Studiens syfte var att undersöka konkurrensutsatthet och etiska dilemman i arbetet för enhetschefer inom privat hemtjänst. Materialet inhämtades genom en kvalitativ webbenkät (n=16) med öppna svarsalternativ som besvarades utifrån två vinjettfall samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer (n=4). Studien undersökte konkurrensutsatthet och etiska dilemman ur moralfilosofiska perspektiv med fokus på pliktetik och konsekvensetik, där självbestämmandeprincipen och rättviseprincipen var ledande i analysarbetet. Resultatet påvisade en komplex situation för enhetscheferna. Genom respondenternas svar identifierades tre huvudteman med underteman: 1) rättvisa med undertemana likabehandling, behov och betalningsförmåga, 2) respekt med undertemana brukarens önskemål och självbestämmande, och personalens mångfald, samt 3) marknadslogik med undertemana konkurrens och värderingskonflikter. Enhetscheferna upplevde en situation där deras lojalitet mot personal och brukare/kunder kunde komma i konflikt med de egna värderingarna kring att vilja hjälpa, upplevd rättvisa samt uppfylla krav från den egna verksamheten. Vidare forskning inom området behövs för att tydliggöra komplexiteten i enhetschefernas arbete vad gäller konkurrensutsatthet.

This bachelor's thesis aims to shed light on the professional ethical dilemmas that may arise in public libraries, what tools the librarians use, and what role experience plays in ethical thinking. With a theoretical framework based on Dreyfus and Dreyfus, as well as Säljö, we paint a picture of how ethical learning takes place in accordance with the five-step model, as well as how different tools can be used at the different levels of learning. Our findings suggest that experience is not equal to be an ethical expert, and that the tools that the librarians uses are useful on the lower levels of awareness, but that the librarians tends to act with more intuition when he/she grows more in their experience, although there are some cases where the expert still uses rules.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Nudging är ett verktyg som används inom fler och fler områden. Så även inom re- kryteringsområdet där nudging bland annat nyttjas för att hjälpa rekryterande chefer att undvika vanliga fallgropar vid urvalsbedömningar och beslut. Uppsatsen granskar och analyserar Thaler & Sunsteins definition av nudging, för att sedan undersöka om några utvalda nudingtekniker inom rekryteringsområdet med rätta kan kallas nud- ging enligt Thaler och Sunsteins definition, samt om de kan matchas in under Sunsteins tio viktigaste nudgingtekniker. Uppsatsen försöker identifiera vilket tanke- system nudgarna är tänkta påverka utifrån Kahnemans koncept om system 1 och sy- stem 2, samt om risken för fallgropar är mer förekommande under vissa delar under rekryteringsprocessen. Slutligen diskuteras om det föreligger en konflikt mellan nyttjande av nudging och statens krav på förtjänst och skicklighet som grund vid stat- lig anställning. Resultatet visar att de utvalda nudgarna i sju fall av åtta kunde kate- goriseras som nudgar enligt Thaler och Sunsteins definition, trots att rekryte- ringsnudgarna är framtagna för specifika tillämpningsområden. Definitionen skulle tjäna på en referens till kognitiva beteendebarriärer för att visa kopplingen till den beteendevetenskapliga grunden. Den skulle också tjäna på att tydligare koppla valar- kitekturen till en i tid närliggande valsituation. Forskningen pekar på att beslutsfat- tare faller offer för snabba system 1-beslut när de rekryterar, samt upplyser om hur detta kan undvikas; genom att antingen nudga system 1 att undvika vanliga fallgro- par eller genom att aktivera beslutsfattarens system 2, så att beslutsfattaren aktivt tänker igenom sina val. Endast tre av åtta valda nudgarna kunde matchas mot Sunste- ins tio viktigaste nudgingtekniker. Ingen konflikt eller etiskt dilemma identifierades i samband med användning av nudgar vid rekrytering i staten, då nudgarna syftar till att säkerställa att det är förtjänst och skicklighet som tillämpas vid urval och beslut. / Nudging is used in more and more situations to help people make better decisions. It is also used in the field of recruitment to help recruiting managers to avoid com- mon pitfalls when making decisions. This thesis reviews and analyses Thaler and Sunstein ́s definition on nudging, then examines whether a few selected nudging techniques qualify as nudging based on Thaler and Sunstein’s definition, criteria and tools, and if they can be matched with Sunstein ́s ten most important nudging tech- niques. The thesis seeks to identify which thought system the nudges are intended to influence based on Kahneman's concept of system 1 and system 2, as well as whether the risk of pitfalls is more prevalent during certain parts of the recruitment process. Finally, the thesis seeks to identify whether there is a conflict between the use of nudging and the state's requirement for merit and skill as the basis for state employment. Theresultsshowthatinsevencasesoutofeight,theselectednudges could be categorised as nudges according to Thaler and Sunstein's definition, even though the recruitment nods are designed for specific application areas. The defini- tion would benefit from a reference to cognitive behavioral barriers to make the connection to the behavioral science basis. It would also benefit from more clearly linking the choice architecture to the time of the decision situation. Research sug- gests that decision-makers fall victim to rapid system 1 decisions when recruiting and shed light on how to avoid it; either by nudging system 1 avoid pitfalls or by ac- tivating the decision maker's system 2, to make them actively think through their choices. Only three of the selected nudges could be matched against Sunstein's 10 most important nudging techniques. No conflict or ethical dilemma was identified in connection with the use of nudges in recruitment in the state, since the nudges aim to ensure that it is merit and skill that are the basis for all decisions.

Abstrakt Bakgrund: Grunden i hälso- och sjukvårdslagen är att kunna ge förutsättningar genom lagar för att kunna ge en god vård som är frivillig. Inom den psykiatriska vården kan den frivilliga vården snabbt övergå till tvångsvård om patienten bedöms vara i behov av detta. Inom tvångsvården kan etiska dilemman vara svåra att undvika då sjuksköterskan strävar efter att följa etiska riktlinjer som göra- gott och icke- skada. Genom att stärka den etiska medvetenheten hos sjuksköterskan kan deras etiska förhållningssätt påverkas till det bättre. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård ur ett etiskt perspektiv. Metod: Den integrerade litteraturstudien sammanfattades utifrån sju kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. De utvalda artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PsycINFO. En kvalitetsgranskning har utförts med hjälp av två granskningsmallar för att identifiera utvalda artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades: etiskt förhållningssätt vid tvångsvård och vårdrelationens betydelse vid tvångsvård. I resultatet framkom det att sjuksköterskan ställs inför många etiska dilemman. Sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård resulterade i att sjuksköterskan behövde tid för reflektion och stöd gällande etiska dilemman, både individuellt och i grupp. Resultatet visade även vikten av att låta det ta tid för att skapa en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som påverkar vårdkvaliteten till det bättre. Slutsats: I litteraturstudien påvisas vikten av etiska reflektioner hos sjuksköterskan för att kunna skapa en god vårdrelation och minska moralisk stress hos sjuksköterskan.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom, och antalet personer med demens i Sverige beräknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvårdnaden av personer med demens ställs sjuksköterskan inför etiska dilemman där hen hamnar i kläm mellan rättsligt läge, och sin skyldighet att bevara vårdtagarens värdighet och integritet (Lejman et al, 2013). Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vårdtagare med demens motsatt sig omvårdnad. Studien avsåg även undersöka om situationer fanns då sjuksköterskan ansåg tvång vara berättigat, om strategier användes för att övertyga vårdtagare med demens som motsatte sig omvårdnad samt om strategier användes för att förekomma detta.Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom demensvård, alternativt hade en konsultativ roll inom demensvård i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehållsanalys gjordes.Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvårdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet. Kategorin anhöriga innefattade underkategorierna anhöriga som del av teamet och när meningar går isär. Kategorin samarbete innefattade underkategorierna samverkan med arbetskamrater och andra professioner och behov av kunskap. Kategorin att göra gott och inte skada innefattade underkategorierna att handla mot vårdtagarens vilja, vårdtagarens självbestämmande och personcentrerad vård.Konklusion: I omvårdnaden av personer med demens hamnade sjuksköterskan ofta i etiskt svåra situationer. Dessa underlättades av en personcentrerad omvårdnad, ett tillåtande arbetsklimat samt en god relation med anhöriga. Etiskt svåra beslut försvårades då anhörigas åsikt gällande omvårdnad skiljde sig från den medicinska bedömningen. Behov av kunskap om demens ansågs finnas. Lagar ansågs inte alltid vara tillämpbara i verkligheten. Vårdtagarens självbestämmande förbisågs då denne utsatte sig själv eller andra för skada. / Background: Every year about 25 000 individuals in Sweden develop some form of dementia, and the number of people living with dementia in Sweden 2014 is estimated to be 160 000 (Socialstyrelsen, 2014). When caring for persons with dementia, nurses faces ethical dilemmas and get caught between the law and the obligation to preserve the care recipients’ integrity (Lejman et al, 2013).Aim: To examine ethical dilemmas nurses faced when caring for persons with dementia in connection to situations where care recipients opposed themselves to care. The study also aimed to examine whether situations occurred when nurses felt that coercion was justified, if strategies were used in situations where people with dementia opposed themselves to care, and if strategies were used to prevent those situations.Method: A qualitative study design was applied, consisting of six semi-structured interviews with nurses who were practicing in dementia care, or had a consultative role in dementia care, within the city of Malmö. A modified version of Burnard’s (1991) data analysis was used.Results: An overall theme, components of ethically good nursing, three categories and seven subcategories emerged. The category relatives contained the subcategories; relatives as part of the team and difference of opinion. The category collaboration contained the subcategories collaboration with colleagues and other health care professions and need for knowledge. The category to do good and not harm contained the subcategories to act against the care recipients’ will, care recipients’ self-determination and person-centred care.Conclusion: The study revealed that nurses in dementia care often experienced ethical dilemmas. Decision making in ethically difficult situations was facilitated by person-centred care, a permissive working climate and good relation with relatives. Ethically difficult decisions were complicated when the relatives’ opinion regarding nursing differed from the medical assessment. Respect for the care recipients’ self-determination was overlooked when the care recipients’ subjected himself or others to harm. A need for knowledge about dementia was identified among other health professions and government officials. Laws were not always considered to be applicable in reality.

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and theirexperiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our researchquestion is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent isexperiencing in the meeting with the asylum seeker.The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of theSwedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviewsand has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework.The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the workof the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with theasylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limitingaspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker’s personal ethics and the professional ethics.

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet.Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas.Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes.Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress. Korrelationen mellan ålder och erfarenhet hade också betydelse för nivån av moralisk stress.Konklusion: Det fanns flertalet situationer i vilka sjuksköterskor upplevde moralisk stress. Då vården i dagens samhälle ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt påverkade detta sjukhusmiljön negativt, vilket resulterade i moralisk stress. Genom att bli uppmärksam på de situationer då det upplevs mest moralisk stress kan förebyggande arbete på sikt minska den moraliska stressen. / Objective: To investigate the situations in which moral distress occurred in nurses in somatic care and how the perception of moral distress was influenced by the nurse's age and experience.Background: Moral distress among nurses arise when they know what should be done, but structural, organizational or exclusive economic factors are an obstacle to perform the right action. The effects of this can lead to poor self-esteem, depression, or leaving work.Method: A literature review by reviewing and processing ten quantitative scientific articles was conducted.Results: Nurses experienced moral distress in collaboration with other professions and cooperation within the profession. At futile care, which included, for example ineffective care where the doctor gave incompetent care, as well as in life support care perceived moral distress. Even in some ethical situations and savings that included staff shortages and cost savings, moral distress occured. The correlation between age and experience were also significant for the level of moral distress.Conclusion: There were several situations in which nurses experienced moral distress. The hospital care in today's society is to be conducted as cost effectively as possible, this affected the hospital environment adversely, resulting in moral distress. By becoming attentive to those situations in which the most moral distress is experienced, prevention may eventually reduce moral distress.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård, där sjuksköterskan arbeter personcentrerat, lindrar och förebygger lidande i livets slut med avsikt att beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och samtidigt agera stöd till närstående. Palliativ vård är komplext, och i omvårdnaden av den palliativa patienten upplever sjuksköterskan etiska dilemman som inte återfinns i den kurativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman inom palliativ vård. Metod: En systematisk, metodiska och kritisk granskning av 13 vetenskapliga artiklar användes i relation till litteraturstudiens syfte. Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman framkom. Det första temat, känslor av att kunna bibehålla sin professionalitet resulterade till två subteman: maktlöshet och låg autonomi, samt låg kampmoral. Det andra temat, vårdorganisationen, genererade två subteman,  otillfredställande möjligheter till reflektion och utveckling, samt otillräckligt stöd. Det tredje temat handlade om känslor relaterade till omvårdnad. Det fjärde temat, sjuksköterskans upplevelser av motstridiga känslor, gav tvår subteman: emetionell belastning samt att hitta lösningar. Konkusion: Sjuksköterskan måste känna igen etiska dilemman inom palliativ vård, göra goda bedömningar och ta beslut samt hålla sig inom de lagar som styr vården för att kunna hantera etiska frågor. Framtida forskning om etiskt beslutsfattande inom palliativ vård skulle vara lämplig för att förbättra vården i livets slutskede.

Bakgrund: Undersköterskor i äldreomsorgen arbetar med omvårdnad i direkt relation med äldre personer. Yrket kräver flera olika kompetenser och färdigheter. Etiska dilemman uppkommer som en utmaning i undersköterskans arbete. För att undersköterskor ska kunna erbjuda en god och säker vård- och omsorg till äldre personer, med ett personcentrerat förhållningssätt behövs tid för reflektion.Tidigare studier har visat att vårdpersonal har behov av att samtala om etiska frågor. Handledning är ett sätt som bidrar till att etiska dilemman hanteras och som skapar ny förståelse samt lärande genom reflektion. Systematisk handledning i omvårdnad kan stimulera till utveckling av professionalitet och lindring av moralisk stress bland personal som arbetar inom vård- och omsorg. Tidigare forskning saknas på undersköterskors deltagande i systematisk handledning i omvårdnad vid SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO). Syfte: Att beskriva undersköterskor som arbetar vid SÄBOs erfarenheter av att delta i systematisk handledning i omvårdnad. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, tio undersköterskor har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom fyra teman 1) Förutsättningar, 2) Coping och empowerment, 3) Frizon och 4) Moralisk stress. Slutsatser: Undersköterskornas erfarenheter visar behov av systematisk handledning i omvårdnad, ett behov av en frizon för dialog. Handledningen har även bidragit till bekräftelse, stärkt självkänsla och ökat mod. Vidare visar undersköterskornas erfarenheter vikten av en tydlig implementeringsfas för att undvika uppkomst av ovisshet, otrygghet och begreppsförvirring. Området etiska dilemman visade sig beröra både komplexa situationer med äldre personer och personella resurser såsom personalbrist samt otillräcklig personalstyrka. Nyckelord: etiska dilemman, handledning, moralisk stress, omvårdnad, undersköterskor