Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport. Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid. Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna. För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till. / Specialarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information.   Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram.   Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälso- och sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag. Majoriteten av de tillfrågade anser att papperslösa ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare.   Slutsatsen av denna studie är att det finns ett behov av information och riktlinjer gällande handläggning av papperslösa i Landstinget i Uppsala län. / The aim of this study was to investigate knowledge and opinions concerning undocumented migrants’ access and right to health care among employees within the primary health care sector in the county council of Uppsala. An additional aim was to investigate whether there is information available about management of undocumented migrants at the workplaces, and if so what the employees think about it and what kind of information they wish to receive.   The study is quantitative with a descriptive design. 86 employees at primary health care centres within the county of Uppsala answered questionnaires concerning knowledge and opinions about legislation as well as access to and demand for information concerning undocumented migrants. Collected data was compiled using Microsoft Excel and was then presented in tables and diagrams.   The result of the study indicates that there is a lack of knowledge among employees within the primary health care sector concerning legislation on undocumented migrants’ access to health care. According to the employees’ knowledge there is no information available at the workplace concerning undocumented migrants, and nearly everyone requested information of some kind. The majority of the employees are of the opinion that undocumented migrants should have the same right to health care as Swedish citizens.   The conclusion of this study is that there is a need for information and guidelines concerning management of undocumented migrants in the county council of Uppsala.

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection. She realizes that the practical knowledge in her work has a greater deal of an ethical dimension, than she earlier has been aware of. She understands that the convincing force in the project consists of the confidence and trust she has to create and develop among the students, who, in the start, were unsure and lacked in respect for one another. Through the practical film work they all get close and learn to see both themselves and each other. The students develop from being afraid of saying anything in the group to become confident and capable media producers, where their voices get listened to. They have started a journey into becoming democratic and caring citizens with wider perspectives of themselves and of the world. / Denna essä följer en mediepedagogs arbete som koordinator och konstnärlig ledare för ett Europeiskt projekt kallat Legalopoli, om lagar och etik i en högstadieskola i Mora. Eleverna skriver filmberättelser om rollkaraktärer, som ställs inför olika etiska dilemman i det interaktiva dataspel, som studenterna gemensamt skapar genom praktiskt filmarbete. Samtidigt får vi följa hur pedagogen på samma sätt, ställs inför olika svåra valsituationer i det pågående arbetet med eleverna. Hon tvingas till självreflektion och inser att den praktiska kunskapen i hennes arbete innehar en större etisk dimension än hon tidigare trott. Hon inser att bärkraften i projektet är det förtroende och den tillit, som hon måste skapa och utveckla bland eleverna, som från början var osäkra och betedde sig respektlöst mot varandra. Genom det praktiska filmarbetet kommer de alla nära varandra och får efter hand syn på både sig själva och varandra. Eleverna utvecklas från att ha varit rädda för att yttra sig i gruppen, till att bli tillitsfulla och kapabla medieproducenter, där de får göra sina röster hörda. De påbörjar en bildningsresa till att bli demokratiska och solidariska medborgare med vidgade perspektiv på sig själva och världen.

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken. Resultatet av studien har visat att det förekommer motsättningar i LVM- lagen eftersom det är en tvångsvårdslag där socialsekreterarna har makten att ta ifrån klienten deras fria vilja, samtidigt som hänsyn skall tas till klientens självbestämmanderätt och integritet. Socialsekreterarna i sin tur är styrda av den högre ledningens makt genom ledningens riktlinjer och direktiv, vilket både påverkar socialsekreterarna och klienten på ett negativt sätt. Motivationsarbetet med klienten handlar om att få klienten motiverad till att gå med på behandling vare sig denne vill det eller inte och förekommer i form av dold makt och hot, där klientens fria vilja inte beaktas. Tillämpningen av mål och syfte i LVM- lagen har visat sig skilja markant åt inom olika kommuner i Stockholms län, beroende på att det förekommer ett brett handlingsutrymme och en tolkningsbarhet i lagen samt att ingen standardmodell finns att följa. / The law (1988:870) concerning care of addicts in some cases (LVM) is a compulsory care law and is the only law that deviates from the voluntariness principle in the social care law, which gives social workers the ability to go against individual’s free will. This study aims to elucidate the factors that may contribute to the difficulties social workers may face in relation to LVM- law, individual's legal certainty and self- determination of the individual. The purpose is also to problematize the social worker's approach concerning application of the LVM- law and if its purpose and goal is fulfilled. The theoretical starting points that are used to analyze the empirical material are theories about the social worker's discretion and the ethical dilemmas that may arise in relation to the client, also included here are theories about power and motivation. The empirical material was gathered through semi-structured interviews with different social workers, thus the social workers own experiences was captured of the work with the LVM- law in practice. The result of the study has shown that there are certain contradictions in the LVM- law since it is a compulsory care law where social workers have the power to take away their free will of the client, while taking account the right of self-determination and integrity. In turn, the social workers are controlled by higher management’s power by management policies and directives, which have a negative effect on the social workers and clients. Motivation work with the client involves getting the client motivated to agree to treatment irrespective of whether he wants it or not and occurs in the form of hidden power and threats, where the client's free will, not will be considered. The application of goal and purpose of the LVM- law have shown to differ significantly in different municipalities in Stockholm county since there is a wide range of discretion, dependent on the existence of a wide discretion and interpretability of the law and that no standard model is to follow.

Syftet med studien har varit att beskriva och förstå socialsekreterares erfarenheter av etiska dilemman som de upplevde i arbetet med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 samt hur socialsekreterare hanterade dessa. Studien har haft en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt har sju socialsekreterare från Västmanlands län som arbetade med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 deltagit i studien. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorin om coping, normativ etik och även tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att socialsekreterare inom socialtjänsten ställdes inför en mängd svårigheter men som inte var renodlade etiska dilemman, utan hade karaktärer i form av etiska svårigheter och problem. Dessa etiska svårigheter har uppstått på flera arenor, i samverkan med Migrationsverket, ur en politiskt styrd organisation med riktlinjer och ekonomiska restriktioner samt i mötet med barn och ungdomar. Resultatet visar även att socialsekreterarna påverkats och berörts både privat som professionellt. Fem av sju socialsekreterare har varit sjukskrivna under perioden och flera har haft svårt att hantera etiska svårigheter. Socialsekreterarna har hanterat dessa etiska svårigheter genom att använda olika copingstrategier. / The purpose of this study has been to describe and understand social workers’ experiences of dealing with ethical dilemmas that arose in the work with unaccompanied children and young people during 2015/2016, and how social workers’ handled these dilemmas. The study has had a qualitative research method with semi-structured interviews. In total, seven social workers from the county of Västmanland, Sweden, who worked with unaccompanied children and young people during 2015/2016, participated in the study. The results of the study have been analysed and interpreted based on the theory of coping, normative ethics and also previous research in the field. The results of the study show that social workers faced a lot of difficulties, but were not purely ethical dilemmas, but had characters in the form of ethical difficulties and problems. These ethical difficulties have arisen in several arenas, in collaboration with the Swedish Migration Board, from a politically-driven organization with guidelines and economic constraints as well as in the meeting with children and young people. The result also shows that the social wokers have been affected both privately and professionally. Five out of seven social workers have been sick-listed during the period, and several have had difficulty coping with ethical difficulties. The social workers have dealt with these ethical difficulties using different coping strategies.

The aim of this study was to understand how care managers in elderly care relate to self-determination when encountering older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. We interviewed eight care managers experienced in working with older people with dementia. While interviewing we used a semi-structured interview guide. The material from the interviews were then analyzed through a hermeneutic circle and then theoretically analyzed by the use of Kant’s duty ethics, Bentham’s consequence ethics (normative ethics) and Foucault’s definition of power. Our main conclusions were that older people's self-determination is important and a legal right that clarifies that the power shall lie with the older person. Self-determination is, despite being a legal right, difficult to interpret in practice when it comes to older people with dementia. Depending on which ethical duty care managers lean on and what consequences that might bring, the decisions may differ. Sometimes older people's self-determination is unconditional, but sometimes the municipality’s final responsibility for older people is more authorized than older person's right to self-determination. Power within the relationship between care managers and older people with dementia is dynamic and care managers sometimes have to use their power in order to prevent danger. Our conclusion is that care managers find it difficult motivating departures from self-determination, since there is no coercive in Swedish legislation towards older people with dementia. Self-determination is therefore difficult to handle and requires well-balanced assessments, sometimes on the verge of what is considered as coercive.

Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme i relation till deras konkreta arbetsuppgifter, individuella bedömningar samt deras möjlighet att tillgodose klienternas behov relaterat till de ramar som sätts av lag och organisationen de verkar inom, samt deras möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i dessa uppgifter. Vidare syftar studien till att undersöka hur biståndshandläggarna upplever de etiska dilemman som kan uppstå i deras arbete relaterat till detta. För uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med intervjuer som huvudsaklig metod, samt med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och teorin om handlingsutrymme som en teoretisk grund. Resultaten av studien påvisar att biståndshandläggare upplever att de i de flesta fall kan tillgodose klientens behov, men att detta dock kan komma att ske på bekostnad av deras personliga etos. Vidare visar resultatet även att biståndshandläggarna uppskattar, samt ofta använder sig utav, lokala riktlinjer vid behovsbedömningar men att det även finns en efterfrågan på förtydligande av dessa samt nationella riktlinjer som ett stöd i arbetet. Gällande hur biståndshandläggarna upplever användandet utav sin teoretiska kunskap framkom det att – för att de skall uppleva att denna tillämpas till fullo – menar biståndshandläggarna att det även krävs en praktisk kunskap som kommer från arbetet, och att dessa kunskaper i kombination kan hjälpa biståndshandläggarna att öka sitt handlingsutrymme. Slutligen visar studien att etiska dilemman är mycket vanliga i arbetet, vilket är vanligt för gräsrotsbyråkrater. Detta leder till att biståndshandläggarna kan utveckla strategier för att hantera dessa inre konflikter som kan uppstå, såsom likgiltighet eller känslomässig frånkoppling. / The aim of this study is to explore how aid administrators experience their autonomy related to their assignments, individual assessments and their ability to meet the needs of their clients in regard to the framework of the law and their organization, as well as their ability to use their theoretical knowledge in these tasks. Furthermore, the study aims to explore how the aid administrators experience the ethical dilemmas that can emerge in their work related to this. To fulfill the purpose of this study, a qualitative approach has been used with interviews as the main method, and with Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy, and theories about autonomy as a theoretical base. The results of this study show that the aid administrators experience that they in most cases are able to meet the needs of their clients, although this sometimes come at the cost of their personal ethics. Furthermore, the result show that the aid administrators appreciate and often use their guidelines when assessing the client’s needs, although clarifications and nationwide guidelines as an aid are requested. In regard to how the aid administrators experience the use of their theoretical knowledge, the study shows that – in order to fully use the theoretical knowledge – the aid administrator needs further knowledge in form of a practical know-how, and that together the combined knowledge can help the aid administrator fully take use of their autonomy. Last of all the study shows that ethical dilemmas between personal and professional ethics are very common in the aid administrators work, as is common among street-level bureaucrats. This results in aid administrators developing strategies to cope with the internal conflicts that can arise, such as indifference or emotional detachment.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka socialsekreterares upplevelser av stödinsatser till personer med missbruksproblem, med särskilt fokus på tillämpningen av tvångslagstiftningen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dels huruvida socialsekreterare upplever etiska dilemman vid bedömning av LVM och hur sådana dilemman kan hanteras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där totalt sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare i olika kommuner i Sverige. Genom en tematisk analys, har vårt empiriska material analyserats. Teman som framkom var handlingsutrymme utifrånRiktlinjer och samarbete, Bedömning av helheten, Motivationsarbete, Tankar om tolkningsutrymme samt vård och Etiska dilemman. Det empiriska materialet har även analyserats med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp, det vill säga gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att samarbete med kollegor, teamledare och chefer var viktigt vid inledning av LVM. Vidare menade de intervjuade socialsekreterarna att riktlinjer och lagtext tydliggör när tvångsomhändertagande ska tillämpas. De uppgav dock att lagtexten är en svårighet på grund av tolkningsutrymmet. Etiska dilemman som lyftes av socialsekreterarna hängde samman med att klientens självbestämmanderätt försvinner vid tillämpning av LVM, samtidigt som klientens liv är i fara om LVM inte tillämpas. / The aim of this study was to examine the experiences of social secretaries, in support measures for people with substance abuse problems, with special focus on the application of the law Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Additionally we examined potential ethical dilemmas and how these are handled by the social secretary. The study is based on a qualitative study where a total of six semi-structured interviews were conducted with social secretaries from different municipalities in Sweden. Through a thematic analysis, our empirical material was analyzed. Themes that emerged were Room for maneuver based on guidelines and laws, The overall assessment, Motivational work, Thoughts on room for interpretation, Care and Ethical dilemmas. The empirical material has been analyzed with the help of previous research and theoretical concepts. The results showed that the participants' collaboration with colleagues, team leaders and managers was important when initiating compulsory care. Further, the respondents emphasized that guidelines and legislation clarify when compulsory treatment is to be applied. However, the social secretaries stated that there were difficulties with the scope for interpretation. An ethical dilemma highlighted by the social secretaries was that the client's right to self- determination disappears when applying LVM, at the same time as the client's life is in danger if LVM is not applied.

Title:          Assistance Assessment for Clients with Dementia Disease - The Perceptions and Experiences of Care Managers   Authors:    Fredrik Borg and Helena Wallin Håkansson   The study aimed to examine the experiences, difficulties and ethical positions of care managers in the assistance assessment of dementia clients. The study was based on the themes of self-determination and integrity, ethical approach, security and meaningful existence. Qualitative semi-structured interviews were used as data collection method. Empirical material was analysed based on empowerment and system theory. The result shows that care managers daily deal with ethical dilemmas regarding the client's self-determination and integrity, in relation to the right to security and meaningful existence. The informants conveyed that it’s mainly about being a fellow human with understanding and empathy, adapted to the current situation. Previous research shows ethical dilemmas regarding family caretakers and decision making for elderly with dementia, this was also evident in our study. For future research, we see the relevance in exploring the differences regarding the use of legal kinship privileges. / Titel:          Biståndsbedömning för klienter med demenssjukdom - Biståndshandläggares upplevelser och erfarenheter   Författare: Fredrik Borg och Helena Wallin Håkansson   Studiens syfte var att undersöka biståndshandläggares upplevelser, svårigheter och etiska ställningstaganden vid biståndsbedömning av klienter med demenssjukdom. Studien utgick från temana självbestämmande och integritet, trygghet och meningsfull tillvaro samt etiskt förhållningssätt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Empiriskt material bestående av transkriberade intervjuer, analyserades utifrån teorierna empowerment och systemteori. Som resultat konstateras att biståndshandläggare dagligen hanterar etiska dilemman kring klientens självbestämmande och integritet, i relation till rätten till trygghet och meningsfull tillvaro. Informanterna förmedlade att det i praktiken handlar om att vara medmänniska med förståelse och empati, anpassat till den aktuella situationen. Tidigare forskning visar på bland annat etiska dilemman kring anhörigvårdare och beslutsfattande för äldre människor med demens. Detta framkom även i vår studie. För framtida forskning tror vi det kan vara relevant att kartlägga varför det ser olika ut kring användning av anhörigbehörighet.

The purpose of this study was to investigate how psychological therapists experience receiving gifts from their patients. Five respondents participated in the study and data was collected using a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The analysis was conducted by means of an interpretive phenomenological analysis which resulted in two main themes describing how the respondents experienced gifts in the therapy room: reciprocity and dilemma. Reciprocity in the relationship with the patient, and dilemmas to cope with in relation to the patient as well as colleagues, guidelines and laws. / Syftet med denna studie var att undersöka hur psykologiska behandlare upplever att få gåvor av sina patienter. Fem respondenter deltog i studien och data samlades in med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts med hjälp av en tolkande fenomenologisk analys som gav två huvudteman i hur respondenterna upplevde att få gåvor; ömsesidighet och dilemma. Ömsesidighet i relationen med patienten och dilemman att hantera i relation till såväl patient som kollegor, riktlinjer och lagar.