This research delves into the realm of dark tourism, specifically examining four European sites with challenging cultural legacies: Auschwitz, Anne Frank's House, the Berlin Wall, and the Catacombs of Paris. Dark tourism includes visits to locations associated with themes of death, suffering, and catastrophe. The primary intention is to explore the motivations of tourists and navigate the ethical considerations. The study integrates survey data and qualitative analysis to uncover the diverse motivations of visitors, with 41 people participating in the survey. The results highlight a spectrum of reasons for exploration, including historical interest, curiosity and a willingness to understand. Ethical concerns emerge as influential factors while deciding either to engage with or avoid specific sites. The outcomes of this research contribute valuable insights to the understanding of dark tourism within the European landscape, unraveling the dynamics between memory, history and tourist experiences.

Målet med detta examensarbetet är att undersöka hur sex religionslärare inom det svenskagymnasiet anger att dem arbetar med etiska dilemman i momentet etik och moral ur ettdidaktiskt perspektiv. Examensarbetet kommer att samla lärarnas tankar och ståndpunkterangående etiska dilemman genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten visar att de flestalärarna anger liknande åsikter och att deras åsikter stämmer överens med vad tidigare forskninginom etik och moral hävdar är de bästa arbetssätten ur ett didaktiskt perspektiv. Majoriteten avlärarna anger att etiska dilemman främst används som ett kognitivt verktyg för eleverna attförstå normativa etiska teorier. Lärarna är även överens om att etiska dilemman som är tagnafrån vardagssituationer som eleverna kan relatera till är dem bästa. Sist anger lärarna att de helstarbetar med etiska dilemman elevaktivt i klassrummet. / The aim of this essay is to examine how six teachers in religious education within the Swedishupper secondary school say they use ethical dilemmas within their ethics and morals classesfrom a didactic perspective. The essay will gather the six teachers’ thoughts and standpoints onethical dilemmas with the help of a qualitative interview method. The results show that most ofthe teachers have very similar opinions to each other and what the previous studies in this topicsay is the best course to take with dilemmas in education. Most of the teachers primarily useethical dilemmas a cognitive tool for which to understand ethical theories. The teachers alsochoose their dilemmas from everyday events that are relevant for their students. Lastly, theteachers work with dilemmas in a way that makes the students have an active learning role inthe classroom.

Kärnkraften tillgodoser idag en stor del av Sveriges behov av elektricitet, men med kärnkraften kommer även ett avfall som är långlivat och högradioaktivt. Omhändertagande av detta avfall är omdiskuterat och det är kärnkraftindustrins ansvar att ta hand om avfallet. För att lyckas med detta har ett gemensamt bolag för den svenska kärnkraftindustrin skapats, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Syftet med studien har varit att utreda i vilken omfattning alternativa metoder till Svensk Kärnbränslehantering AB:s metod för slutförvaring av högradioaktivt kärnavfall har studerats. Resultatet och diskussionen visar att ovissheterna kring slutförvaring av högradioaktivt kärnavfall är stora på grund av den långa förvaringstiden. En ansökan om slutförvaring av högradioaktivt avfall enligt KBS-3-metoden är inskickad till Strålsäkerhetsmyndigheten och till mark- och miljödomstolen i Nacka Tingsrätt för bedömning och beslut. Alternativa metoder till KBS-3-metoden har inte utretts tillräckligt, vilket bland annat beror på att större delen av den forskning som utförts har fokuserat på KBS-3-metoden och utvecklingen av denna. Innan alternativ som djupa borrhål kan räknas bort helt behövs närmare forskning och uppföljning på området, då tekniska framsteg gjorts de senaste åren. Alternativ som innebär kvittblivning kräver en ändring i lagen, då alternativen strider mot principen om nationellt ansvar. Metoden skulle innebära slutförvaring på internationell mark. När det gäller transmutation krävs långsiktiga satsningar på kärnkraften och då främst på nya typer av reaktorer. Transmutation bidrar till att ansvaret överförs på kommande generationer, då kärnkraften kommer att vara i drift ytterligare en lång period. Det medför att kärnavfallet inte kommer kunna tas om hand av den generationen som har genererat det. Därför anses detta alternativ i nuläget inte vara aktuellt. Information till kommande generationer kan ses som en säkerhetsrisk men för lite information kan även det ses som en risk, därför behövs ett väl utbyggt informationssystem för slutförvaret som håller i flera generationer. / Nuclear power is currently supplying large parts of the Swedish electricity demand, but with nuclear power there will also be a waste that is long-lived and highly radioactive. The disposal of this waste is controversial and it is the nuclear industry's responsibility to take care of. A joint company for the Swedish nuclear industry was created to achieve this, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). The aim of this study was to investigate to what extent alternative methods to Svensk Kärnbränslehantering AB:s method for final storage of highly radioactive nuclear waste has been studied. The aim of this research was to study how Svensk Kärnbränslehantering AB has been studying the alternative methods for the final disposal of highly radioactive nuclear waste. The results and discussion show that the uncertainties about the final disposal of highly radioactive nuclear waste are large due to the long storage time. An application for disposal of highly radioactive nuclear waste according to the KBS-3 method is submitted to Strålsäkerhetsmyndigheten and to the Land and Environmental court in Nacka district court, for assessment and decision. The study shows that alternative approaches to the KBS-3 method have not been sufficiently investigated, which is due to the larger part of the research conducted being focused on the KBS-3 method and its development. Before options like deep boreholes can be discounted entirely there is a need of further research and follow up in the area, as new technological advances have been made in recent years. Options involving disposal requires a change in the law, because the options are contrary to the principle of national responsibility. The method would involve disposal on international territory. The option of transmutation requires long term investments in nuclear power, mainly in new types of reactors. Transmutation contributes to the transfer of responsibilities to future generations, because the nuclear power will be in operation for a long period. This means that the nuclear waste will not be taken care of by the generation that has generated it. Therefore, this alternative is currently not an option. Information for further generations can be seen as a security risk, but too little information can also be seen as a danger, therefore, a well-developed information system for the final disposal that will last for many generations is necessary.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av anmälningar omoro till socialtjänsten då barn misstänks fara illa. Fem enskilda intervjuer samt en fokusgrupp utfördesi denna fenomenologiska studie. Den tolkande fenomenologiska analysmetoden, IPA visar attskolkuratorer fyller en viktig funktion i skolan när de agerar stöd åt övrig personal. Skolkuratorernaföreträder även den lagliga skyldigheten att anmäla oro för övrig skolpersonal. Analysen visar även attskolkuratorerna har olika metoder för att hantera den upplevda emotionella stress i arbetet medanmälningar samt för att öka motivationen att fortsätta arbetet. Skolkuratorerna uppger sig arbeta föratt göra barnet delaktig i arbetet med anmälningar om oro. Studien visar att det finns en risk för att ettbarnperspektiv saknas i skolans och socialtjänstens arbete när barn far illa då de vuxna tenderar attfokusera på frivilliga insatser och ett samarbete med föräldrar. Detta medför att vuxnas perspektivriskerar att få företräde och barnet riskerar att påverkas negativt av arbetet med anmälan. Anmälningarom hög skolfrånvaro identifieras av skolkuratorerna i studien som ett problem då det råder osäkerhetkring rutiner och ansvarsfördelning för de olika aktörerna skolan, BUP och socialtjänsten. Osäkerhetenkan leda till att barn med hög skolfrånvaro inte får lämpligt stöd i tid och att barnperspektivet kansaknas även i dessa situationer.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier utifrån sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut om ej HLR: Sjuksköterskors kunskap & erfarenhet, sjuksköterskors känsla av frustration och sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman. Sjuksköterskorna hade erfarit skillnader i kunskapsläget gällande behandlingsbegränsningar och ej HLR inom alla personalkategorier. Där fanns också en upplevelse av frustration bland annat när det saknades beslut om ej HLR och när de inte delade åsikt med beslutade läkare. Detta resulterade också i att de ställdes inför etiska dilemman när de var tvungna att påbörja HLR på grund av avsaknad av behandlingsbegränsnings beslut om ej HLR. Slutsats: Sjuksköterskorna hade upplevelse och erfarenhet av brister i kommunikationen mellan vårdpersonal inom alla personalkategorier. Önskemål om mer utbildning och diskussion i ämnet utrycktes för att förbättra beslutsfattandet och vården av de patienter som har eller bör ha beslut om ej HLR. / Background: DNR-decisions started in the 50´s and it has been proven as a difficult ethical decision. Often there is a misunderstanding of the concept of DNR and end-of-life decisions among the hospital staff, which can lead to differences in care of patients. Nurses´ often experience ethical dilemmas when decisions regarding treatment must be taken in the final stages of life, both against doctors and other nurses, but also to patients and their relatives. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of DNR decisions. Method: A semi-structured interview study of eight nurses in an acute care unit, analysis with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories based on nurses´ experiences of end-of-life decisions and DNR; Nurses knowledge and experience, nurse´ sense of frustration and nurses´ experience of ethical dilemmas. The nurses´ had experienced differences in the knowledge regarding end-of-life decisions and DNR in all categories of staff. There was also an experience of frustration in when there was no decision on DNR and when they did not share the view with the doctor. This also resulted in that they were faced with ethical dilemmas when they had to begin CPR because of the absence of DNR-decision. Conclusion: The nurses had sensed and experienced lack of communication between health professionals in all categories of staff. Desire for more education and discussion on the subject was expressed in order to improve decision making and care of patients who have or should have the decision of DNR.

Abstrakt Studiens syfte Syftet med denna studie är att jämföra hur marknadsföringen från olika typer av resebolag speglar deras inställning och förhållningssätt till etiska dilemman samt att jämföra om eller hur de skiljer sig i frågan. Teoretiska referensramar Studiens slutsatser dras med stöd i Corporate social responsibility, hållbart agerande samt turismens etiska dilemman med code of conduct som främsta referens.    Metod En kvalitativ forskning utifrån pusselbitsansatsen har gjorts med en deduktiv utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in primärdata. Intervjuerna gjordes via telefon eller mejl, där även följdfrågor bifogats och svarats på efter vardera intervju.   Empiri Svar från fem olika intervjuer på fyra olika resebolag samt en skribent i ämnet. Intervjufrågor och svar finns bifogat i bilagor och sammanfattat i resultatdelen. Slutsats Studien visar på stora skillnader i hur de olika resebolagen marknadsför sig, vilket verkar ha att göra med dels typen av resebolag och storleken på företaget. Vissa har ett proaktivt förhållningssätt till hållbart agerande och arbetar förebyggande med det, medan andra har ett mer reaktivt eller till och med defensivt förhållningssätt. Branschen har visat sig ha en tendens att utesluta viss information i sin marknadsföring, vilket verkar bero på att de visar det kunderna vill se. Det kunder inte ser, tas inte hänsyn till och det är därmed företagets ansvar att presentera på rätt sätt. Enligt vår studie finns det särskilda typdrag som utmärker resebolagens etiska ställningstaganden i deras marknadsföring, och dessa typdrag speglas även i resebolagens respektive framtidsvisioner. Gällande framtida forskning ser vi gärna att ämnet undersöks ytterligare fast mer koncentrerat, inriktat på endast en typ av resebolag. Även forskning ur konsumentperspektivet hade vi funnit intressant.

Bakgrund: Begreppet förväntningsgap kan beskrivas såsom skillnaden mellan vad revisorer förväntas leverera och vad revisorer i praktiken levererar. Förväntningsgapet ses som ett problem för revisorer eftersom ju större förväntningsgapet är, desto lägre tillförlitlighet, vinstmöjlighet och anseende tillskrivs revisorers arbete. Vikten av att minska gapet har betonats och det menas att kunskapen hos allmänheten måste öka. Trots det omfattande regelverk som revisorer har att förhålla sig till samt förekomsten av standarder med ett starkt fokus på etik, har revisorers moraliska kompass blivit ifrågasatt till följd av ett flertal företagsskandaler. Vad intressenter har för förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig utifrån regelverket och de yrkesetiska standarderna, har föga belysts under begreppet förväntningsgapet. Det har diskuterats huruvida förväntningsgapet verkligen är ett problem och om det ens har någon praktisk betydelse om det finns en förståelse från omgivningen om vad revisorer gör eller inte. Utifrån detta väcks frågan om det finns en annan dimension av förväntningsgapet som gör att det bristande förtroendet för branschen och den ifrågasatta moraliska kompassen är befogad. Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva revisorers uppfattning om revisorers handlande och förhållningssätt samt deras uppfattning om intressenters förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig. Vidare är syftet att jämföra uppfattningarna med regelverk och branschetiska standarder och med hjälp av normativa etikteorier samt rollteori bidra med en djupare förståelse av förväntningsgapet. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med nio stycken auktoriserade revisorer. Slutsatser: Utifrån revisorers uppfattningar visar resultatet att det föreligger ett förväntningsgap, dock inte ur alla aspekter. Det existerar ett kunskapsgap. Resultatet visar även att det förekommer ett utvecklingsgap sett till en del klienter samt från politiskt håll. Det föreligger inte något markant prestationsgap ur ett etiskt perspektiv, dock uttrycks det kritik från revisorerna mot regelverket. / Background: The concept of the expectation gap can be described as the distinction between what auditors are expected to do and what they really do. The expectation gap is seen as a problem for auditors because the greater the gap of expectations is, the lower the reliability, profitability and reputation are attributed to the work of auditors. The importance of reducing the gap has been emphasized and many believes that the knowledge of the public must increase. Despite the extensive regulations that auditors must deal with and the existence of standards with a strong focus on ethics, the auditors’ moral compass has been questioned because of numerous corporate scandals. What kind of expectations stakeholders have regarding how auditors should be able to act and behave on the basis of the regulations and professional ethical standards, has not been elucidated under the concept of the expectation gap. It has been discussed whether the expectation gap really is a problem and even if it has any practical significance if there is an understanding from the environment about what auditors do or do not do. Based on this, the question is raised if there is another dimension of the expectation gap that justifies the lack of confidence in the industry and the contested moral compass. Purpose: The purpose of our survey is to describe auditors' perceptions on auditors' actions and attitudes, as well as their perceptions of stakeholders' expectations regarding how auditors should be able to act and behave. Furthermore, the purpose is to compare these perceptions with the current regulations and the ethical standards and with the help of normative ethics theories and role theory contribute to a deeper understanding of the expectation gap. Method: The survey is based on a qualitative approach. The collected material was gathered through semi-structured interviews with nine authorized auditors. Conclusions: Based on the auditors’ opinions, empirical evidence shows that there is an expectation gap, but not in all aspects. There is a knowledge gap. The result shows that there is also an evolution gap regarding some clients as well as from a political point of view. There is not a major performance gap from an ethical perspective, however, criticism is expressed by the auditors against the regulations.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser kring svåra beslut rörande barn och unga, i relation till den professionella etiken och personliga moralen. Ambitionen var att genom vår studie ge en ny kunskap och ökad förståelse kring socialsekreterarnas syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid beslutsfattande. Studien grundas i en hermeneutisk metodansats utifrån ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Meads begrepp I/ME, rolltagande och den generaliserade andre samt Hochschilds begrepp emotionellt arbete och tillit. Samtalsintervjuer genomfördes med 10 socialsekreterare runtom i Sverige för att få en övergripande bild av fenomenet. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete präglas av en balans mellan närhet och distans som visas genom fyra dilemman som innehåller spänningar. De fyra dilemman som lyfts fram är: personlig relation eller professionell roll?, hålla inne eller släppa ut känslor?, magkänsla eller regelverk? och slutligen mediebild eller verklighet? Dessa dilemman kan definieras som fyra pusselbitar i samma pussel som handlar om att ha rätt balans mellan närhet och distans. I helhet är det svårt att förena närhet och distans och därför behövs en balans mellan dessa två.

Sammanfattning Bakgrund: Varje år insjuknar omkring 10 miljoner personer i världen i en demenssjukdom. Dessa personer behöver ibland vårdas på sjukhus på grund av olika akuta försämringar. Sjuksköterskor behöver arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna tillgodose alla de behov en person med demenssjukdom har.     Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser i vården av personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes utifrån Fribergs beskrivning av fem-stegsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i två teman och sju subteman. Under temat “Omvårdnadsaspekter av betydelse” presenteras subteman bemötande, kommunikationshinder, etiska dilemman och anhörigas inflytande. Under temat “Organisatoriska aspekter av betydelse” presenteras subteman vårdmiljö, tidsbrist samt utbildning och kunskap. Slutsats: Vårdpersonal har en viktig roll i främjandet av en god vård för alla parter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus. Ett flertal omvårdnadsaspekter och organisatoriska aspekter begränsar vårdpersonalen i deras omvårdnadsarbete och behöver ses över. För att uppnå en säker vård av kvalitét för personer med demenssjukdom på sjukhus behövs förslagsvis ökad kunskap och utbildning. En anpassad vårdmiljö samt ett bra samarbete inom det interprofessionella teamet och med anhöriga är även stor betydelse. / Summary Background: Around 10 million people worldwide get dementia every year. These people sometimes need to be cared for in hospital due to various acute deteriorations. Nurses need to work in a person-centered approach in order to meet all the needs of a person with dementia. Aim: To describe nursing staffs’ experience in the care of people with dementia in hospitals. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Analysis of eleven scientific articles was carried out based on Friberg's description of five-step analysis. Result: The analysis resulted in two themes and seven subthemes. The theme “Aspects of importance in nursing” presents the subthemes personal treatment, communication barriers, ethical dilemmas and the influence of relatives. The theme “Organizational aspects of importance” presents the subthemes healthcare enviroment, lack of time, and education and knowledge.  Conclusion: Nursing staff play an important role in promoting good care for all parties in the care of people with dementia in hospitals. A number of nursing aspect and organizational aspects limit the nursing staff in their work and need to be considered. In order to achieve safe, quality care for people with dementia in hospitals, increased knowledge and education are suggested. An adapted healthcare environment and a good collaboration within the interprofessional team and with relatives is also of great importance.

Föreliggande studies syfte var att undersöka yrkesverksamma psykologers erfarenheter och hantering av yrkesetiska dilemman kopplat till sociala medier. Studien utgjordes av en kvalitativ ansats och baserades på sex semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys, som mynnade ut i tre huvudteman: Psykologen på sociala medier- föreställningar och förväntningar, Gränser samt Vägledning. Två huvudteman bestod i sin tur av två underteman vardera. Resultatet visade att psykologers erfarenheter av yrkesetiska dilemman bestod av både konkreta erfarenheter och en generell medvetenhet inför potentiella dilemman på sociala medier. De yrkesetiska dilemman som framkom i relation till sociala medier berörde i huvudsak interaktion med patienter, hantering av information om patienter samt självutlämnande information om psykologen. En central aspekt av yrkesetiska dilemman berörde samspelet och gränsdragningen mellan rollen som privatperson och rollen som psykolog på sociala medier. Hanteringen av yrkesetiska dilemman bestod av förebyggande åtgärder och strategier som syftade till att tydliggöra och dra gränser mellan de olika rollerna, där yrkesetiska principer och stöd från arbetsplatsen fungerade vägledande. Studiens resultat kan bidra till att skapa en dialog på arbetsplatser och utbildningar kring etiska dilemman. Därtill belyser studien värdet av en medveten reflektion kring ämnet, vilket kan vara till nytta för den enskilde psykologen i arbetet med patienter. Den kunskap som studien bidrar med kan även vara relevant vid en eventuell uppdatering av Psykologförbundets yrkesetiska principer. / The aim of the present study was to explore psychologists' experiences of ethical dilemmas related to social media, and how these ethical dilemmas are managed. This was explored using a qualitative approach and was based on six semi-structured interviews. The data was analyzed through inductive thematic analysis, which resulted in three main themes: The psychologist on social media - perceptions and expectations, Boundaries and Guidance. Two of the main themes consisted of two sub-themes each. The results showed that psychologists' experiences of ethical dilemmas consisted of concrete experiences and a general awareness of potential dilemmas on social media. The ethical dilemmas that emerged in relation to social media concerned interaction with patients, managing information about patients and self-disclosing information about the psychologist. A central aspect of ethical dilemmas concerned the interplay and demarcation between the private role and the role as a psychologist on social media. The management of ethical dilemmas consisted of preventive measures and strategies aimed at clarifying and establishing boundaries between the various roles, where ethical principles and support from the workplace acted as a guide. The results of the study can contribute to creating a dialogue in workplaces and educational systems about ethical dilemmas. In addition, the study highlights the value of awareness about the subject, which can be useful for the individual psychologist in working with patients. The study may also act as a basis in an eventual update of the Swedish Psychological Association's professional ethical principles.