlig bild av byggnadens energistatus, samt underlag för investeringsbeslut vid energieffektivisering. Detta examensarbete undersöker om energideklarationer uppfyller syftet att bidra till en effektiv energianvändning. Frågor till verksamma inom fastighetsbolag samt egen undersökning av energideklarationer resulterade i ett konstaterande att deklarationerna ger en översiktlig bild av byggnadens energistatus på ett tydligt sätt. För verksamma inom fastighetsbolagen kan energideklarationerna fungera som underlag för energieffektivisering, dock kan åtgärdsförslagen anses vara för generella. Denna uppfattning om åtgärdsförslagen gör att många använder sig av effektiviseringsåtgärder som tagits fram inom organisationen genom registrering, analys och uppföljning av energianvändningen på en högre detaljnivå. Denna detaljnivå kan utgöra en tydligare bild av var i byggnaden åtgärder behöver göras, samt vilka typer av åtgärder som är lämpligast. Energideklarationernas syfte att bidra till en effektiv energianvändning uppfylls därmed endast till viss del. / In 2002, a directive from EU stated that the countries should start keeping better track of how buildings consume energy. From this directive a law was introduced that implied that energy declarations now were to be established. The main purpose of energy declarations was for them to contribute to efficient energy use and a healthy indoor environment. This was to be achieved by giving a general view of the building’s energy status, as well as basis for investments in making the building more energy efficient. This master’s dissertation examines if energy declarations fulfill their purpose of contributing to an efficient energy use. After questioning of real estate company’s personnel and examining energy declarations, they proved to be considered adequate in showing a building’s general energy consumption. However, the action proposals are often considered too simplistic. Instead, many companies base their actions in order to make the building more efficient on their own personnel, their thorough investigation and detailed analysis of a building’s energy consumption. This detailed analysis gives a clearer picture of where energy can be saved and in what way actions should be made in order to be most efficient. The purpose of energy declarations is therefore only partially fulfilled.

In 2017, the National Board of Housing, Building and Planning changed the calculation method for calculating a building's energy performance. The main difference is the change from specific energy use to primary energy. The change brought, among other things, a new factor, the geographical adjustment factor Fgeo. The new adjustment factor aims to calculate energy performance to give a more even result to be able to compare different buildings more easily across the country. Previous research on the new calculation method has been done and disadvantages of this method have been expressed, both by municipalities and private individuals. However, the criticism is directed at other parts of the calculation formula than the geographical adjustment factor. The efficiency of the geographical adjustment factor is therefore tested to see if the variable is reliable regardless of geographical position when calculating the primary energy. The building's primary energy in relation to requirements is also compared with the specific energy use and its requirements. The comparison is made for both district heating and electricity as energy supply for the building. The work is based on a document study which is then used and applied in a planned experiment. The experiment uses the program Revit to build a building to calculate energy performance in four Swedish locations. Specific energy use is calculated in Bv2, conversion to primary energy is done in Mathcad.  Results are given in both primary energy and specific energy use. The results show that the building's primary energy differs between the selected locations and their different climates and depending on the energy source.    The calculation of primary energy gives a difference in results for both energy sources. It is shown that the utilization rate for primary energy is lower than specific energy use in relation to the respective requirements when the building is supplied with district heating. In rock heating, it is shown that the utilization rate for primary energy is greater than for specific energy use.  The work discusses the produced result and its analysis. Why there is a difference between the two different calculation methods is discussed and further questions are asked about the result produced.

Idag när bostadsmarknaden växer snabbare än på länge blir samtidigt energihushållning viktigare och viktigare. Ekonomiska och miljömässiga intressen från bostadsägare angående stigande elpriser och energihushållning leder båda till ett mer medvetet byggande vad gäller klimatskalets täthet, energismarta installationer såsom styrda FTX-system och andra besparingsåtgärder.Examensarbetet har skrivits åt Bjerking för att undersöka möjligheten till att centralisera uppvärmningen istället för att värma upp bostäderna med varsin frånluftsvärmepump i en bostadsrättsförening bestående av parhus.Rapporten innehåller en del beräkningar i form av energiförluster och kostnadsberäkningar för de olika värmesystemen samt statistik för uppvärmning i Sverige.Examensarbetet har resulterat i kostnadsberäkningar som kan användas vid inledande investeringsberäkning för centraliserad uppvärmning i liknande projekt. / Today, when the housing industry is growing faster than in a long time energy house holding is becoming more important for every day. Economic and environmental interests from house owners, when it comes to increasing energy prices and energy house holding, both leads to a more conscious house building. This includes the buildings U-value, energy smart installations and other energy saving arrangements.This examination paper has been written for Bjerking to investigate the possibility to centralize the heating in a housing society of several semi-detached houses instead of heating them locally with the standard solution, an exhaust air heat pump per apartment.This examination paper includes a few calculations of energy losses and life cycle costs for the different heating systems. It also includes a bit of statistic for different types of heating in Sweden.It has ended in cost calculations that can be used when thinking about and planning to build semi-detached houses with central heating.

I Sverige står bostads- och servicesektorn för ca 40 procent av den totala energianvändningen. Riksdagen hade fram till år 2012 ett specifikt mål om att halvera energianvändningen i sektorn till år 2050. I väntan på att ett nytt mål antas skrivs att innebörden för målet kvarstår. Till 2050 ska energianvändningen ha halverats. Denna rapport är en backcastingstudie som har som mål att analysera vad som krävs för att uppnå halveringsmålet genom satsning på fyra huvudåtgärder; nyproduktion, ombyggnad, stegvis förbättring och effektivare användning av bostadsbeståndet. Sex scenarion har satts upp, ett för varje huvudåtgärd och två scenarion som kombinerar de övriga fyra. Resultatet visar vilken väg som kan tänkas vara bäst att gå och at tstora insatser för att nå målet kommer att krävas. Dessa berör bostads- och servicesektorns alla aktörer samt beslutsfattare på samhällets alla nivåer. En beräkning för den potentiella besparingen i koldioxidutsläpp till följd av energiminskningen har också gjorts. Utsläppsminskningarna kan som följd komma att bli av betydande storlek och kan bidra till att Sverige blir ett föregångsland i omställningen till ett hållbart samhälle. / In Sweden, the dwelling and service sector accounts for approximately 40 percent of the total energy use. Up until 2012, the parliament had a specific goal to reduce the energy use by half in the sector to 2050. While waiting for a new goal to be set however, the parliament states that the implication of the goal remains. The energy use shall be reduced by half before the year 2050. This report is a back-casting study that has the aim to analyze what it takes to reach the goal by focusing on four main measures; new construction, reconstruction, gradual improvement and more efficient use of the heated areas in residential buildings. Six scenarios have been set up, one for every main measure and two scenarios that combine the other four. The result shows what path might be best to choose and that extensive and rapid transformationis necessary to reach the goal. These contributions affect all the involved actors as well as stakeholders on all the different levels of society. Resulting reductions in carbon dioxide emissionsdue to the decrease in energy use have also been calculated. The potential reduction can become significant in size and contribute to making Sweden a pioneer in the transformation to asustainable society.

The largest contributor to global warming from the construction and real estate sector comes from the emission of greenhouse gases during the production and usage phases of buildings. During production the leading contributor accounting for emissions is material production while the largest impact in the usage phase is due to energy used for heating, where the largest heat losses occur through building envelopes. Therefore, should the material selection for the building envelope be optimized both regarding the materials lifetime pollutant emissions as well as its effect on energy consumption during building use. The purpose of this paper is to review materials carbon footprint regarding its lifecycle and the effect on energy use of different exterior wall constructions during building use. To answer these questions different methods are applied such as case studies, theoretical studies and simulations. Investigated materials and exterior wall constructions are sandwich panels with a core of rock wool, CLT (cross laminated timber) combined with glass wool and CLT combined with hemp fiber insulation. The result of the study indicates that the climate impact from production of the investigated materials is small compared to the climate impact of energy use. However the study shows that the emissions from the production phase differ between materials. CLT combined with hemp fiber insulation or glass wool insulation has less of an effect on greenhouse emissions compared to sandwich panels. Furthermore, depending on the selection of dimensions for CLT and insulation there are possibilities to reduce energy consumption during building use and still maintain a lower level of emission from material production compared to sandwich panels. / Den största klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn beror idag av växthusgasutsläpp under byggnaders produktionsskede och bruksskede. I produktionsskedet kommer den mest betydande andelen utsläpp från materialproduktion och i bruksskedet från energianvändning som beror av uppvärmning av fastigheter, där de största värmeförlusterna sker genom en byggnads klimatskal. Materialval i klimatskalet bör därför optimeras både med avseende på koldioxidutsläpp under dess livscykel och materialets påverkan på en byggnads energianvändning i bruksskedet (Boverket 2018:5), (Sveriges Byggindustrier 2014). Arbetets syfte är att redogöra för olika byggnadsmaterials klimatpåverkan, både med avseende på materialets livscykel och olika ytterväggskonstruktioners påverkan på energianvändning i byggnadens bruksskede. Målet är att skapa underlag inför val av material i en hallbyggnads klimatskal. Tre frågeställningar har formulerats med syftet i åtanke; Hur påverkas byggnadens energianvändning beroende på val av ytterväggskonstruktion?; Vilken klimatpåverkan har respektive ytterväggskonstruktion, med avseende på produkternas livscykler? och; Vad är byggnadens klimatpåverkan med avseende på materialproduktion och byggnadens energianvändning?. För att svara på frågeställningar tillämpas flera metoder. En fallstudie ger arbetet en utgångspunkt och en litteraturstudie skapar underlag för att analysera material och produkters klimatpåverkan. Utifrån insamlade fakta simuleras aktuell byggnad och given energianvändning kan omvandlas till klimatpåverkan. Material och ytterväggskonstruktioner som undersöks är sandwichpaneler med stenullsisolering, som referenskonstruktion. Vilken jämförs med KL-trä kombinerat med glasullsisolering respektive hampafiberisolering. Valet av studerade material åligger i att forskning visar på att kombinationen av massiva trästommar och isoleringsmaterial i klimatskalet kan bidra till att minska byggnaders energianvändning. Studien visar att klimatpåverkan från tillverkningsskedet för ytterväggarnas material är lågt i jämförelse med klimatpåverkan orsakad av bruksskedets energianvändning. Det framgår emellertid att konstruktionerna sinsemellan skiljer sig åt utsläppsmässigt vid produktion av material. Att använda KL-trä kombinerat med glasullsisolering eller hampafiberisolering ger lägre klimatpåverkan i förhållande till sandwichpanel. Beroende på val av dimensioner av KL-trä och isolering finns också möjlighet till att minska energianvändningen i byggnadens bruksskede och erhålla lägre klimatpåverkan vid materialproduktion i jämförelse med sandwichpaneler.

Detta arbete är en jämförelsestudie mellan tunga och lätta byggnader med avseende på värmetröghetens påverkan på energianvändning. Studien syftar sig även till att ta reda på uppfattningen samt användning av värmetröghet av olika yrkesroller inom byggbranschen. Då åsikterna och forskningen skiljer sig åt i branschen finns det inget direkt svar på hur mycket värmetröghet faktiskt påverkar energianvändningen. Då energi- och klimatkrisen är ett faktum i Sverige så måste energianvändningen samt klimatavtrycket som byggsektorn står för att minska, inte minst under produktion utan under hela livscykeln.  Studien ska besvara följande frågeställningar; hur använder och uppfattar olika aktörer i byggbranschen värmetröghet i tunga respektive lätta byggnader, hur skiljer sig energiförbrukningen i lätta respektive tunga byggnader för olika byggnadstyper? Värmetröghet är en byggnads förmåga att lagra värmen och är ett mått på dess termiska stabilitet. I denna studie är det följande byggnadstyper som undersöks: kontorsbyggnader och flerfamiljshus med tung och lätt stomme som är både välisolerad och dåligt isolerad. Studien började med en mindre litteraturgenomgång för att få en djupare och bredare förståelse för ämnet värmetröghet. Det två metoder som används under arbetet är semistrukturerade intervjuer och beräkningar i programmet BIM-Energy. Det har utförts sex intervjuer där yrkesrollerna varierade från konstruktör till affärsutvecklingschef. Intervjuerna varade i cirka 30 minuter och alla intervjuer följde samma intervjumall. I BIM-Energy modelleras åtta olika byggnader där fyra är kontor och fyra är flerfamiljshus. Av de fyra kontoren är två byggda i lätt konstruktion och två i tung konstruktion, desamma gäller för de fyra flerfamiljshusen. Kontoren och flerfamiljshusen konstruerades med en tung välisolerad byggnad samt en tung dåligt isolerad, detta gällde även för lätta konstruktionerna.  Värmetrögheten påverkade energianvändningen i kontorsbyggnaderna mer än i flerfamiljshusen. I kontoren minskade energianvändningen i alla modeller med en tung stomme jämfört med den lätta. I flerfamiljshusen minskade energianvändningen endast för den välisolerade tunga stommen och då var minskningen inte så markant. Kylbehovet minskade för de tungt konstruerade byggnaderna oavsett isoleringsmängd. Inomhustemperaturen varierade mindre för de tungt konstruerade byggnaderna än för de lätta.  Uppfattningen från de olika yrkesrollerna i byggbranschen var att värmetröghet i stommen inte påverkar energianvändningen markant och att ingen av de intervjuade använde det aktivt i sitt arbete. Slutsatsen blir då att byggbranschen inte använder värmetröghet vid dimensionering av stommar. För de beräknade resultatet blev slutsatsen att byggnadstypen är en viktig aspekt för att kunna använda värmetröghet i stommen på effektivt sätt för att minska energianvändningen. I detta fall är det kontor som är mer lämpade för det än flerfamiljshus. / This is a study comparing light and heavy buildings regarding the buildings thermal inertia and how that effects the energy use. The study also investigates the opinion and usage of thermal inertia from different professions in the building industry. The climate- and energy crisis is a fact in Sweden and the building sector needs to decrease its energy use and environmental footprint, not only in the construction face but the throughout the whole life cycle.  The two methods used in this study is semi-structured interviews and calculations in the program BIM-Energy. There were six interviews and the responders varied between building engineer and a business developing manger. The models consist of eight different buildings, four offices, were two are with heavy construction and two with light construction, with both high and low insolation. The other four buildings were modeled the same way, but the buildings area of use was apartments.  The results were that the energy consumption did decrease in the office buildings for the heavy construction compared to the light. The apartments did not significantly decrease in energy consumption and therefore the conclusion is that the usage of the building is an important factor in making a building use less energy with thermal inertia. The results from the interviews were that they did not use thermal inertia when dimensioning the buildings, but thermal inertia did decrease the energy consumption, but the amount of decrease was not agreed upon. The conclusion is that the building sector have different perception about how much the thermal inertia does affect the energy usage but also that the building sector does not use it when dimensioning a building.

Bostad- och servicesektorn står för cirka 40 % av den totala årliga energianvändningen i Sverige. För nybyggda hus med ambitiösa miljökrav, såsom objektet för denna studie, är en viktig del i hållbarhetsarbetet uppföljning och feedback av energianvändningen för att illustrera sambandet mellan ambition och faktiskt resultat. Energiuppföljning i Undervisningshuset, en byggnad på KTH Campus med ambitiösa visioner om hållbarhet och pedagogik, är därför syftet med denna studie. För att jämföra energianvändningen mellan olika år måste energianvändningen normaliseras vilket sker i två steg; korrigering för normalt brukande och normalårskorrigering. I denna rapport beräknas Undervisningshusets normaliserade energianvändning medelst energisignatur och graddagar, vilken jämförs med den enligt Energideklarationen förväntade energianvändningen som normaliserats med SMHI:s energi-index. Undervisningshusets energiprestanda är enligt energisignaturmetoden 56 kWh/m2 och år och enligt graddagsmetoden 59 kWh/m2 och år, jämfört med den förväntade energiprestandan i Energideklarationen på 60 kWh/m2 och år. Både resultaten för denna rapport och Energideklarationen klassificerar därmed Undervisningshuset med Energiklass B. / The housing- and service sector makes up about 40 % of the total yearly energy use in Sweden. For new buildings with ambitious requirements, such as the object of this study, an important part of the work towards sustainability is follow-up and feedback on its energy use to illustrate the connection between ambition and actual result. Energy follow-up for Undervisningshuset, a building on KTH Campus with ambitious visions of sustainability and pedagogy, is therefore the aim of this study. To compare the energy use in buildings between different years the energy use must be normalized which is done in two steps; correction for normal occupancy and standard year correction. In this report the normalized energy use of Undervisningshuset is calculated by means of energy signature and degree-days, which is compared to the expected energy use according to the Energy Declaration normalized by SMHI’s energy-index. The energy performance of Undervisningshuset is 56 kWh/m2 and year according to the energy signature method and 59 kWh/m2 according to the degree-day method, compared to the expected energy performance in the Energy Declaration of 60 kWh/m2 and year. Both the results of this report and the Energy Declaration thereby classifies Undervisninshuset with Energy Class B.

The law on energy audits for large companies was adopted by the Swedish Parliament in 2014 and implies that companies that answer to the law are to present a representative picture of their energy consumption. In addition, suggestions for cost-effective measures are to be made, that will lead to reduced energy consumption and more efficient use of energy. This energy audit was made in accordance with directives and the Swedish Energy Agency’s recommendations. It was done for Umeå Energy’s office building at Dåvamyrans CHP, which is their largest CHP for district heating. The building was completed in 2007, and is connected to the powerplant Dåva 1 by a subsurface tunnel. Dåva 2 was completed in 2010 to meet the increased need for heating in Umeå, and to reduce the share of oil in Umeå Energy's fuel mix. It is a highly energy efficient and environmentally sound facility for the production of district heating.   As an energy simulation program IDA ICE performs very well when it comes to estimating a building's actual energy consumption, this program will be used for the energy audit of the office. The energy audit separates itself to estimate the energy consumption in the building for heating, cooling, building electricity and business electricity and exclude the external consumptions for lighting and transports.   Measurements were taken for a week for the buildings electricity consumption. The values were then used together with an inventory of the effects of lighting, electrical components and assumptions for electricity consumption for the office part, to appreciate the building's total needs of business electricity. Inventories of ventilation and temperature measurements were made to get the heating demand for the model. Personal Attendance was also estimated, to be able to simulate the cooling need for which measurements are not available. The model was corrected thoroughly to match the estimated electric consumption and the heat consumption that had been measured, and corrected on the basis of boundaries for the model.   The results showed that the building has a total annual energy requirement of 157,5 [kWh/m2], 97 [kWh/m2] for district heating, 55,2 [kWh/m2] for electricity consumption and 5,1 [kWh/m2] for district cooling . The corrected simulation according to measurements and estimates was used to make an energy balance for district heating, and to simulate different improvement actions that was later analyzed for individual and simultaneous influence on each other.   A conclusion was drawn that the measure which favors both district heating, district cooling and electricity consumption, is a combination of all limited measures including the replacement of LED lamps for certain areas, turning of the lights and shutting down computers after hours, as well as the reduction of the air handling units operating times and reducing the temperature with one degree for the entire building. These combined measures balance and affect each other positively, and can provide potential savings of between 27 000 and 37 000 [SEK] per year depending on varying energyprices district heating and electricity.    Other practical measures that should be done is conducting measurements for the hot water demand, cooling need and electricity consumption for the building, since they aren’t being conducted currently. An adjustment of the ventilation flows should also be made, this is because some diverging flows were detected during measurements. It should be examined how the activation of night cooling functions during the summer. If it would be activated during summer it would provide a reduced cooling requirement.    Keywords: Energy Audit, Energy Efficiency, District Heating, Electricity Consumption, IDA ICE, Umeå Energi / Lagen om energikartläggning för stora företag antogs av Sveriges Riksdag år 2014 och innebär att företagen som är inräknade ska redovisa en representativ bild av sin energiförbrukning. Dessutom ska det lämnas in föreslag för att göra kostnadseffektiva åtgärder, som ska leda till en minskad energiförbrukning och effektivare användning av energi. Denna energikartläggning har gjorts enligt lagens riktlinjer och Energimyndighetens rekommendationer för energikartläggningar. Kartläggningen gjordes för kontorsbyggnaden vid Dåvamyrans kraftvärmevärk, som är Umeå Energis stora produktionsanläggning för fjärrvärme. År 2007 färdigställdes kontoret och ligger i anslutning till Dåva 1 via en tunell under jorden. Dåva 2 färdigställdes 2010 för att möta det ökade behovet av fjärrvärme i Umeå och för att minska andelen olja i Umeå Energis bränslemix. Den är en väldigt energieffektiv och miljöanpassad anläggning för produktion av fjärrvärme.   Eftersom energisimuleringsprogrammet IDA ICE presterar mycket bra när det kommer till att uppskatta en byggnads verkliga energiförbrukning, kommer detta program att användas för energikartläggningen av byggnaden. Energikartläggningen avgränsar sig till att endast ta med energiförbrukningen inom byggnaden för uppvärmning, fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel. Från kartläggningen exkluderas den yttre förbrukningen i form av belysning, motorvärmarstolpar och transporter som tillkommer i verksamheten.   Mätningar gjordes under en vecka för elförbrukningen. Dessa användes sedan tillsammans med inventerade effekter för belysning, elektriska komponenter och antaganden för elförbrukningen för kontorsdelen till att uppskatta byggnadens totala behov av verksamhetsel. Inventeringar av ventilation och mätningar för temperaturer gjordes för att få uppvärmningsbehovet för modellen. Personnärvaro uppskattades också för att kunna simulera ett fjärrkylabehov där mätningar inte finns att tillgå. Modellen korrigerades grundligt för att matcha den uppskattade elföbrukningen och fjärrvärmeförbrukningen som hade mätts, normalårskorrigerats och korrigerats utifrån avgränsningar.    Resultatet visade att byggnaden har ett totalt årligt energibehov på 157,5 [kWh/m2], varav 97 [kWh/m2] för fjärrvärme, 55,2 [kWh/m2] för elförbrukningen och 5,1 [kWh/m2] för fjärrkylan. Grundsimuleringen användes för att göra en energibalans för fjärrvärmen och simulera för olika förbättringsåtgärder som senare analyserades för enskild och sammanlagd påverkan på varandra.    Som slutsats drogs att den åtgärd som gynnar både fjärrvärme, elförbrukning och fjärrkylaförbrukning, är en kombination för alla begränsade åtgärder som innefattar byte av led lampor, släckning av belysning och avstängning av datorer efter arbetstid, reducering av ventilationssystemets drifttider och reducering av temperaturen i byggnaden med en grad. Dessa sammanlagda åtgärder balanserar och påverkar varandra positivt och kan ge en potentiell besparing på mellan 27 000 och 37 000 [kr] per år beroende på varierande energipris för el och fjärrvärme.    Andra praktiska åtgärder som framgår av metodavsnittet är att mätningar för tappvarmvatten, fjärrkyla och byggnadens elförbrukning borde införas eftersom sådana mätningar inte görs i nuläget. En injustering av ventilationsflöden borde också göras, detta eftersom avvikande flöden upptäcktes under mätningar. Sedan borde det undersökas hur aktiveringen av nattkyla fungerar under sommartid, att det ses till så att den är på, eftersom det skulle ge ett reducerat kylbehov för den varma perioden om den inte vore aktiverad.   Nyckelord: Energikartläggning, Energieffektivisering Fjärrvärme, Elförbrukning, IDA ICE, Umeå Energi, Umeå / Nej