Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller möjligheter och begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation i förhållande till kommunikation mellan barn och pedagoger och barns delaktighet. Syftet var även att synliggöra vilka etiska dilemman som uppstår, kopplat till barns delaktighet och kommunikationen mellan barn och pedagoger. För att besvara vårt syfte och frågeställningar har vi valt att göra en systematisk litteraturstudie som innebär att vi på ett systematiskt sätt har sökt efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom vårt valda forskningsområde pedagogisk dokumentation och därefter genomfört en tematisk analys. Vårt resultat visar att pedagogisk dokumentation är ett mångfacetterat och komplext verktyg som kan tolkas på olika sätt beroende på pedagogernas förhållningssätt och perspektiv de utgår från. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som ska möjliggöra både för barns delaktighet och för kommunikation mellan barn och pedagog men vårt resultat visar dock att den kommunikation som sker mellan pedagoger och barn är målorienterad och strategisk, vilket i sin tur påverkar barns möjligheter att vara delaktiga. Trots att arbetet med pedagogisk dokumentation som ska utgå från barns intressen och där de är delaktiga i processen så sker inte detta i praktiken. Den kommunikation som uppstår mellan barn och pedagoger begränsar barnen då pedagogerna förhåller sig till ramarna inom det Reggio Emilia-inspirerade arbetssättet.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den vård som ges i livets slutskede för att stödjaoch lindra patientens lidande. Alla yrkesverksamma sjuksköterskor kommer stötapå palliativ vård i sitt omvårdnadsarbete. Personcentrerad vård är en avsjuksköterskans kärnkompetenser och är central i palliativ vård. Teamarbetemellan professioner, patienten och dess anhöriga är en viktigt grund för palliativvård. Kommunikation är grunden för att både teamarbete och personcentreradvård ska fungera. Sjuksköterskans uppgift i palliativ vård är förutom att stödjapatienten även att stödja anhöriga. I palliativ vård kan det liksom i all annan vårduppstå etiska dilemman. Däremot kan etiska dilemman i palliativ vård gestaltasannorlunda än de dilemman som uppstår i kurativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård.Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie baserat på tolvkvalitativa vetenskapliga studier.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom tre teman kopplade till etiskadilemman i palliativ vård: “Etiska dilemman i vårdteamet”, “Vårdmiljön som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård” samt “Vårdens organisation som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård”.Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård berorpå flera bakomliggande orsaker. Enligt sjuksköterskors erfarenhet uppkom oftaetiska dilemman inom palliativ vård på grund av vårdteamets olika synsätt påpatientens fortsatta palliativa vård. Etiska dilemman i palliativ vård kunde ocksåorsakas på grund av vårdmiljön och organisationens utformning. Behov av stödoch handledning kring etiska dilemman i palliativ vård föreligger. / Background: Palliative care is the care given to patients towards the end of theirlives to ease their suffering. All nurses will encounter palliative care in practicalnursing. Individual-focused care is one of the core competencies a nurse mustpossess and is key when working with palliative care. Teamwork between hospitalpersonnel, the patient, and those close to the patients, such as family members, isanother central aspect of ensuring good palliative care. Communication is key toensuring well-functioning teamwork as well as individual care for the patient. Inaddition to supporting the patient, nurses are required to support those close to thepatient. When giving palliative care, ethical dilemmas different from those presentin curative care may arise.Aim: To describe nurses´ experiences of ethical dilemmas present duringpalliative care.Method: The results presented in this research paper are based on the resultsfound after a literature study of twelve qualitative scientific studies.Results: The literature study resulted in three central themes: “Ethical dilemmaswithin the medical team,” “The environment of the Health Facility as a cause ofethical dilemmas within palliative care,” and “the organizational elements of theHealth Facility as a cause of ethical dilemmas.”Conclusion: The nurses´ experiences of ethical dilemmas within palliative careare caused by numerous underlying causes. According to nurses, ethical dilemmasoften arise due to varying views within the medical team regarding the continuingpalliative care of the patient. Moreover, ethical dilemmas may appear as a resultof the Health Facility´s environment and the structure of the health organization.There is a need for further support and guidance for nurses to manage ethicaldilemmas connected to palliative care.

The objective of this study is to examine the perspectives and preferred actions by managers at elderly care home facilities regarding ethical dilemmas that may emerge when elderly people fall in love. Previous research is mainly focused on ageism and the sex-life of elderly people at care homes. Less attention is paid to their love-life and the view of the managers is often overlooked. Researchers tend to interview and observe the staff, such as nurses and assistant nurses, rather than the managers. In order to provide information to reduce this knowledge gap, this study is based on interviews with managers at elderly care homes in Sweden using the vignette-method.The analysis of this study is based on ethical theory, which is divided into two main orientations called duty-based ethics and consequentialist ethics. Ethical theory is used as a tool for analyzing the data in order to discover which ethical orientation the managers prefer to base their arguments on. The conclusion of this study shows that neither duty-based ethics, nor consequentialist ethics is more often used than the other. The managers motivate their arguments and actions on both ethical orientations without being solely reliant on neither one. Furthermore, the conclusions of this study state that the managers value autonomy and the well-being of the elderly as well as their spouses. However, they all pointed out that ethical dilemmas derived from love in elderly care homes are complex to deal with and more knowledge is needed.

Bakgrund: Palliativ vård innebär rätten till god och meningsfull vård intill livets slut, och innefattar lindrande behandling för att nå största möjliga livskvalitet. Sjuksköterskan har med sitt patientnära arbete och omvårdnadsansvar en central position inom palliativ vård, särskilt i kommunikation mellan patient, närstående och läkare. Knappa resurser, bristande kunskapsläge och kommunikativa svårigheter inom ett område där tiden är knapp och där de existentiella aspekterna är ständigt närvarande, kan resultera i etiskt problematiska situationer. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av de etiska problem som uppkommer i samband med palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ansats till metasyntes. Översikten bygger på 17 kvalitativa primärstudier med totalt 341 legitimerade sjuksköterskor med erfarenheter av palliativ vård. Resultat: Översikten fann tre huvudteman och 9 subteman vilka illustrerade sjuksköterskors upplevelser av etisk problematik i palliativ vård. Huvudteman var kommunikation, organisation och utbildning samt smärtlindring och sedering. Dessa teman illustrerar de sammanhang där upplevelsen av etisk problematik var som störst. Slutsats: Palliativ vård medför särskilda etiska utmaningar för sjuksköterskan. Brister relaterade till sjuksköterskans utbildning, arbetsplats och/eller tvärprofessionell kommunikation kan resultera i uppkomsten av etiska problem och moralisk stress. Mer specialistutbildning för sjuksköterskor och förbättrad tvärprofessionell kommunikation kunde vara en början till förändring. Palliativ sedering och smärtlindring utgör en särskilt känslig situation för sjuksköterska, patient och familj där möjligheten till en bättre omvårdnad till en del ligger i hur den etiska problematik som uppstår kan hanteras på ett sätt som resulterar i mindre moralisk stress för sjuksköterskan och gör det till en tvärprofessionell angelägenhet. Ökad farmakologisk kompetens kunde också ge sjuksköterskan en förstärkt trygghet i palliativ läkemedelsadministrering. / Background: Palliative care entails the right to good and meaningful healthcare until the end of life. The nurse, working closely with the patient, the next of kin and the doctor, holds a uniquely central position in palliative care. Lack of resources, inadequate specialist knowledge and communication problems can lead to ethically complicated situations in this area of healthcare, in which time is already pressured and existential complexities abound. Aim: To shed light on nurses’ experiences of the ethically complicated situations that arise in palliative care. Method: A qualitative literature review with attempted metasynthesis perspective. The review is based on 17 primary studies with a total of 341 partaking registered nurses with experiences from palliative care. Results: The review found three main themes and 9 sub themes, illustrating nurses’ experiences with ethical problems in palliative care. Main themes were communication, organization and education plus pain medication and sedation. These themes point towards the areas in which nurses’ experiences with ethical problems were the most prevalent. Conclusions: Palliative care, from the nurse’s perspective, comes with its own set of ethical challenges. Lack of nurses’ specialist competence, poor organisation and inadequate cross-professional communication has an immediate secondary effect in the rise of ethical problems and experience of moral distress in the nursing community. Higher specialist education levels among nurses, and better cross professional communication, would begin to help these issues. With the complex area of palliative sedation and pain management, the betterment potential is less of a structural improvement and more of learning how to handle the existential quandaries in a way which might alleviate the moral stress put on the shoulders of nurses and make it a cross professional issue. Increased pharmacological competence among nurses would, however, be likely to ease nurses’ anxiety around palliative pain management and sedation.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares position genom deras upplevelser av hur lagstiftning, kommunala riktlinjer samt egna värderingar harmonierar i arbetet med missbruksärenden. I studien besvaras frågor gällande hur socialarbetare upplever att deras värderingar och kompetens harmonierar med lagstiftning och kommunala riktlinjer men även hur socialarbetare hanterar eventuella spänningsförhållanden mellan lagstiftning, kommunala riktlinjer, egna värderingar samt klienters förväntningar. Uppsatsen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt dagliga arbete handlägger missbruksärenden och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger inte en lika negativ bild av socialarbetarnas upplevelser som tidigare forskning pekar på. Studien visar att socialarbetare upplever olika situationer där deras värderingar inte överensstämmer med kommunala riktlinjer eller lagstiftning. Exempel på situationer där socialarbetare upplever konflikter är hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt den rådande tvångslagstiftningen gällande missbruk. Beroende på vilken motstridighet som upplevs varierar hanteringen av denna. Hanteringen av motstridigheterna handlar i denna studie om hur socialarbetaren i situationen väljer att agera genom att exempelvis vara lojal och anpassa sig, protestera i någon form eller det sista alternativet, göra en sorti, vilket innebär att man lämnar organisationen. / The purpose of the study is to examine the position of social workers through their experiences of how legislation, municipal guidelines and their own values ​​harmonize in the work with substance abuse cases. The study answers questions not only regarding how social workers feel about their values ​​and skills harmonizing with legislation and municipal guidelines, but also how social workers handle any tensions between legislation, municipal guidelines, their own values ​​and clients' expectations. The essay is based on six semi-structured interviews with social workers who in their daily work handle substance abuse cases and the collected material was analyzed with the help of a qualitative content analysis. The results of the study do not give us a negative picture of the social workers' experiences as previous research points out. The study shows that social workers experience different situations where their values ​​do not comply with municipal guidelines or legislation. Examples of situations where social workers experience conflicts are a high workload, limited room for maneuver and the current coercive legislation regarding abuse. Depending on the contradiction experienced, the handling of this varies. The management of the contradictions in this study is about how the social worker in the situation chooses to act by, for example, being loyal and adapting, protesting in some form or the last alternative, making a sortie, which means leaving the organization.