Sammanfattning  Bakgrund I slutet av december 2019 drabbades världen av en pandemi orsakat av SARS-CoV-2, som fick namnet Covid-19. Viruset orsakar ett ökat intensivvårdsbehov och respiratorplatserna behövde bli fler. För personalen innebar det ökad arbetsbelastning. Den 11 mars 2020 slog WHO fast att spridningen av viruset klassas som en pandemi. Syfte Syftet var att beskriva intensiv- och anestesisjuksköterskans upplevelser och hantering av etiska dilemman vid vård av patienter med Covid-19. Metod Kvalitativ ansats med beskrivande design och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fem intensivvårdssjuksköterskor och fem anestesisjuksköterskor som hade arbetat med patienter med Covid-19 inkluderades.  Huvudresultat Resultatet i studien beskrev hur specialistsjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman och hantering av dessa vid vård av patienter Covid-19. Resultatet sammanställdes till ett tema: Innebörden av att arbeta som specialistsjuksköterska på intensivvårdsavdelningen under pågående pandemi. Och fem kategorier: Att arbeta med en ny smittsam sjukdom, förändring i teamarbetet, förutsättningarna för omvårdnad förändrades, att möta patienternas värdighet med känslor, att hantera etiska dilemman. Kategorierna visar på specialistsjuksköterskans upplevelser och betydelse för arbetssituationen.   Slutsats Covid-19 pandemin har påverkat anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor och arbetssituationen förändrades för många av dem. I föreliggande studie framkom specialistsjuksköterskors förmåga att anpassa sig och möta en ny smittsam sjukdom samt ett nytt behov av omvårdnad. Det visade på etiskt och emotionellt svåra situationer inom omvårdnaden som de var tvungna att utföra för att göra gott längre fram och strategier för hantering av dessa. Nyckelord Coronavirus, Covid-19, Etiska dilemman, Intensivvård, Pandemi, Specialistsjuksköterska. / Abstract Background In December 2019 the world saw the virus named Covid-19 for the first time. The virus caused many people around the world acute illness. The number of people who were in need of respiratory care increased sharply and so did the workload in the intensive care unit. Mars 11 2020, WHO declared the spread of the virus as a pandemic. Aim To describe the intensive care and anesthesia nurse's experiences and management of ethical dilemmas in the care of patients with Covid-19. Methods Qualitative approach with descriptive design and semi-structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Five intensive care nurses and five anesthesia nurses who had worked with Covid-19 patients were included.  Main Result The results of experiences of ethical dilemmas and management of Covid-19 patients is presented in five categories: Working with a new contagious disease, changed teamwork, condition changed for nursing, meet patients' dignity with feelings, manage ethical dilemmas. The categories show the specialist nurse's experiences and significance for the work situation. Conclusion The Covid-19 pandemic has affected anesthesia and intensive care nurses and the work situation changed for many of them. This study emerged the ability of specialist nurses to adapt and meet a new infectious disease and a new need for nursing. It showed ethically and emotionally difficult situations in nursing that they had to perform to make longer progress and strategies for dealing with these. Keywords Coronavirus, Covid-19, Ethical dilemmas, Intensive care, Pandemic, Specialist nurse's.

Compulsory care of a child is one of the most intrusive interventions that can be made in a child's life, but a protective task that social services have been obliged to carry out. In the case of compulsory care of a child, the social secretary is faced with a number of different difficulties and dilemmas that can be linked to coercion in LVU legislation and consideration of the child's best interests. The aim of this qualitative study is to investigate social workers, in social services' child and family investigation, experience of how the child's best interests are taken into account in LVU processes och what thoughts and ethical dilemmas arise for social workers in connection to the LVU process in the meetings with children and parents, and also how can this be understood in relation to their professional role. By using an interview based qualitative method, this study strives to reach a deeper understanding of social workers' experience of the subject matter. The results of this study shows that the experience of the child's best interests is a concept that social workers must constantly define and describe as situational, based on the child's situation. A common description of the child's best interests is that it is a concept that needs a definition and frame of reference, as the lack of a definition makes it more difficult for social workers to consider what is in the child's best interests. This study reaches the conclusion that social workers experience the LVU process to be harmful to the relationship between both children and parents, and parents and social services. Based on this, the social workers felt that it was a huge ethical dilemma to use LVU, as the implementation of the LVU law was both emotionally stressful and comes with its limitations. This despite knowing that LVU should function as a protection for the child and its best interests.

Background: Ethical dilemmas are present in all areas of healthcare and arise particularly when working with patients. When a nurse has to act in contrast to what they consider to be morally correct they risk developing moral distress. Moral distress can lead to mental health problems, burnout or even a career change. The element of compassion is at the core of nursing and is present during ethical challenges and patient suffering. Aim: The aim of this study was to investigate what causes moral distress in nurses.Method: A qualitative literature-review based on 19 articles. Results: The result consists of one overall theme with three main categories and ten subcategories. The overall theme was patient suffering. Main categories were: Organizational causes, internal causes and relational causes. Conclusion: Moral distress in the nursing profession is a complex multi-factored problem. Both organizational and individual-focused solutions need to be implemented to reduce moral distress and there by reduce burnout and mental health problems in nurses. Future research in this area should focus on nurses and how they can better manage and cope with moral stress. / Bakgrund: Etiska dilemman uppkommer inom alla områden inom hälso- och sjukvård, i synnerhet vid patientarbete. När sjuksköterskan måste agera mot sina egna moraliska värderingar riskerar hen att drabbas av moralisk stress. Moralisk stress kan leda till psykisk ohälsa, utmattningssyndrom och karriärbyte. Medkänsla är en grundpelare inom omvårdnad och är närvarande vid etiska utmaningar och vid lindrande av patientens lidande.Syfte: Syftet med studien var att undersöka orsaker till moralisk stress hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baseras på 19 artiklar. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema samt tre huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Det övergripande temat var patientens lidande. Huvudkategorierna var: Organisatoriska orsaker, inre orsaker och relationella orsaker. Slutsats: Moralisk stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext och mångfacetterat problem. För att lösa problemet måste både organisatoriska och individbaserade lösningar implementeras, för att därigenom minska utbrändhet och psykisk ohälsa bland sjuksköterskor. Framtida forskning bör fokusera på sjuksköterskan och hur denne bättre kan hantera moralisk stress.

Abstrakt Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskor möter i sin yrkesroll många individer och en vård som bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet skall erbjudas till såväl patienter som anhöriga. Upplevelsen av vården bygger på intensivvårdssjuksköterskans förmåga att utveckla en trygg och pålitlig relation. Studier visar att när intensivvårdssjuksköterskor konfronteras med etiska dilemman, leder de inre konflikterna till osäkerhet i hur situationen ska hanteras vilket i sin tur påverkar vården och upplevelsen av mötet med patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda eller möta patienter eller anhöriga som de har en relation till. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Ändamålsenligt urval användes där inklusionskriterierna var sjuksköterskor med en specialistutbildning inom intensivvård, att de i sin roll som intensivvårdssjuksköterskor mött eller vårdat en patient eller anhörig som de hade en relation till samt att de hade en nuvarande anställning på en intensivvårdsavdelning. Datainsamlingen genomfördes med ostrukturerade intervjuer, dessa transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras med fem huvudkategorier och elva subkategorier. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna vill undvika att vårda någon de har en relation till, men under vissa omständigheter kan de känna sig tvungna att vårda även fast de inte vill. Intensivvårdssjuksköterskorna poängterar vikten av att värna om patientens integritet i vården och mötet. Att möta eller vårda någon de har en relation till skapar starka känslor oavsett hur nära relationen är, ett bra stöd på arbetsplatsen underlättar i dessa situationer. Intensivvårdssjuksköterskorna beskriver att de upplever press för att vården ska bli bra och anstränger sig därför mer i situationer som involverar någon de har en relation till. Det kan vara en positiv upplevelse för anhöriga att den som vårdar är någon de har en relation till, då de upplever mer tillit och trygghet i situationen. Intensivvårdssjuksköterskorna upplever också en inre konflikt mellan att vara vän eller personal och de beskriver ett behov av att distansera sig fysiskt och känslomässigt för att klara av situationen. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna upplever det svårt och påfrestande att vårda eller möta någon de har en relation till men relationens karaktär påverkar upplevelsen. Det finns en stark oro och ovilja över att behöva ställas emot detta, men när det inträffar så underlättas situationen av ett bra stöd på arbetsplatsen. Det är därför viktigt med bra och utförliga rutiner för hanteringen av dessa situationer.

No description available.

Bakgrund: Det ställs inre och yttre krav på sjuksköterskor som i sin yrkesroll måste göra medvetna val. Valen skall baseras på individuell vård för varje patient, vara rättssäkra och samtidigt vara effektiva för såväl avdelningen som organisationen. Kraven som ställs på sjuksköterskor kan utgöra en psykisk påfrestning som kan yttra sig i form av moralisk stress. Moralisk stress är de känslor och upplevelser som utgörs av en moralisk motsättning, där personen i fråga vet vilken handling som är korrekt men blir begränsad att utföra den på grund av organisatoriska, strukturella och ekonomiska faktorer. Moralisk stress grundar sig i det fysiologiska fenomenet stress som är kroppens överlevnadsreaktion vid yttre belastning i form av stressorer. För att upprätthålla en god och säker omvårdnad ska sjuksköterskor följa olika styrande riktlinjer och förordningar inom hälso- och sjukvård. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress. Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar som insamlats med hjälp av systematisk databassökning där datamaterial sedan granskades och analyserades. Goodmans sju-stegsmodell användes som stöd i metoden för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Resultat: Efter analys av datamaterial framkom fem teman: Bristande samverkan mellan yrkeskategorier, organisationen försvårar sjuksköterskans arbete, känsla av otillräcklighet, känslomässiga reaktioner och ökat kollegialt stöd. Konklusion: Moralisk stress är globalt förekommande bland sjuksköterskor som uttrycker olika erfarenheter kring fenomenet. Bristande samverkan mellan läkare och sjuksköterskor i kombination med organisatoriska svårigheter leder till en känsla av otillräcklighet för sjuksköterskor. / Background: There are internal and external demands on nurses who must make conscious choices. The choices must be based on individual care for each patient, be legally secure and at the same time be effective for both the ward and the organization. The demands set on nurses can become a psychological distress that can be seen as an internal conflict in the form of moral stress. Moral stress are the feelings and experiences that consist of a moral contradiction, where the person know the correct way to act but is limited to execute it because of organizational, structural and economic factors. Moral stress is based on the physiological phenomenon of stress, which is the body's survival reaction to external burden in the form of stressors. There are various controlling factors and guidelines that nurses should follow in healthcare in order to maintain a good and safe care. Objective: To illuminate nurses’ experience of moral stress.Method: A literature review of eleven qualitative studies that were generated by systematic database search and then reviewed and analysed. To support the method Goodman’s seven-step model was used to find and assess the relevant scientific literature.Results: After analysing data five themes were revealed: Lack of collaboration between professionals, organization that complicate nurses’ work, feelings of inadequacy, emotional reactions and increased support from colleagues. Conclusion: Moral stress is a globally occurring phenomenon which nurses’ express a variety of different experiences. Lack of collaboration between physicians and nurses combined with organizational difficulties leading to a feeling of inadequacy for nurses.

Ett aktuellt ämne är frågan om eutanasi. En grundläggande princip inom svensk sjukvård är att sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och att lindra lidande samt att respektera patientens självbestämmande och integritet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord användes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlästes, analyserades och presenterades. Resultatet av artiklarna visar att etiska principer oftast står mot varandra vilket gör det till ett svårt ställningstagande för sjuksköterskor. I praktiken blir det etiska dilemmat svårt för sjuksköterskan att moraliskt förhålla sig till. En majoritet av sjuksköterskorna anser dock att det är viktigt att lyssna till patienten och dennes anhöriga och att patientens autonomiprincip väger tyngst. / A fundamental principle in Swedish healthcare is the nurse’s task to promote health, prevent illness, restore health, relieve suffering and respect the patient’s right of self-determination and integrity. The aim of this study is to investigate how nurses should conduct to euthanasia. The method of this study is literature study where 10 scientific articles after perusal, examination and analysing have been presented. The result shows that the ethical principles often contradict each other and practically and morally makes it difficult to nurses to conduct to when patients wishes to end their lives. A majority of the nurses in the studies think that the patient’s right of self-determination outweigh the ethical difficulty.

Sammanfattning Bakgrund: Covid-19 innebar en stor påfrestning på sjukvården globalt och påverkade sjuksköterskor genom en föränderlig arbetssituation vilket orsakade fysisk och psykisk ansträngning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på sjukhus i Europa under Covid-19. Metod:Sammanställningen utgjordes av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats identifierade genom databassökning i PubMed. Huvudresultat: I resultatet framkom upplevelser av en turbulent arbetssituation med frekventa arbetsmiljöförändringar, otillräckligt chefsstöd och förberedelse inför situationen. Detta resulterade i osäkerhet relaterat till den okända situationen, rädsla över risken att ingå i smittkedjan och stigmatisering från omgivningen. Omvårdnadsutmaningar, i samband med egen rädsla, ledde till etiska dilemman för sjuksköterskorna som upplevde sig ge otillräcklig vård. Resultatet påvisar också hur sjuksköterskorna vuxit i sin yrkesroll, antagit större ansvar och vidgat sitt självständiga arbete samt tillsammans med team, erfarenhet och individuella strategier hittat sätt att hantera situationen. Slutsats: Att vara sjuksköterska på sjukhus i Europa under Covid-19 upplevdes vara en turbulent arbetssituation med psykisk och fysisk påfrestning och etiska dilemman gällande omvårdnaden. Sjuksköterskor upplevde otillräcklig förberedelse och kunskap inför situationen, vilket orsakade osäkerhet och rädsla. Trots det föranleddes en positiv utveckling av sjuksköterskerollen. Huvudresultatet antyder att behov av tydlig beredskap och utbildning inför extraordinära situationer, utvecklat psykosocialt stöd för sjuksköterskor och distinkta omvårdnadsriktlinjer för att minska etiska dilemman finns. / Abstract Background: Covid-19 placed a great strain on global healthcare and affected nurses through a changing work situation, which caused physical and mental strain. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of working in European hospitals during Covid-19. Method: The compilation consisted of 12 scientific articles with a qualitative approach identified through database search in PubMed. Main results: The results revealed experiences of a turbulent work situation with frequent changes in the work environment, insufficient managerial support and insufficient preparation for the situation. This prompted uncertainty related to the unknown situation, fear over the risk of being part of the infection chain and stigmatizing reactions from the surrounding. Nursing challenges, in conjunction with their own fear, led to ethical dilemmas for the nurses who felt they provided inadequate care. The results also demonstrate how the nurses growed in their professional role, assumed greater responsibility and expanded their independent work and together with team, experience and individual strategies found ways to master the situation. Conclusion: Being a nurse in a European hospital during the Covid-19 was experienced as a turbulent work situation with mental and physical stress and ethical dilemmas regarding nursing. Nurses experienced insufficient preparation and knowledge for the situation, which caused uncertainty and fear. Despite this, a positive development of the nursing role was induced. The main result suggests that there is a need for clear preparedness and training for extraordinary situations, developed psychosocial support for nurses and distinct nursing guidelines to reduce ethical dilemmas.

Inledning: Att vårda kognitivt sviktande personer är ofta en stor utmaning för distriktssköterskan. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenhet av situationer i hemsjukvården där kognitivt sviktande personers självbestämmande har skapat etiska dilemman. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvården i två av Sveriges kommuner intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier och 13 underkategorier. Kategorin Mycket svåra situationer av olika karaktär visar på hur svåra situationer kan komma akut eller pågå över lång tid. De svåra situationerna gestaltas även genom att patienterna nekar behandling och hjälp av hemtjänst. Patienterna kan även leva under dåliga förhållanden samt hot eller misshandel. Den andra kategorin som var Distriktssköterskans hantering av situationerna har underkategorier som beskriver på vilket sätt distriktssköterskorna hanterar situationerna för att det i slutänden ska bli så bra som möjligt för patienten. Kategorin Närstående påverkar situationerna lyfter hur närstående både kan fungera som stöd och som hinder för patienterna. Slutligen kommer kategorin Skapar reflektion hos distriktssköterskan där distriktssköterskorna reflekterade över hur självbestämmandet för patienten kan se ut samt vilka möjligheter de har att påverka vården inom hemsjukvård. Slutsats: Etiska dilemman uppstår i vården av kognitivt sviktande personer. Distriktssköterskorna använder sig av flera strategier för att lösa dem på bästa sätt. / Introduction: To provide nursing care for patients who suffer from cognitive impairment is often a big challenge for the district nurse. Aim: To illuminate the district nurses´ experience in home care when situations with cognitive impaired person’s autonomy creates ethical dilemmas. Method: A qualitative interview study. Ten district nurses´ in two different counties in Sweden were interviewed using semi-structured interview. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Four generic categories and 13 sub-categories emerged. The generic category Very difficult situations of different nature show how situations can emerge acute or develop over a long period of time. The difficult situations are also demonstrated when patients´ decline help or treatment, live under poor circumstances or have assault and violence around them. The second generic category How the district nurses´ handle the situations has subcategories which describe how the district nurses´ handle the situations with the aim of what´s best for the patient. The generic category The relatives influence in the situations lifts how relatives can work as support for the patient as well as obstacle for the patients wellbeing. The final generic category was Leaves the district nurse with reflections where the district nurses´ reflected on how the patients’ autonomy should be and what possibilities they have to affect the home care situations. Conclusion: Difficult ethical dilemmas emerge when caring for patients´ with cognitive impairment. The district nurses have a lot of strategies to solve them the best way possible.

<p>Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport.</p><p>Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid.</p><p>Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna.</p><p>För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till.</p> / Specialarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.