<p>Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sjuksköterskor upplevde etiska dilemman kring patienters existentiella oro, svårigheter kring hemodialysbehandling samt kommunikationsbrist och oklara beslutsvägar. Slutsats: Upplevelser av etiska dilemman som framkom i resultatet visar på ett behov för sjuksköterskor att i dialog öppet reflektera och analysera kring etiska frågor, genom till exempel omvårdnadshandledning och etiska ronder. Därigenom kan sjuksköterskors personliga växt och utveckling stärkas.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.</p><p><strong>Metod:</strong> Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas. </p><p><strong>Slutsats:</strong> Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.</p>

Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sjuksköterskor upplevde etiska dilemman kring patienters existentiella oro, svårigheter kring hemodialysbehandling samt kommunikationsbrist och oklara beslutsvägar. Slutsats: Upplevelser av etiska dilemman som framkom i resultatet visar på ett behov för sjuksköterskor att i dialog öppet reflektera och analysera kring etiska frågor, genom till exempel omvårdnadshandledning och etiska ronder. Därigenom kan sjuksköterskors personliga växt och utveckling stärkas.

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna. Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas.  Slutsats: Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.

Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och för varje minut som går minskar chansen att överleva med 10 %. I händelse av hjärtstopp skall hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart påbörja hjärtlungräddning (HLR) såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte skall utföras. Det finns nämligen skäl där det är motiverat att avstå denna behandling. I de fall där patienten själv inte vill bli återupplivad eller då ansvarig läkare bedömer att HLR inte är medicinskt motiverat eller till gagn för patienten. Det kan ibland leda till att man i efterhand kan inse att behandlingsförsöket var mindre motiverat. Att handskas med död och döende anses inom forskning vara den högst rankade stressoren för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar i sitt arbete och utsätts ofta för etiska dilemman när de kommer i konflikt med vad sjuksköterskan anser vara rätt för patienten. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp hos patienter där ställningstagande kring HLR saknas eller inte har diskuterats. Tio narrativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor yrkesverksamma inom slutenvården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar de etiska dilemman som sjusköterskorna hamnar i. Huvudresultatet visar att sjuksköterskor upplever frustration när de hamnar i situationer där patienten drabbas av hjärtstopp och frågeställningen kring återupplivning inte har diskuterats. Det uppstår tveksamheter när beslutet inte var taget eller att det togs för sent. De beskriver även en strävan efter att göra det som anses vara gott mot patienten.

Bakgrund: Etiska dilemman förekommer ofta inom hälso- och sjukvården och något som sjuksköterskor dagligen stöter på. Etiska dilemman innebär att sjuksköterskor behöver fatta ett beslut. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är rätt och vad som är fel. Det är framförallt vanligt förekommande inom palliativ vård. Det är patienter som lider av obotlig livshotande sjukdom som vårdas palliativt. Palliativ vård syftar till att ge dessa patienter ett fint och värdigt avslut i livet, samt att minska deras lidande. Sjuksköterskornas profession som bland annat är omvårdnad tas också upp under bakgrund och diskuteras tillsammans med personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som har använts har hittats i databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet utgår ifrån nio vetenskapliga artiklar. De nio studierna undersökte hur sjuksköterskor upplevde etiska dilemma och vad som låg till grund för dessa situationer. De huvudsakliga fynden var sjuksköterskornas upplevelse av osäkerhet vid bemötandet av en patient inom palliativ vård, bristande samarbete och konflikter. Sjuksköterskorna upplevde oro för patienten, maktlöshet, otillräcklig kommunikation, samarbetssvårigheter med kollegor och bristande relation gentemot kollegor, patient och patientens närstående. Diskussion: Studiens trovärdighet har bedömts utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet samt överförbarhet. Styrkor och svagheter med metoden har diskuterats. Under resultatdiskussion har följande fynd diskuterats bristande samarbete och kommunikation, relationer mellan sjuksköterskor och patient samt maktlöshet på grund av läkare och närstående. Personcentrerad vård, pliktetik samt konsekvensetik kommer också att diskuteras.

Denna studie handlar om förskollärares perspektiv på etiska dilemman som uppkommer vid början av konflikten. Studien utgår från intervjuer med förskollärare och forskning inom ämnet. I studien sammanfattas förskollärares tankar och erfarenheter av etiska dilemman vid konflikthanteringar. Denna studie utgår från tre forskningsfrågor som behandlar hur förskollärare ser på etiska dilemman vid konflikthantering, metoder för att kunna lösa etiska dilemman vid konflikthantering samt påverkande faktorer av arbetet med etiska dilemman vid konflikthantering. Etiska dilemman vid konflikthanteringar ser olika ut för olika människor, vilket framkommer i studien. Etiska dilemman för många handlar om anpassning, att tumma på regler och kunna ta ställning till olika dilemman. Det framkommer också att olika metoder för att kunna lösa olika dilemman används, samtliga informanter som har intervjuats har nämnt bland annat kompisböckerna och rollekar som bra metoder för att visualisera olika dilemman för barnen. Sedan har informanterna fått delge vad som påverkar arbetet med etiska dilemman vid konflikthantering, samtliga åtta informanter nämnde personal- och tidsbrist som två huvudsakliga påverkande faktorer.

Syftet med den här studien var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med barns lärande och förståelse av etik i förskolan, med ett särskilt intresse för förskollärares egna agerande i dessa situationer. Studien har utgått från Vygotskijs sociokulturella teori. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet synliggjordes en osäkerhet om begreppet etik, men etik beskrevs ändå som viktigt för lärandet. Etiska dilemman beskrevs som ständigt uppkommande, och definitionen av dessa var varierade. Lärandet skedde ständigt men på grund av de spontana tillfällena ansågs det vara svårt att säkerställa ett tydligt lärande. Barnet upplevdes lära sig genom vardagsmoment som konflikter, samtal eller andra möten. I resultatet synliggjordes även vikten av kommunikation i arbetslaget och förskollärarens roll som förebild.

Syftet med studien var att genom en form av tematisk analys identifiera och analysera delteman kopplade till olikheter, etik (etiska dilemman) och sammanhållning i de fyra första böckerna av en vald bokserie. Bokserien valdes dels utifrån dess möjlighet att uppnå studiens syfte och frågeställningar, dels för att de var skrivna för åldersgruppen 6–9.  Studien använde sig av ett critical literacy-perspektiv och ikonotextbegreppet för att undersöka porträtteringen av karaktärerna i böckerna. Dessutom studerades eventuella etiska dilemman inom böckerna och deras potentiella påverkan på läsaren. Vidare undersöktes huruvida det fanns en sammanhållning mellan karaktärerna i böckerna. Resultatet visade att det gick att urskilja olika delteman i koppling till olikheter, etiska dilemman och sammanhållning i de valda böckerna samt att de skildrades på olika sätt. Exempel på delteman som påträffades var bland annat könstillhörighet, ålder, brott, inre konflikt, grupptillhörighet och problematisk sammanhållning. De delteman som påträffades kan både ses som positiva samt negativa och berörde bland annat utseende och handlingar. En slutsats som framkom var att deltemana som identifierades gav böckerna potential att fungera som ett verktyg i undervisningen. Skönlitteratur tillsammans med diskussion kan ge läsaren en möjlighet till reflektion som kan fördjupa förståelsen om ämnena som berörs, i detta fall deltemana som identifierades i studien. Det har även konstaterats vikten av att inte lämna läsaren ensam, i detta fall eleverna, läraren behöver ha en aktiv roll vid användning av skönlitteratur i undervisningen.

Klimatkatastrofer, kriget i Israel-Gaza, upphävandet av aborträtt i USA och Rysslands invasionskrig i Ukraina är alla aktuella händelser som påverkar de mänskliga rättigheterna. Dessa händelser leder till samhällsfrågor som engagerar speciellt de yngre generationerna. Händelserna påverkar också varumärken och kan leda till etiska dilemman för konsumenter kring hur varumärken väljer att agera eller inte agera. Konsumenter förväntar sig att varumärken tar etiskt ansvar i samhälleliga och miljömässiga frågor. Genom att diskutera Brand Activism som en metod för att differentiera varumärken och locka kunder, samt analysera varumärkeslojalitetens roll i konsumentbeteendet, avslöjar studien komplexiteten i attityd-beteendegapet. Genom att identifiera forskningsgapet kring hur varumärkeslojalitet påverkar konsumentbeteende i etiska dilemman, syftar studien med en kvalitativ ansats till att fördjupa förståelsen fördetta samband. Detta leder till följande problemformulering: Hur påverkar stark varumärkeslojalitet gapet mellan attityd och beteende vid etiskadilemman? Studien fokuserar främst på varumärket Marabou och koncernen Mondelez som fortsattesin produktion i Ryssland under invasionskriget i Ukraina. Detta fick stor spridning isociala medier och skapade debatt kring varumärket gällande om det var rätt att fortsätta konsumera Marabous varor eller ej. För att besvara frågeställningen har data samlats in via intervjuer. Respondenterna till intervjuerna har valts ut via en urvalsenkät. Urvalsenkäten säkerställde att respondenterna tillhör Generation Z vilket är generationen som studien valt att undersöka. Både lojala och icke lojala konsumenter valdes ut för att möjliggöra att analysera skillnader och likheter i konsumentbeteende. Studiens resultat visar på att Generation Z tenderar att utveckla starka attityder kringetiska dilemman men att det inte tar lång tid för dessa attityder att minska om det fannsen etablerad varumärkeslojalitet sedan innan. Produktens attribut, framförallt pris ochkvalitet, betyder mer än attityden mot varumärket för generationen. Studien visar på attGeneration Z har ett stort utbud av information men att de inte tenderar att aktivt sökaefter information. Generationen värderar varumärkeslojalitet högt och kan fåkonsumenter att bortse från upplevelsen av etiska dilemman.