Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande. Trots att lärarna har skilda förutsättningar och kunskaper om GY11 arbetar de alla, om än i varierande grad, med det entreprenöriella lärandet. Även utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bedrivs det entreprenörskap på dramalektionerna. Samtliga lärare betonar den kollektiva processen och handlingen där deltagarna i social interaktion skapar något tillsammans, vilket är utmärkande för en socialkonstruktivistisk definition av entreprenörskap.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande.Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan.Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande. Vidare hade de utvecklats inte minst genom att de hade fått bättre betyg men de påpekade även att de hade fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade dessutom mer ansvarstagande.Eleverna utan behov av särskilt stöd ansåg även de att de hade utvecklats inom ansvarstagandet och självförtroendet dessutom hade de fått bättre betyg. Dock ville de inte lägga så mycket betoning på läraren och dennes roll utan fann andra orsaker. De var även lite negativt inställda till Entreprenöriellt lärande då de upplevde att det saknades samstämmighet lärarna emellan, att formen var lite ostrukturerad samt att lärarna var för generösa med betygssättningen. Allt sammantaget gjorde att de kände sig mindre motiverade.Vidare visade undersökningen att Entreprenöriellt lärande har förändrat elevernas syn på lärande då båda elevgrupperna uppmärksammade att lärandet skedde utifrån individens förutsättningar och intressen. Dessutom redovisade eleverna att det fanns olika sätt att erhålla kunskap på och att lärande kunde ske utanför skolan i samverkan med andra.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, Entreprenöriellt lärande, Lärarrelation, Buber

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startadehösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare. Resultatet visar att förväntningarna på lärlingsutbildningen inom omvårdnad medför att det ställs högre krav på elevens mognad för vårdyrket, men också att eleven blir lättare anställningsbar. Resultatet visar också att karaktärsämnena i omvårdnad i lärlingsutbildningen, jämfört med den skolförlagda utbildningen i omvårdnad blir mer praktiska.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka innebörden av entreprenöriellt lärande. Jag vill också undersöka huruvida man kan hitta mönster i företagsekonomilärares definitioner av entreprenöriellt lärande och hur mina resultat kan jämföras med tidigare publikationer som finns på området samt pedagogisk teori.För att undersöka detta gjorde jag en kvalitativ studie där jag genomförde intervjuer med fyra ämneslärare i företagsekonomi på tre olika gymnasieskolor. Jag sammanställde även en kunskapsbakgrund med en översikt över styrdokument, Skolverkets publikationer samt tidigare forskning. Från intervjusvaren hittade jag en samling övergripande teman vad gäller entreprenöriellt lärande. Dessa teman jämfördes med teman och nyckelord från kunskapsbakgrunden för att se om mönster kunde hittas. Resultatet visar att det mellan olika lärares synsätt på entreprenöriellt lärande finns både likheter och skillnader. Detsamma gäller för om man jämför tidigare forskning med vad lärarna hade att säga. Lärarna och forskningen är generellt sätt överens om att vissa kompetenser, så som stärkt självförtroendet, att ta ansvar, att samarbeta, att kommunicera samt att vara handlingskraftig, stimuleras av entreprenöriellt lärande. Det finns också en viss samstämmighet i att det överlag finns en definitionsproblematik när man talar om entreprenörskap. Det finns också en samstämmighet mellan lärarna avseende hur de definierar entreprenöriellt lärande. Jag har plockat kärnan i det de deltagande lärarna har sagt och kommit fram till att entreprenöriellt lärande är att eleverna gör saker och driver sin egen process.

Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vadentreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och somundersökningen ska svara på är följande:· Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna attde lär sig entreprenörskap?· Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande?· Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande?· Har eleverna inflytande på undervisningen?· Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande?Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande ochmotivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som harvalts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäteroch intervjuer. Då kvalitativ och kvantitativ metod används har vissa antaganden gjortsom undersökningens förhållningssätt till verkligheten som har resulterat i attkvantitativa resultaten presenteras i procentsatser men diskuteras endast som tendenserhos eleverna.Entreprenörskap är ett mycket aktuellt ämne i skolsammanhang och sedan 2011 finnsdet infört i läroplanerna. Några tidigare undersökningar visar att många skolor har börjatanvända sig av olika aktiviteter för att främja entreprenörskap långt innan det blevinskrivet i läroplanerna (se Holmgren, 2007; Nutek, 2005; Skolverket, 2010b).Forskarnas och politikernas intresse för samma fenomen har förstärkt ämnets betydelse.Resultaten av denna undersökning har visat att många olika aktiviteter för att främjaentreprenörskap används men också att undervisning inte är dialogisk och attbetygsättning främjar faktakunskaper framför de efterfrågade entreprenöriellaförmågorna. Några intressanta frågor har väckts kring bedömningen och sambandetmellan bedömning och motivation som skulle kunna vara ett intressant område attutforska. En annan fråga är vad som kan göras för jämställdhet i skolan men också hurgapet mellan kvinnliga och manliga företagare kan minskas med hjälp av skolan. Någraforskare har börjat intressera sig för området vilket är mycket positivt.

Ämnet företagsekonomi tillhör idag ett av de ämnen som läses av flest gymnasieelever och läroböckerna är många. Syftet med undersökningen var dubbelt, eller på ett sätt trippelt: Det första, något bredare syftet, var att avgöra i hur hög grad allmänt förekommande läroböcker i företagsekonomi i Göteborgsområdet var samstämmiga med riktlinjerna i det centrala kursinnehållet enligt läroplanen GY2011, för kursen Företagsekonomi 1. Det andra, mer tillspetsade syftet, var att undersöka hur begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenörskap återges både direkt och indirekt i läroböckerna. Det tredje, underliggande, syftet var att för egen personlig del utveckla och förbättra förmågan att kunna identifiera huruvida läroböcker på ett fullgott sätt täcker in centralt kursinnehåll.Metoden för undersökningen kan sägas vara en brukstextanalys. Undersökningen gjordes som en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys. Valet av vilka läroböcker som skulle ingå i studien baserades framför allt på vilka läroböcker som vid tidpunkten för undersökningen var vanligast på marknaden, vilket avgjordes genom att kontakta skolor med många företagsekonomielever och utgå från vilka läroböcker de använde sig av.Undersökningen fann att läroböckerna, med vissa undantag, är samstämmiga med det som är det centrala innehållet i kursen och att de även kan bedömas vara pedagogiska texter. Vidare visade undersökningen att begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda är relativt vanligt förekommande, åtminstone i delar av lärobokstexterna. Begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda användes genomgående i lärobokstexterna i samband med företagsamhet och förknippades genomgående med positiva egenskaper. Det närmaste undersökningen kom ett svar på frågan huruvida läroböckerna kan utgöra redskap för entreprenöriellt lärande, var att läroböckerna åtminstone inte ensamma kan bära upp det entreprenöriella lärandet, men möjligen kan fungera som ett av flera verktyg. Slutligen konstaterades att min förmåga att bedöma läroböcker ur ett läroplans- och begreppsperspektiv har utvecklats positivt.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi. Föreliggande examensarbete har som huvudsyfte att göra en inventering av ämnet biomedicin, för att på sikt kunna utveckla en ämnesdidaktisk modell ämnad för gymnasieskolan. I arbetet redovisas resultat från en mindre empirisk undersökning avseende en kartläggning av elevernas förkunskaper och förförståelse av några centrala funktioner i människokroppen. Dessutom redovisas en inventering av såväl ämnesspecifik som didaktisk litteratur, av relevans för utformningen av den ämnesdidaktiska modellen. Innehållsmässigt föreslås undervisningen att struktureras upp i sex separata avsnitt – cellbiologi och genetik, utvecklingsbiologi, anatomi och fysiologi, mikrobiologi och immunologi, patobiologi och farmakologi. Den didaktiska delen kommer till stora delar att inkludera många av de tankar och idéer, som är utmärkande för den entreprenöriella lärandemodellen (EPL) med fokus på ett elevstyrt och processorienterat lärande.

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning. I denna studie var syftet att undersöka hur eller om lärare inom ämnet Biologi ansåg entreprenörskap vara ett relevant begrepp för undervisningen i Biologi samt hur de reflekterade kring begreppet. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerad intervju av sex informanter, där samtliga var utövande gymnasielärare inom ämnet Biologi vid det Naturvetenskapliga programmet på sex olika skolor spridda genom Skåneregionen. Resultatet för studien var att lärarna ansåg att det relevanta perspektivet för undervisningen i Biologi var den breda kompetensutvecklande aspekten av entreprenörskap där fokus på mer studentaktiv undervisning kom in, även om inte samtliga lärare kände sig helt säkra på entreprenörskapets roll i skolan eller betydelsen för deras undervisning. Merparten av lärarna lyfte dock entreprenörskap som en relevant aspekt av skolan och undervisningen. Däremot lyftes tanken att entreprenörskap inte var något nytt för reformen, utan kanske var ett begrepp som blivit inskrivet för att tydliggöra vad skolan är menad att göra.

I inledningen lyfter vi barns förutsättningar för utveckling och lärande samt hur barns så kallad livsmiljö i förskolan kan bli, beroende på hur förskollärares syn på den sociala och fysiska lärmiljön ser ut och hur de två samspelar med varandra. Litteratur och artiklar kopplat till studiens innehåll samt resultatet av intervjuer med förskollärare utgör den här studiens huvudsakliga källor. Teorin om space syntax eftersom förskollärare utifrån det fysiska rummet utformar den fysiska lärmiljön och affordance teorin för att synliggöra relationen mellan fysiska lärmiljöer och förskolans alla aktörer. Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om barns utveckling och lärande i förskolans fysiska lärmiljö genom intervjuer som metod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare som är verksamma inom 3 kommuner. Frågeställningarna vi besvarar handlar om hur barns lärande och utveckling möjliggörs eller begränsas beroende på förskolans fysiska lärmiljöer utifrån förskollärares uppfattningar. Resultatet av datainsamlingen analyserades genom att vi tolkade de möjligheter och begränsningar vi fann utifrån det förskollärarna uttryckte i intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna space syntax och affordance använde vi för att tolka och skapa förståelse för resultatet av vår undersökning. I diskussionen presenterar vi studiens resultatdiskussion och att slutsatsen av vår studie visar att förskollärare anser att den fysiska lärmiljön är viktig för barns utveckling och lärande, även om det varierar hur mycket man prioriterar den. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-01.</p>

The aim of this study is to investigate pupils’ experiences of social entrepreneurship and entrepreneurial learning in upper secondary school, from a relational Special Needs Educational perspective. How pupils’ in difficulties are affected, and benefit from social entrepreneurship and entrepreneurial learning is of particular interest as well as how these approaches can be related to inclusive education. A qualitative method is applied through observations, dialogues and interviews with pupils’ at two different suburban upper secondary schools. The main results show that social entrepreneurship and entrepreneurial learning in most cases contribute to an inclusive education. However, all the pupils’ in the study expressed the most important factor for their learning to be the teacher. The empathy and concern shown by the teacher in social entrepreneurship was beneficial for meaningful inclusive education. If the processes of social entrepreneurship and entrepreneurial learning are the causes of the so called focal point, in which genuin communication take part, or if it is the teacher who is of decisive importance, or both, is difficult to discern from the results of this study. Analysis of the results hints that pupils’ in particularly difficult circumstances have problems to pass even if the education is given through social entrepreneurship and entrepreneurial learning. To help these students the school as an educational system would most likely have to undergo significant changes in order to avoid seeing pupils’ as being stuck in special educational needs but rather as individuals in need of genuin communication and interpersonal relations. / Studien syftar till att undersöka elevers erfarenheter av socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan, ur ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv. Specifikt undersöks hur elever i svårigheter påverkas och hur socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kan relateras till inkludering. I studien tillämpas kvalitativ metod genom observationer, samtal och intervjuer av elever på två olika gymnasieskolor, en förortsskola och en förstadsskola. Resultatet visar att socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande bidrar till inkludering i de flesta fall. Emellertid uttryckte samtliga elever att det viktigaste för deras lärande var läraren. Samtliga elever ansåg att det empatiska förhållningssätt och omtanke läraren i socialt entreprenörskap hade gynnade lärandet. Om det är processerna i socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som bidrar till att underlätta förutsättningarna för att utbildningens sk brännpunkt, i vilken genuin mellanmänsklig kommunikation kan uppstå, eller om det är läraren som är avgörande för att detta ska ske eller både och är utifrån den studie som gjorts svårt att avgöra. Analys av resultatet antyder dock att elever i synnerligen svåra omständigheter även har svårt att klara undervisningen då socialt entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt tillämpas. För att hjälpa dessa elever skulle skolan som system troligen bl a behöva förändras till en organisation som istället för att se elever i behov av särskilt stöd se elever i behov av genuin kommunikation och mellanmänskliga relationer.