SammanfattningJohnsson, Veronica (2016). Bildens betydelse för elever i särskolan. Lärares erfarenheter och uppfattningar om pedagogiska värden i estetisk verksamhet och bildundervisning. (The Significance of the Image for Pupils in School for Individuals with Learning Disabilities. Teachers´experiences and perceptions on the pedagogical value of aesthetic activities and visual arts education).Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskolaForskningsområdeFör elevers utveckling och inlärning är samtliga ämnen värdefulla. Skolpersonal ska enligt Gustavsson (2009) och Marner (2005) värdesätta alla ämnesområden och ämnen och inte ge vissa högre status än andra. Skolan och samhället i stort anser att vissa förmågor så som att kunna läsa, skriva och räkna är viktigare än andra. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i Sociokulturellt perspektiv och KASAM bidra med kunskap om bildens betydelse för elevers lärande och utveckling i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, genom att studera sex lärares erfarenheter och uppfattningar. Följande frågeställningar har legat till grund för arbetet:Vilka erfarenheter och uppfattningar har lärare i särskolan av estetisk verksamhet och bildundervisning?Vilka pedagogiska värden framträder i estetisk verksamhet och bildundervisning?Vilka möjligheter till lärande finns i att integrera bild och estetisk verksamhet med andra ämnen? MetodDetta examensarbete utgår från en kvalitativ forskningstradition. Genom intervjuer med sex lärare verksamma i grundsärskolan och gymnasiesärskolan fångas erfarenheter och uppfattningar upp kring bildens betydelse för elever. Lärarna undervisar i bild och eller estetisk verksamhet i grundsärskolans yngre och äldre år samt i gymnasiesärskolan. De har en spridning i variablerna; ålder, utbildning och antalet yrkesverksamma år. Samtalen genomfördes med hjälp av en intervjuguide, innehållande fyra olika teman hämtade från sociokulturella perspektiv; samspel, mediering, kreativitet och miljö. Guidens funktion prövades i en pilotintervju. De sex intervjuerna spelades in på IPad och har transkriberats. Det inhämtade materialet anses vara tillfredställande och ger detaljrik kunskap. ResultatFöreliggande studie visar att inom estetisk verksamhet och bild finns enligt de intervjuade lärarna flertalet pedagogiska värden, som ger stöd i undervisningen som gagnar elevernas lärande. Exempelvis elevers bildframställning, kommunikation, identitet, demokrati och kreativitet utvecklas i estetiska verksamheter. Bilder visualiseras och användandet av flera sinnen möjliggör inlärning för elever och ämnet bild kan med fördel integreras med övriga ämnen. Undervisningen ger även eleverna en känsla av sammanhang och välmående.Det går att urskilja två mönster från variablerna; utbildning, ålder, yrkesverksamma år och skolform och lärarnas berättelser. De mönster som funnits berör dels sambandet mellan estetisk undervisning och hälsa och dels lokalens betydelse för inlärning.DiskussionGustavsson (2009) beskriver att det förekommer uppfattningar om att nyttan i skolan är liktydig med att lära elever matematik och svenska. Marner (2005) menar att de estetiska skolämnenas nytta behöver tydliggöras, för att de ska kunna prioriteras. Samtliga lärare i studien anser att undervisningen i bild och estetisk verksamhet är av betydelse för eleverna i särskolans lärande och utveckling. Undervisningen har positiva effekter och bidrar till stöd som vägleder och gagnar elevers lärande och utveckling. Det resultat som framkommit i föreliggande studie ger förhoppningsvis argument för de estetiska ämnenas betydelse för elevers lärande och kan vara en förståelse eller tillämpning i särskolans verksamhet.Nyckelord Bildundervisning, Estetisk verksamhet, Intellektuell funktionsnedsättning, KASAM, Sociokulturellt perspektiv, Särskola

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet då dess kursplan anger reflektion som ett av målen för Godkänt betyg. Då det ingår i lärarens arbete att</p><p>ytterst ansvara för planering av kursen utifrån aktuell kursplan, utgår studien från ett lärarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts på tre gymnasieskolor med påföljande intervjuer med respektive lärare. Studien granskar nuvarande, dåvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion. Resultatet pekar på att det förekommer reflektion, främst i muntlig form, men att reflektion verkar vara svårt att konkretisera i praktiken.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet då dess kursplan anger reflektion som ett av målen för Godkänt betyg. Då det ingår i lärarens arbete att ytterst ansvara för planering av kursen utifrån aktuell kursplan, utgår studien från ett lärarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts på tre gymnasieskolor med påföljande intervjuer med respektive lärare. Studien granskar nuvarande, dåvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion. Resultatet pekar på att det förekommer reflektion, främst i muntlig form, men att reflektion verkar vara svårt att konkretisera i praktiken.

<p>Georgii-Hemming, Eva (2005): Berättelsen under deras fötter. Fem musiklärares livshistorier. (The Story Beneath Their Feet. Five music teachers’ life histories.) Örebro Studies in Music Education 1, 377 pp.</p><p>The dissertation concerns five music teachers who teach on the course Artistic Activity at upper secondary school and the main aim is to acquire an understanding of the teachers’ views of the core subject Music. A further aim is to describe the five teachers' personal experiences of music in various social, educational and musical contexts, and how these experiences affect their teaching.</p><p>The empirical material is designated life stories and comprises narratives, written by the teachers themselves and orally related to the researcher through conversations. The problem area concerns relations between life’s different directions in a number of interacting temporal and contextual dimensions. For this reason the interpretation of the teachers’ views of music as experience and as school subject is carried out on three levels of abstraction regarded as interacting with one another. The individual teachers’ narratives concerning their lives were on a first level of abstraction analysed and contextualised biographically, from which emerged five life histories which constituted the basis for in-depth hermeneutic interpretation. By way of interpretations on the personal, educational and institutional level the discussion concludes on the third level of abstraction, where focus is on the relationship between the teachers’ work and the broader educational discourse in society.</p><p>The study also offers a discussion of the possibilities and problems of hermeneutics as an overall theoretical frame of reference. Furthermore it takes up theoretical angles of approach concerning narratives, this in connection with life history method.</p><p>The study indicates that what is essential in the relationship between the five music teachers’ personal experience of music and their work is not the concrete experience of different types of music, of different musical contexts or of particular educational environments where such experience has been acquired. There is no straightforward relation of cause and effect and indeed there are certain differences between the teachers in this respect. However, there is a vital relation in that what</p><p>the teachers have derived from their own musical experiences – pleasure and play, skill, a sense of community, outlet for emotion – is what they want to pass on to the pupils. Musical knowledge is regarded as personal and as being generated in processes where the pupils’ everyday culture is reconstructed. When this basic attitude to music comes into conflict with the teacher’s work, there appears another, joint discourse which is considered distinctive of contemporary life. Accordingly, the discussion takes up the theme of the individual in the centre, both in education – where the focus is on the pupil’s resources, requirements and need to assume responsibility – and in society as a whole, where such values as freedom of choice have acquired greater importance than collective ones.</p>

The dissertation concerns five music teachers who teach on the course Artistic Activity at upper secondary school and the main aim is to acquire an understanding of the teachers’ views of the core subject Music. A further aim is to describe the five teachers' personal experiences of music in various social, educational and musical contexts, and how these experiences affect their teaching. The empirical material is designated life stories and comprises narratives, written by the teachers themselves and orally related to the researcher through conversations. The problem area concerns relations between life’s different directions in a number of interacting temporal and contextual dimensions. For this reason the interpretation of the teachers’ views of music as experience and as school subject is carried out on three levels of abstraction regarded as interacting with one another. The individual teachers’ narratives concerning their lives were on a first level of abstraction analysed and contextualised biographically, from which emerged five life histories which constituted the basis for in-depth hermeneutic interpretation. By way of interpretations on the personal, educational and institutional level the discussion concludes on the third level of abstraction, where focus is on the relationship between the teachers’ work and the broader educational discourse in society. The study also offers a discussion of the possibilities and problems of hermeneutics as an overall theoretical frame of reference. Furthermore it takes up theoretical angles of approach concerning narratives, this in connection with life history method. The study indicates that what is essential in the relationship between the five music teachers’ personal experience of music and their work is not the concrete experience of different types of music, of different musical contexts or of particular educational environments where such experience has been acquired. There is no straightforward relation of cause and effect and indeed there are certain differences between the teachers in this respect. However, there is a vital relation in that what the teachers have derived from their own musical experiences – pleasure and play, skill, a sense of community, outlet for emotion – is what they want to pass on to the pupils. Musical knowledge is regarded as personal and as being generated in processes where the pupils’ everyday culture is reconstructed. When this basic attitude to music comes into conflict with the teacher’s work, there appears another, joint discourse which is considered distinctive of contemporary life. Accordingly, the discussion takes up the theme of the individual in the centre, both in education – where the focus is on the pupil’s resources, requirements and need to assume responsibility – and in society as a whole, where such values as freedom of choice have acquired greater importance than collective ones.

Sammanfattning Den här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen. Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning. Dessa kunskaper kan vara användbara både i ett yrkesliv inom teatern, men även inom andra yrken. Drama/teater är både bildande och utbildande, enligt den tolkning av litteraturen som gjorts i denna studie. Nyckelord:Drama, Teater, Gymnasieskolan, Ämnesintegrering, Utbildning, Bildning, Estetiska ämnen, Estetisk verksamhet, Estetiska läroprocesser. / Abstract This study is a literature review which analyzes different texts, linked to research, and explores the purpose of drama/theatre in upper secondary school, based on the analyzed literature. It incorporates drama/theatre as an individual subject as well as integrated with other subjects. The review in this study shows that drama and theatre can be used as means of learning other subjects. For example drama and theatre can help improve students' reading and reading comprehension no matter the subject. The subject drama/theatre is also shown to have a value in itself in that it taught the students in this study to use their experiences as means to understand the world surrounding them. Education in drama and theatre gives students the opportunity to express themselves in their own individual way and allows them to practice taking a stand. This knowledge can be useful both within the profession of the theatre as well as in other professions. The study also shows that students can be supported with the help of drama/theatre, which enable them to reach several goals of the Swedish curriculum from 2011. This study found that the subject drama/theatre not only helps to educate but cultivate students. Keywords: Subject integration, Drama, Theatre, Upper Secondary School, Education, Cultivation, Artistic subjects, Artistic activities, Aesthetic Learning Processes.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.