För att minska energiförbrukningen i Sverige krävs att befintliga byggnaderen ergieffektiviseras. Det finns även befintliga lokaler i landet som är i behov av en sänkt energiförbrukning. Det sker ständigt initiativ kring arbete med energieffektivisering av framför allt bostadshus. När energiförbrukning ska sänkas i industrilokaler läggs fokus på att minska energiåtgången i de invändigaprocesserna men inte i det omgivande klimatskalet där transmissionen utgör en stor del av energiläckaget. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om energieffektiva åtgärder vid renovering av klimatskal hos industrilokaler. Målet ä ratt ta fram olika lösningsförslag som reducerar energiläckaget vid renovering av befintliga industrilokaler anpassat till projektet Dalern. Projektet Dalern är en byggnad uppförd på Åland vid 1990 som används vid fallstudie av förbättrade tekniska lösningar. I rapporten behandlas följande tre frågeställningar. Vilka metoder finns för att energieffektivisera klimatskal hos industrilokaler? Vilka alternativ är mest energieffektiva? Vilka tekniska lösningar skulle fungera i projektet Dalern? För att besvara dessa frågeställningar har en litteraturstudie över vanliga, energisparande renoveringsmetoder utförts. Dokumentstudier har genomförts av referensobjektet Dalerns ritningar. Studien har resulterat i en fallstudie där olika åtgärder beräknats för att se vilka potentialer det finns att energieffektivisera klimatskalet. De resultat som framkommit av arbetet är att det finns många olika metoder att energieffektivisera framför allt husbyggnader. De åtgärder som ger en mest energieffektiv besparing är framför allt byte av fönster och dörrar samt tilläggsisolering av tak och väggar. I fallstudien har olika åtgärder beräknats med handberäkning och med hjälp av energiberäkningsprogrammet VIP-Energy. Byggnadsdelar, möten mellan byggnadsdelar och hela referensobjektets energianvändning har beräknats. Eftersom rapportens tyngdpunkt är energieffektivisering har värmeövergång, köldbryggor och specifik energianvändning beräknats med omsorg. Andra faktorer som tagits hänsyn till är fukt, lufftäthet och brand. Uträkningen i energiberäkningsprogrammet har resulterat i att referensobjektets genomsnittliga värmeövergång kan minska med cirka 30 % vid användning av rätt åtgärder. Referensobjektets specifika energianvändning kan minskas med cirka 33% efter åtgärder som enbart berör klimatskalet. / It’s necessary to make existing buildings more energy efficient in order to reduce the energy consumption in Sweden. There are also existing premises in the country which are in need of reduced energy consumption. Initiatives on energy efficiency takes place continuously. Particularly in residential buildings. When the energy consumption is to be reduced in industrial facilities, the focus is on reducing the consumption of the internal processes. The building envelope where the transmission is a major energy leakage is often forgotten. The purpose is to increase the knowledge of energy-efficient renovation of industrial facilities. The project Dalern is an industrial facility which was built in Åland in 1990. The building is used in a case study of improved technical solutions. Three following questions are covered by this report. Which methods are available to make the building envelope of industrial facilities more energy efficient? Which options are most energy efficient? Which technical solutions would work in the project Dalern? A literature study of common, energy-saving renovation techniques has been implemented to answer the questions above. Document studies have also been implemented on the project Dalern. The document studies have resulted in a case study where different actions have been calculated to see what potential there is to improve the energy efficiency of the building envelope. The result that has emerged from the work is that there are many different methods to improve energy efficiency, especially in residential buildings. The actions that provide the most energy efficient savings are primarily replacement of windows and doors as well as additional insulation of walls and roofs. In the case study, various actions have been calculated using hand calculations and with use of an energy calculation program called VIP-Energy. Structures, meetings between building components and the entire reference object’s energy consumption have been calculated. Heat transfer, thermal bridges and specific energy has been calculated with care since the report’s emphasis is energy efficiency. Other factors that has been taken in consideration are moist, air leakage and fire. The calculation in VIP-Energy has resulted in the reference object’s average heat transfer can be reduced by about 30 % when using the correct actions. The reference object’s specific energy consumption can be reduced by approximately 33 %. These reductions were affected only by actions that concern the building envelope.

<p>”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna.</p><p>Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad.</p><p>I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan.</p> / Uthållig kommun

Urbaniseringen i Sverige under 1960–1970-talet medförde en kraftig ökning av byggandet och efterfrågan på bostäder och lokaler var stor. Idag utgör bostad- och service sektorn 40 % av den totala energianvändningen i Sverige. För att åstadkomma ett hållbart samhälle måste energieffektivisering av befintliga byggnader ske samt måste nybyggnationer utförs energieffektivt och sträva efter nära noll energibyggnader (NNE). Detta är viktigt för att energianvändningen skall minska samtidigt som miljöpåverkan blir låg. Viktigt är också att invånarna upplever ett bra inomhusklimat och en bra stadsmiljö att leva i. Examensarbetet omfattar en befintlig byggnad i Göteborg på Doktor Fries Torg 6,7 och 10, där flera verksamheter bedrivs. Projektet har utförts på teknikkonsultföretaget Energi Triangeln AB i samarbete med Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Huvudmålet med projektet är att utföra en energianalys som talar om hur energianvändningen ser ut för hela byggnaden. Genom att undersöka energianvändningen möjliggörs framtagande av åtgärdsförslag för att åstadkomma optimala energiförhållanden, minska energianvändningen och driftkostnaderna för kunden samt att främja hållbar utveckling i samhället. Resultatet för projektet presenteras med hjälp av data från fastighetsägaren, beräkningsfiler och formler inom ämnet Energiteknik i byggnader. Den avgörande fasen under arbetsgången har varit platsbesöken som utförts ett flertal gånger. Platsbesöken har innefattat besiktning av ventilationssystemen, värmesystemet, klimatskalet, verksamhetselen, fastighetselen och interna värmelaster för respektive verksamhet samt på vilket sätt verksamheterna bedrivs. Besöken underlättade arbetsgången då analyser av byggnaden möjliggjordes samtidigt som antagande och slutsatser om byggnaden kunde konstateras utefter branschstandard. Resultatet från projektet visar att byggnaden i nuläget har en energianvändning på cirka 133 kWh/m2, år och cirka 154 kWh/LOA, år. Med framtagna åtgärdsförslag har byggnaden en besparingspotential på cirka 54 % som motsvarar en energianvändning på 71 kWh/m2, år och 83 kWh/LOA, år. / The desire to buy housing and facilities in Sweden was high during the urbanization, which led to a large amount of buildings were built during the time. Today, the housing and the service sector accounts for 40 % of the total energy use in Sweden. To achieve a sustainable society and a sustainable building, energy efficiency of existing buildings needs to be done as well as new constructions needs to be performed energy efficiently and aim for near zero energy buildings (NNEs). This is important for reducing the energy use, and at the same time low the impact on the environment, while people feel a satisfactory environment. The project comprises an existing building in Gothenburg, where several activities are conducted at Doctor Fries Torg 6, 7 and 10. The project will be performed at the technology consulting company Energi Triangeln AB and the client of the project is Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. The main purpose of the project is to implement an energy analysis that shows how the energy use in the building is distributed. By examining the energy use, it is possible to develop action proposals to achieve optimum energy conditions, reduce the energy use and the operating costs for the customer by promoting sustainable development. The result of the project is presented using data from the property owner, calculation files and formulas. The decisive phase of the work has been the visits of the building, which were made a couple of times. The visits have included inspection of the ventilation systems, heating system, climate scale, business area, property area, the internal heating keys for the respective activity and the way in which the activities are conducted. The visits facilitated the workflow when analyzes of the building were made, as well as the assumptions and conclusions about the building could be identified according to the industry standards. The results from the project show that the building has an energy use of 133 kWh/m2 and approximately 154 kWh/LOA today. With action proposals, the building has a saving potential of approximately 54 % which corresponds to an energy use of 71 kWh/m2, year and 83 kWh/LOA, year.

<p><strong>PROBLEM: </strong>Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling.</p><p><strong>SYFTE: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.</p><p><strong>METOD: </strong>Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.</p><p><strong>RESULTAT: </strong>EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten.</p> / <p><strong>PROBLEM:</strong> Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development.</p><p><strong>AIM: </strong>The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach. </p><p><strong>METHOD: </strong>The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result.</p><p><strong>RESULTS: </strong>EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.</p>

Inom sjukvården används – precis som överallt där människor sover – sängkläder av hygienskäl. Problem med smittspridningar av typen multiresistenta bakterier (MRSA) och spridning av andra sjukdomar har drivit företag som Cellcomb i Karlstad AB till att utveckla engångssängkläder för att förhindra detta. Engångssängkläderna är skyddade av en biofilm som ska ge ökat skydd mot bakterier och fungerar som en barriär så att inte vätska tränger igenom. Problemet är att det inte finns mycket till underlag för hur engångssängkläderna står sig mot vanliga sängkläder ur miljösynpunkt. I dagsläget använder sjukhus traditionella sängkläder till sina patienter och sedan transporteras dessa till tvätteri och tvättas. Att tvätta och torka sängkläder är energikrävande och ett alternativ till detta skulle kunna vara att använda engångssängkläder. En förenklad LCA gjordes för att ta reda på om sängkläder tillverkade av bomull och polyester eller engångssängkläder tillverkade av polypropylen alternativt viskosmaterialet Tencel är det mest miljövänliga. För att ta reda på det gjordes studiebesök och data samlades in genom en litteraturstudie och från företag. Resultaten visade att i ett grundfall med Centralsjukhuset i Karlstad var energianvändningen för de tvättbara sängkläderna lägre än Tencel och försumbart lägre än polypropylen. Flera fall med känslighetsanalyser gjordes för att undersöka hur indata påverkade resultaten. Fallen visade att det kan variera vilket av alternativen som blir mest gynnsamt, framför allt när det gäller vilken typ av energi tvätteriet använder. Engångssängkläderna av Tencel visade sig vara bäst när det gällde andel förnybar energi följt av de tvättbara sängkläderna och sist polypropylen. Ur ett ekotoxicitets- och vattenanvändningsperspektiv blev båda engångssängkläderna mer gynnsamma än de tvättbara sängkläderna. Två slutsatser kan dras utifrån den här studien: de tre alternativen är likvärdiga energimässigt utifrån energianvändning, andel förnybar energi och de fallstudier som gjorts, men att engångssängkläderna står sig bättre när det gäller ekotoxicitet samt vattenanvändning. Den andra slutsatsen är att resultaten är fallberoende. En utökad studie skulle kunna göras med fler viktiga miljöparametrar och fler känslighetsanalyser. / In healthcare – as in any other place where people sleep – beddings are used for hygiene reasons. Problems with spreading of bacteria diseases such as multi resistant bacteria (MRSA) and various other diseases have pushed companies like Cellcomb i Karlstad AB to develop disposable beddings in order to prevent this. These disposable beddings are protected with a biofilm which serves as a barrier, preventing liquids to pass through. The problem is that there is not much information about how these beddings perform from an environmental perspective. At present, hospitals are using traditional beddings for their patients and are then transported to laundries for washing. This is an energy intensive process and as an alternative, disposable beddings could be used. A simplified LCA was used to find out if beddings made out of cotton and polyester or disposable beddings made out of polypropylene or a viscose material called Tencel was the most favourable from an environmental perspective. To achieve this, various study visits were performed along with a literature study and data collection from companies. The results showed that for a basic case performed with Centralsjukhuset i Karlstad the washable beddings used less energy than Tencel and negligibly less energy than polypropylene. Several case studies were performed in order to examine how different data could alter the results. The case studies showed that which of the alternatives became the most favourable varied depending on the case, especially regarding which kind of energy was being used in the laundry. The disposable beddings made out of Tencel proved to be the best alternative regarding the use of renewable energy, followed by the washable beddings and last polypropylene. From a perspective of eco toxicity and water use both of the disposable beddings turned out more favourable. Two conclusions could be drawn from this study: the alternatives are equally favourable regarding energy use, renewable energy use and the case studies that were performed, but the disposable beddings are more preferable concerning eco toxicity and water use. The second conclusion is that the results depend on which case is studied. An expanded study could be performed using more environmental parameters.

Ett centralt problem i strävan efter att minska energianvändningen i hushåll genom beteendeförändringar är att energi till stora delar är en osynlig produkt. Avhandlingen strävar efter att utveckla kunskap som kan bidra till mer hållbar utveckling genom att analysera tre företeelser som på ett konkret sätt synliggör energi och energirelaterat beteende: ett lokalt värmesystem, en s.k. Power Aware Cord och en dagboksmetod. Hur människor förstår sin energianvändning analyseras med hjälp av en modifierad version av den domesticeringsteori som utvecklats av Silverstone et al (1992). I centrum står paradoxen att de visualiserande företeelserna riskerar att själva osynliggöras genom att de domesticeras. Värmesystemet har haft en bristande funktion, vilket har varit den faktor som mest effektivt visualiserat systemet. Solfångarnas visuella dominans i områdets arkitektur har bidragit till att medvetandegöra solen som energikälla. Ett teknikrum och olika experter har också medvetandegjort själva värmesystemets existens. Såväl systemet som helhet som hushållens egen del i detta har visualiserats. Power Aware Cord liknar en vanlig grendosa, men den visar elanvändningen (effekten) hos den utrustning som kopplas till den. Energin visualiseras med hjälp av ett blått ljus i sladden vars intensitet anpassas efter watttalet som passerar genom sladden. Power Aware Cords styrka ligger i att den bidrar till att apparaters energianvändning visualiseras. Tidsdagboken visualiserar hushållsmedlemmarnas vardagliga aktiviteter på ett bredare plan än enbart i relation till energianvändning. Analysen visar att den redan osynliga resursen energi, som blivit än mer osynliggjort genom domesticering, kan avdomesticeras genom olika former för visualisering. Visualiseringsformerna riskerar dock att själva domesticeras. För att dessa ska ha varaktig effekt behövs strategier för att undvika detta. / One problem in promoting sustainable energy use is that energy is taken for granted. Energy as resource needs to be made visible. This dissertation aims to develop knowledge that can contribute to more sustainable development by analyzing different ways to visualize domestic energy systems. Three different forms of visualization are analyzed: a locally situated heating-system, the Power Aware Cord, and a diary method. How people understand their energy use is analyzed using a modified version of domestication theory as developed by Silverstone et al. (1992). Another focus is the paradox that forms of visualization themselves risk becoming invisible by virtue of being domesticated. The heating system still does not function as intended, and the non-functioning of the heating system has been the most effective means of visualizing the system. The solar collectors are visible and are a dominant element of the area’s architecture; this has helped visualize, make people aware of, and confer an understanding of the sun as an energy source. A technical control room and technicians have also helped visualize the existence of the heating system. The system as a whole, and the households’ own parts of it, has been visualized. The Power Aware Cord is the general shape of an extendable power strip, with the additional integration of voltage-measuring electronics and electroluminescent wire. This additional wire contains a phosphor layer that glows when an altering current is introduced. The cords’ strength lies in visualizing the household energy use of particular electrical devices. The time diary method visualizes the household members’ individual and inter-related ctivity patterns in a broader, more general way. The analysis shows that the already invisible resource energy, which has been made doubly invisible through domestication, can be de-domesticated through the domestication of forms of visualization. At the same time, the forms of visualization themselves risk being made invisible by being domesticated; for forms of visualization to have any lasting effect, strategies for avoiding this must be developed.

Den vanligaste lösningen på problemet att för mycket energi används i den byggda miljön är implementering av energieffektiv teknik. Men installation av teknik räcker sällan för att nå förväntad energibesparing: det är människor som i sin vardag använder tekniken och de använder den inte alltid på det sätt som teknikutvecklarna har tänkt sig. I avhandlingen behandlas människors vardagliga användning av energiteknik. Det innebär att fokus skiftas från produktutvecklarnas och experternas intentioner och syn på teknikens användning, till det sociala sammanhang där människor lever sitt vardagsliv. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur energiteknik som utvecklats för att hushålla med energi och effektivisera energianvändningen domesticeras i hemmet. En fallstudie har genomförts för att undersöka hur energikonceptet för passivhus med tillhörande teknik domesticeras i hemmet. Detta energikoncept förväntas leda till ett nytt energieffektivt sätt att hantera värmen i bostaden. Fallstudien består av två intervjuomgångar med boende i passivhusen i Lindås, söder om Göteborg. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet domesticering analyseras hur de boende tolkar energikonceptet i passivhus, hur de på olika sätt förändrar sitt förhållande till värme och sitt sätt att hantera värmen inomhus, samt hur och varför deras engagemang för energitekniken begränsas. I avhandlingen analyseras processen där de boende med stöd av tidigare erfarenheter och olika typer av resurser efter hand gör tekniken begriplig och lär sig att hantera värmen i sitt passivhus. En slutsats är att mer uthållig energianvändning inte kan nås enbart genom att utveckla nya energitekniska lösningar, utan det krävs också att förutsättningar skapas för att människor ska kunna lära sig hantera de mer hållbara alternativen och dessutom välja dem. / New and more energy efficient technologies are usually regarded as the solution to the problem with too high energy consumption in the built environment. It is not enough, however, to fulfil the expected reduction of energy consumption since other influential factors have to be considered as well. There are for example people who use technology in ways unintended by the developers. In this thesis, people’s daily use of energy-related technology is investigated. Thereby, focus is shifted from the technology developers’ expectations and opinions regarding how to use the technology towards the social contexts in which people live their everyday life. The aim in this thesis is to investigate the domestication in private homes of energy technology developed to reduce energy use and improve energy efficiency. A case study is conducted of how the energy concept in passive houses and its related technologies are domesticated in the daily life of householders. This energy concept is expected to lead to a new energy efficient way of handling heating. The case study comprises of two rounds of interviews with the occupants of the passive houses in Lindås, south of Gothenburg. The households’ interpretation of the energy concept of passive houses and how the householders change their andling of and relationship to the indoor temperature are analysed from a sociocultural learning perspective and the concept of domestication. The thesis analyses the process in which the household members learn how to handle the energy technology in their passive house, supported by their earlier experiences and other kinds of resources. One main conclusion is that sustainable energy use is not only a question of developing new, energy efficient technologies. In order to meet the national and international goals set up for energy efficiency and energy conservation, tools must be developed that encourage people to choose and to learn sustainable ways of using the new technology.

SAMMANFATTNING Energianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden. Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 skiljer sig åt på främst två punkter: Gävle Strand Etapp 2 är prefabricerat och har trästomme och Maskinisten är platsbyggt och har betongstomme. Metoden har varit att utgå ifrån en funktionell enhet som gäller för bägge projekten för att kunna göra en bedömning av vilket av projekten som har haft lägst energianvändning respektive utsläpp. Den funktionella enheten har valts till en lägenhet för att få värden som är enkla att relatera till. Vid beräkningarna har energianvändningen delats upp i tre delar: energianvändningen på fabrik (endast för det prefabricerade projektet), vid transport av byggnadsmaterial och produkter samt energianvändning på byggarbetsplats. Utsläppen har beräknats endast utifrån transportsträckan och val av lastbil vid transport av material och moduler. För de två projekten syns vid jämförelse av energianvändning en tydlig skillnad. Det prefabricerade huset, Gävle Strand Etapp 2 kräver betydligt mer energi vid tillverkning, ca 160 %, jämfört med det platsbyggda Maskinisten. Även om energianvändningen vid transport, som är en stor del av den totala energianvändningen för Gävle Strand Etapp 2, bortses ifrån vid jämförelsen har projektet fortfarande en energianvändning som är ca 25 % högre än värdet för Maskinisten. Utsläppen som sker vid transport av dieseldrivna lastbilar som använts vid projekten har beräknats för respektive lastbilstyper och sträcka. Gävle Strand Etapp 2 är även projektet med de högre utsläppen, och vid jämförelse med en tidigare studie tycks det som att mängden utsläpp främst beror av transportsträckan och inte på om det forslas som färdiga moduler eller som löst byggmaterial. För att vidare fastställa vilka för- och nackdelar de olika byggmetoderna har, har ett flertal intervjuer gjorts med bland annat projektledare från de olika projekten. Den främsta fördelen med prefabricerat anses vara den förkortade byggtiden och en effektivare arbetsprocess oberoende av årstid, medan den prefabricerade metoden å andra sidan är oflexibel i jämförelse med den platsbyggda. Sett enbart till energianvändning och utsläpp, som varit huvudfrågan i denna studie, är det dock tydligt att Maskinisten är projektet med minst miljöpåverkan, under produktionsskedet. / ABSTRACT                                                                                                                     Energy use during production of new buildings is an aspect of the hot environmental issues, yet both regulations and studies are absent. In this study a comparison is made on energy use at Strand Etapp 2 which is located at Sjaaregatan 19 and Maskinisten, located at Maskinistgatan 19, both in the city of Gävle. The objective of this study has been to determine which of the projects has the lowest energy use as well as emissions of green house gases due to transportation at the time of erecting the buildings. Maskinisten and Gävle Strand Etapp 2 differ in mainly two points: Gävle Strand Etapp 2 is prefabricated and has wooden frames and Maskinisten is site built and has concrete frame. The method has been to assume a functional unit for the projects in order to make an assessment of which of the projects that have minimum of energy use and emissions. In the calculations, energy use has been divided into three parts: the energy use of the factory (only for the prefabricated project), during transportation and at the building site. The emissions are calculated based on the distance of transportation and the choice of truck when transporting materials and modules. When comparing the two projects a distinct difference can be seen. The prefabricated house, Gävle Strand Etapp 2 requires a lot more energy during production, about 160 % more, compared to site built the Maskinisten. Although the energy use in transport, which is a large part of the total energy of Gävle Strand Stage 2, is disregarded in the comparison, the project still has an energy usage that is about 25 % higher than the value for Maskinisten. The emission that occurs during transport by diesel trucks used in the projects has been calculated in g/ton for each type of trucks and distance. When compared to a previous study, it seems that the amount of emissions is mainly due of the transport distance and not on whether it is transported as complete modules or as separated building materials. To further identify the advantages and disadvantages of the different methods of construction, several project managers from the two projects have been interviewed. The main advantage of prefabricated is considered the shortened construction period and a more efficient work - regardless of the season - on the other hand it is inflexible in comparison to the site-built. Looking only at energy use and emissions, which has been the main issue in this study; it is clear that Maskinisten is the project with the least environmental impact during the construction phase.

AquaVillas CasaBona väggsystem innehåller i dagsläget isoleringsmaterialet EPS, vilket har visat svagheter vid brand. Målet med denna studie var att föreslå ett alternativt isoleringsmaterial till EPS med hänsyn till brand, energianvändning och U-värde, samt energiåtgång och koldioxidutsläpp vid tillverkning. Syftet var att det föreslagna alternativa isoleringsmaterialet skall kunna användas av tillverkare i väggprodukter som ett alternativ till EPS. I denna studie undersöktes fyra olika isoleringsmaterial genom kritisk granskning av vetenskapliga artiklar och litteratur, samt genom fältstudie och beräkningar i energiberäkningsprogrammet VIP-energy. De isoleringsmaterial som undersöktes var expanderad polystyren, polyuretan, polyisocyanurat och stenull. Resultaten visade att EPS, PUR och PIR är avsevärt sämre ur brandsynpunkt än stenull. Vid tillverkning av de olika isoleringsmaterialen fick EPS bäst resultat när det gäller koldioxidutsläpp. För energiåtgång vid tillverkning fick EPS bäst resultat då isoleringsskiktet i det undersökta väggsystemet var 200 mm tjockt, men då utgångspunkten istället var att väggen skulle ha ett U-värde på 0,112 W/m2K, fick stenull bäst resultat i denna kategori. PUR och PIR fick sämst resultat gällande både energiåtgång och koldioxidutsläpp vid tillverkning. Stenull gav väggen den bästa energianvändningen men samtliga material klarade kraven i Boverkets Byggregler. Vid sammanvägning av samtliga undersökta egenskaper för de olika isoleringsmaterialen anses det mest lämpliga materialet för en vägg vara stenull. / The AquaVilla CasaBona wall system currently contains the insulation material EPS, which has shown weaknesses while exposed to fire. The aim for this study was to suggest an alternative insulation material to EPS regarding fire, energy use and U-vale as well as energy use and carbon dioxide emissions for manufacturing. The purpose was that the suggested alternative insulation material should be able to be used by manufacturers in wall products as an alternative to EPS. In this study, four different insulation materials were examined by critically reviewing scientific articles and literature, as well as field studies and calculations with the energy calculation program VIP-energy. The insulation materials investigated were expanded polystyrene, polyurethane, polyisocyanurate and rockwool. The findings showed that EPS, PUR and PIR were not nearly as good as rockwool regarding fire. When manufacturing the various insulation materials, EPS gives the best results in terms of carbon dioxide emissions. EPS gives the best results regarding energy use for manufacturing when the insulation layer in the investigated wall system was 200 mm thick, but when the wall was given a U-value of 0,112 W/m2K, rockwool got the best results in this category. PUR and PIR gave the worst results regarding both energy use and carbon dioxide emissions at manufacturing. Rockwool generated the best results regarding energy use, but all of the materials met the requirements from Boverkets Byggregler. When comparing all the investigated characteristics of the various insulation materials, the most suitable material for an external wall was considered to be rockwool.

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil. METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat. RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten. / PROBLEM: Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development. AIM: The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach.  METHOD: The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result. RESULTS: EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.