The aim was to increase understanding of the ethical dilemma that assistant nurses in special accommodation for people with dementia experienc, how they handle them, and how they perceive and deal with emotional stress. We used a qualitative approach in form of semi-structured interviews and vignettes. Our selection were assistant nurses working in dementia care in southern Sweden. We found that ethical dilemmas in dementia care are many and affects different areas. The one thing they have in common was that at least two choices conflict with each other and none of them lead to any positive result for the residents. We have found three common categories for how the caregivers handle the dilemmas: attract and clamoring, white lies and the healthy. The caregivers experience and are influenced by ethical in different ways. But everyone finds it hard when plans don’t turn out the way they thought from the beginning. The assistant nurses found that external factors were most stressful because external factors are difficult to change. All the assistant nurses are affected, but in which way, and to what degree, depends on the individual. They handle the emotional stress in similar ways by taking a walk, taking a five minutes break or to consider the residents best interest. Our conclusion was that nurses deal on a daily basis with ethical dilemmas and that they experience a lot of stress because of them.

Sammanfattning   Bakgrund Skolsköterskan träffar alla barn under skolgången vid minst tre planerade tillfällen för hälsobesök. Tillsammans med andra professioner i skolan har skolsköterskan möjlighet att identifiera barn som far illa och har lagstadgad anmälningsplikt. Vid misstanke om samt anmälan av barn som far illa finns det risk för att skolsköterskor utsätts för stress och kan uppleva olika etiska dilemman. Detta gör det angeläget att ta reda på deras erfarenheter inom området. Syfte Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av etiska dilemman vid misstanke om att barn far illa samt anmälan därav. Metod Studien genomfördes i två kommuner i sydsverige. Materialet samlades in vid elva intervjuer med skolsköterskor och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat De etiska dilemman som skolsköterskorna upplevde kategoriserades i fyra kategorier och elva underkategorier. Att bygga upp och bevara förtroendefulla relationer med barnen och föräldrarna var viktigt för skolsköterskorna. Viljan att göra rätt upplevdes som en svår uppgift eftersom det innebar att identifiera barn som far illa, att göra sin plikt, men även att göra nytta och inte skada. Skolsköterskorna kunde känna sig ensamma och utsatta i sin profession samt i behov av stöd, både från kollegor men även från andra professioner. De saknade återkoppling från socialtjänsten och önskade att de hade ett bättre samarbete. Slutsats Skolsköterskorna upplevde etiska dilemman i mötet med barn som far illa samt vid lagstadgad anmälan. Handledning, stöd under hela processen samt bättre samarbete med socialtjänsten skulle kunna leda till fler anmälningar. Utbildning samt standardiserade bedömningsinstrument bör kunna medföra att fler barn som far illa identifieras.   Nyckelord Skolsköterskor, barn som far illa, etiska dilemman, anmälningsskyldighet / Abstract Background The school nurse sees all children at least three times during their school years in connection to planned health visits. Together with other school professionals the nurse has the possibility to identify maltreated children and is obligated by law to report it. Suspecting and reporting child maltreatment might implicate an exposure to stress and dealing with various ethical dilemmas. It is therefore important to investigate the school nurses’ experiences concerning this issue. Aim To describe the school nurses’ experiences of ethical dilemmas when suspecting and reporting child maltreatment. Method The study was conducted in two counties in southern Sweden. Data was collected by interviewing eleven school nurses and analyzed by using a qualitative manifest content analysis. Results The ethical dilemmas experienced by the school nurses were categorized in four categories and eleven subcategories. Building and maintaining trustful relationships with the children and their parents was important for the school nurses. The wish to do right was experienced as difficult since it meant to identify maltreated children, to report it, and at the same do good and do no harm. The school nurses felt alone and vulnerable in this situation and needed support both from colleagues and other professionals. They lacked feedback from the child protection services and were yearning for a better collaboration. Conclusion The school nurses experienced ethical dilemmas when meeting maltreated children and being obligated to report it. Supervision, support during the process and a better teamwork with the child protection services may increase the reporting rate. Education and standard assessment instruments might increase the number of identified maltreated children.   Keywords School nurses, child maltreatment, ethical dilemmas, mandatory reporting

Självmord erkänns som ett stort folkhälsoproblem i många länder. Enligt världshälsoorganisationen är det årligen upp emot en miljon människor som tar sitt liv världen över. Årligen begår cirka 1100 människor i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. I den prehospitala vården möter ambulanssjuksköterskor ofta patienter med psykisk ohälsa. Många av dessa människor ser tillslut ingen annan utväg än att försöka ta sitt liv. Ambulanssjuksköterskor kan i mötet med dessa patienter ställas inför etiska dilemman, som till exempel att vårda patienten mot hans/hennes egen vilja. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av etiskt problematiska situationer i mötet med patienter som har försökt ta sitt liv. Metoden var kvalitativ intervju med sex ambulanssjuksköterskor. Metoden innebär att koncentrera sig på informantens livsvärld och ha en öppenhet för informantens upplevelse. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde att de tog över patientens bestämmanderätt och gick emot patientens vilja att avsluta sitt liv. En känsla av maktlöshet kunde infinna sig när de kunde se att det stora behovet av stöd till närstående hade brustit. I mötet med den självmordsbenägna patienten var det inte helt ovanligt att ambulanssjuksköterskan upplevde ett hot från patienten och kände en rädsla för sitt eget liv. Resultatet påvisar också en frustration hos ambulanssjuksköterskorna då de upplevde att patienter som försökt ta sitt liv får en otillräcklig vård, de upplevde också att de får ett ignorant och nedvärderande bemötande av andra inom vården. Slutsatsen är att ambulanssjuksköterskor konfronteras med etiskt problematiska situationer i mötet med självmordsnära patienter, det handlar många gånger om hot, rädsla och känslan att ta över patientens bestämmanderätt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg. Dilemman som de intervjupersonerna istället belyste var bland annat ekonomiska riktlinjer inom försörjningsstöd, att förmedla objektiv information och aspiranternas önskan om expertutlåtanden.</p> / <p>The purpose of this essay was to examine how the guidance counselour on Jobbtorg Stockholm works with the dilemmas which may arise over the ethical guidelines. The authors' hypothesis has been that it is difficult to apply the ethical guidelines of a targeted activity such as Jobbtorg. A qualitative approach was used in which five randomly selected guidance counselours on Jobbtorg Stockholm were interviewed. The result shows that guidance counselours experience dilemmas about their professional ethics, but have developed different strategies to deal with these dilemmas. It turned out that the guidance counselours have created a wide space around the guidance and counseling on Jobbtorg. Dilemmas that the interviewees rather highlighted, among other was economic policies, to provide objective information and the clients desire for expert advice.</p>

<p>I omvårdnaden av dementa uppstår ofta etiska överväganden där hänsyn skall tas till den demenssjuke, närstående, medboende samt lagar och riktlinjer. Sjuksköterskan ställs ofta inför svåra etiska situationer där beslut ska tas om eventuella tvångsåtgärder oberoende av vilket sorts stöd, moraliskt och/eller juridiskt, sjuksköterskan eventuellt har i sina beslut. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman i demensvården i samband med olika tvångsåtgärder. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=12) som ansvarade för personer med demenssjukdom inom särskilda boenden i en kommun i Norrland. En fallbeskrivning utgjorde grunden i fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades via en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier. Etiska dilemman, etiskt förhållningssätt, rättsnormer och verklighet samt behov av stöd.  Sjuksköterskorna upplevde att de är ensamma i beslutsfattandet och behövde stöd i de svåra besluten kring åtgärder i olika etiska dilemman . Sjuksköterskorna upplevde närståendes delaktighet i vården av de dementa som ett bra och viktigt stöd och dialogen med närstående betonades. Det beskrevs också en känsla av stress då sjuksköterskan kommer i kläm mellan vårdpersonalens och de närståendes motstridiga krav som kan kännas svåra att tillmötesgå. En medvetenhet om de olika lagarna beskrevs men sjuksköterskorna upplevde det inte som ett etiskt dilemma att ibland behöva kringgå dem för att skydda den demente från skada eller lidande. Det skulle dock kännas bättre om de hade möjlighet att få stöd i lagen i sitt handlande. Den slutsats som vi drar är att sjuksköterskorna inte upplever några svårigheter att besluta om en tvångsåtgärd men behovet av stöd och handledning är stort.</p> / <p>Within the care of people with dementia ethical considerations often occurs and considerations has to be taken to the person with dementia, relatives, cohabitants and to laws and guidelines. Ethical dilemmas often occurs when the registered nurses (RNs) have to decide  whether or not to use constraints in the care, regardless of what kind of support these actions have in a moral or legal sense. The aim of this study was to describe the RNs experience of ethical dilemmas in relation to constraints in care of people with dementia. Data were collected in focus groups, with RNs (n=12) who worked in a municipal residential care for people with dementia in the north of Sweden. A case report initiated the interviews. Data were analyzed with qualitative content analysis. Four categories emerged. Ethical dilemmas, ethical approach, legal norms and reality, the need of support.  The RNs experienced loneliness in their decision making of interventions in different ethical difficult care situations and felt the need of support. They experienced that relatives are an important and a fine support in the care and the dialogue are pointed out as important. The RNs described feelings of stress when they were caught between conflicting demands from nursing staff and relatives. The RNs were aware of the laws related to health care, but they didn`t think of it as an ethical dilemma if they had to take sidestep from the law to protect the person with dementia from harm or misery. However they would feel better if they were supported by the law. <strong><em>Conclusion</em></strong><em>: </em>The RNs didn´t feel any difficulties if they had to decide to use constraints in the care of a person with dementia, but they are in need of support and coaching.</p>

<p>The aim of the present literature study was to describe the significant factors contributing to the development of moral distress and the consequences of moral distress can lead to in the nurse profession. A literature search was performed in the databases Medline through PubMed and Academic Search Elite on the basis of in advanced defined criterions. A total of 19 articles was reviewed and included in the study. The main result revealed that nurses experience moral distress and that it is frequent within the nurse profession. The findings revealed that there seem to be several significant factors in the development of moral distress, such as providing life-sustaining care, competing loyalties, conflicts with the physician, communication barriers, emotional barriers, cultural barriers, regulation and rules and working environment that gives the nurse difficult or unsolved ethical dilemmas. The consequences of moral distress can contribute to health problems both physical symptoms and mentally, such as headache, neck and muscle pain, stomach problems, depression, anger and guilt. Moral distress affects the nurse professionally, and contributes to distancing from patients, relatives and colleagues, a resistance against going to work and to perform work tasks. The conclusion is that the consequences of moral distress don’t just affect nurses but undeniably also patients, relatives and other instances in within the healthcare system.</p> / <p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de faktorer som har betydelse för utvecklingen av moral distress, och vilka konsekvenser moral distress kan leda till i sjuksköterskans yrkesutövning. En litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via PubMed och Academic Search Elite utifrån i förväg uppsatta kriterier. Totalt 19 artiklar granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet visade att moral distress existerar och är frekvent inom vården och sjuksköterskeyrket. Av författarnas resultat framkommer att det tycks finnas flera faktorer av betydelse för utvecklingen av moral distress, som livsuppehållande vård, konkurrerande lojaliteter, konflikt med läkaren, kommunikationshinder, emotionella hinder, kulturella hinder, föreskrifter och regler och arbetsmiljöfaktorer ger sjuksköterskan svårlösta eller olösta etiska och moraliska dilemman. Konsekvenserna av detta kan bidra till långvariga stressrelaterade hälsoproblem, så som huvudvärk, smärta i nacke, muskler och mage, nedstämdhet, ilska, skuld och depression. Moral distress får även konsekvenser för professionen så som avståndstagande till patienter, anhöriga och arbetskamrater, motstånd att gå till jobbet och att utföra sina arbetsuppgifter. Författarna drar slutsatsen att följderna av moral distress inte bara drabbar sjuksköterskan utan onekligen även patienter, anhöriga och övriga i vårdkedjan.</p>

The aim of the present literature study was to describe the significant factors contributing to the development of moral distress and the consequences of moral distress can lead to in the nurse profession. A literature search was performed in the databases Medline through PubMed and Academic Search Elite on the basis of in advanced defined criterions. A total of 19 articles was reviewed and included in the study. The main result revealed that nurses experience moral distress and that it is frequent within the nurse profession. The findings revealed that there seem to be several significant factors in the development of moral distress, such as providing life-sustaining care, competing loyalties, conflicts with the physician, communication barriers, emotional barriers, cultural barriers, regulation and rules and working environment that gives the nurse difficult or unsolved ethical dilemmas. The consequences of moral distress can contribute to health problems both physical symptoms and mentally, such as headache, neck and muscle pain, stomach problems, depression, anger and guilt. Moral distress affects the nurse professionally, and contributes to distancing from patients, relatives and colleagues, a resistance against going to work and to perform work tasks. The conclusion is that the consequences of moral distress don’t just affect nurses but undeniably also patients, relatives and other instances in within the healthcare system. / Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de faktorer som har betydelse för utvecklingen av moral distress, och vilka konsekvenser moral distress kan leda till i sjuksköterskans yrkesutövning. En litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via PubMed och Academic Search Elite utifrån i förväg uppsatta kriterier. Totalt 19 artiklar granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet visade att moral distress existerar och är frekvent inom vården och sjuksköterskeyrket. Av författarnas resultat framkommer att det tycks finnas flera faktorer av betydelse för utvecklingen av moral distress, som livsuppehållande vård, konkurrerande lojaliteter, konflikt med läkaren, kommunikationshinder, emotionella hinder, kulturella hinder, föreskrifter och regler och arbetsmiljöfaktorer ger sjuksköterskan svårlösta eller olösta etiska och moraliska dilemman. Konsekvenserna av detta kan bidra till långvariga stressrelaterade hälsoproblem, så som huvudvärk, smärta i nacke, muskler och mage, nedstämdhet, ilska, skuld och depression. Moral distress får även konsekvenser för professionen så som avståndstagande till patienter, anhöriga och arbetskamrater, motstånd att gå till jobbet och att utföra sina arbetsuppgifter. Författarna drar slutsatsen att följderna av moral distress inte bara drabbar sjuksköterskan utan onekligen även patienter, anhöriga och övriga i vårdkedjan.

I omvårdnaden av dementa uppstår ofta etiska överväganden där hänsyn skall tas till den demenssjuke, närstående, medboende samt lagar och riktlinjer. Sjuksköterskan ställs ofta inför svåra etiska situationer där beslut ska tas om eventuella tvångsåtgärder oberoende av vilket sorts stöd, moraliskt och/eller juridiskt, sjuksköterskan eventuellt har i sina beslut. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman i demensvården i samband med olika tvångsåtgärder. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=12) som ansvarade för personer med demenssjukdom inom särskilda boenden i en kommun i Norrland. En fallbeskrivning utgjorde grunden i fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades via en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier. Etiska dilemman, etiskt förhållningssätt, rättsnormer och verklighet samt behov av stöd.  Sjuksköterskorna upplevde att de är ensamma i beslutsfattandet och behövde stöd i de svåra besluten kring åtgärder i olika etiska dilemman . Sjuksköterskorna upplevde närståendes delaktighet i vården av de dementa som ett bra och viktigt stöd och dialogen med närstående betonades. Det beskrevs också en känsla av stress då sjuksköterskan kommer i kläm mellan vårdpersonalens och de närståendes motstridiga krav som kan kännas svåra att tillmötesgå. En medvetenhet om de olika lagarna beskrevs men sjuksköterskorna upplevde det inte som ett etiskt dilemma att ibland behöva kringgå dem för att skydda den demente från skada eller lidande. Det skulle dock kännas bättre om de hade möjlighet att få stöd i lagen i sitt handlande. Den slutsats som vi drar är att sjuksköterskorna inte upplever några svårigheter att besluta om en tvångsåtgärd men behovet av stöd och handledning är stort. / Within the care of people with dementia ethical considerations often occurs and considerations has to be taken to the person with dementia, relatives, cohabitants and to laws and guidelines. Ethical dilemmas often occurs when the registered nurses (RNs) have to decide  whether or not to use constraints in the care, regardless of what kind of support these actions have in a moral or legal sense. The aim of this study was to describe the RNs experience of ethical dilemmas in relation to constraints in care of people with dementia. Data were collected in focus groups, with RNs (n=12) who worked in a municipal residential care for people with dementia in the north of Sweden. A case report initiated the interviews. Data were analyzed with qualitative content analysis. Four categories emerged. Ethical dilemmas, ethical approach, legal norms and reality, the need of support.  The RNs experienced loneliness in their decision making of interventions in different ethical difficult care situations and felt the need of support. They experienced that relatives are an important and a fine support in the care and the dialogue are pointed out as important. The RNs described feelings of stress when they were caught between conflicting demands from nursing staff and relatives. The RNs were aware of the laws related to health care, but they didn`t think of it as an ethical dilemma if they had to take sidestep from the law to protect the person with dementia from harm or misery. However they would feel better if they were supported by the law. Conclusion: The RNs didn´t feel any difficulties if they had to decide to use constraints in the care of a person with dementia, but they are in need of support and coaching.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg. Dilemman som de intervjupersonerna istället belyste var bland annat ekonomiska riktlinjer inom försörjningsstöd, att förmedla objektiv information och aspiranternas önskan om expertutlåtanden. / The purpose of this essay was to examine how the guidance counselour on Jobbtorg Stockholm works with the dilemmas which may arise over the ethical guidelines. The authors' hypothesis has been that it is difficult to apply the ethical guidelines of a targeted activity such as Jobbtorg. A qualitative approach was used in which five randomly selected guidance counselours on Jobbtorg Stockholm were interviewed. The result shows that guidance counselours experience dilemmas about their professional ethics, but have developed different strategies to deal with these dilemmas. It turned out that the guidance counselours have created a wide space around the guidance and counseling on Jobbtorg. Dilemmas that the interviewees rather highlighted, among other was economic policies, to provide objective information and the clients desire for expert advice.

Etiska konflikter och dilemman är ständigt aktuellt i skolan. Många gånger är det svårt för läraren att ta ställnig till hur olika problem bör hanteras. Läraren har en mängd faktorer att ta hänsyn till såsom läroplanens riktlinjer och värderingar, elevernas förutsättningar och behov, etiska principer och resurser. Inledningsvis ges en litteraturgenomgång som inrymmer skolans värdegrund, etiska principer, människosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag. Syftet med denna uppsats är att studera lärares och lärarstudenters etiska ställningstagande i värdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet är således att få en uppfattning om lärares värderingar och synpunkter i frågor som rör etiska dilemman. Särskilt uppmärksammas frågor kring autonomi och rättvisa. Uppsatsens resultat bygger på fyra fokusgruppintervjuer med sammanlagt 12 lärare. Ur fokusgruppdiskussionerna framträder skilda förhållningssätt till problemen. Åtta av deltagarna resonerar ur perspektivet att hjälpa och stötta problembarnet, fyra lärares fokus utgår från att skydda klasskamraterna från problembarnet. Lärarnas argument, värderingar och handlingsalternativ baseras på vilket perspektiv de utgår ifrån. Avslutningsvis utformas en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.