Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Integrationspolitiken har länge varit i fokus och i dagens samhälle är ämnet omtalat. Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället och det här är sociologiskt intressant. Syftet i den här undersökningen har varit att försöka få en ökad förståelse om unga vuxnas upplevelse av sin dubbla identitet och deras hantering av sin dubbla identitet. Identitetsskapande och omgivningens påverkan ligger även i fokus. Den här undersökningen bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer som utfördes på unga vuxna med en åldersbegränsning mellan 18–35 år. Det insamlade materialet transkriberades manuellt och kodades för att skapa teman genom nyckelord samt kategoriserades för att ta fram kärncitat som identifierar de långa intervjuerna. Empirin analyserades utifrån tidigare forskningar och teorier om identitet och identitetsskapande ur olika perspektiv samt tillhörighet och utanförskap. De begrepp som har använts är bland annat etnisk, kulturell- och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet, etnocentrism, vi & dem och fördomar.     Resultatet av den analyserade empirin visar att individerna identifierar sig på olika sätt men en gemensam uppfattning kring definitionen av kulturen och etnicitet tydliggjordes. På ett eller annat sätt använder individerna kultur och etnicitet i sin identifiering. En annan aspekt visade att omgivningen har en påverkan på individers identitet som är kontextberoende. I Sverige blir individerna tillskrivna en identitet, invandrare, medan i ursprungsländerna blir de tillskrivna en helt annan identitet, svensk. Det intressanta här är att den svenska identiteten blir tydligare i ursprungslandet medan i Sverige överväger en identitet som invandrare. Individerna känner inte tillhörighet någonstans, vilket resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Utanförskapet är inte enbart negativt eftersom det leder till att de unga vuxna med liknande erfarenheter skapar samhörighet med varandra för att på något sätt känna tillhörighet.

Advertising today is everywhere, wherever we are, we encounter it and affect us. The advertisement can be seen as a way of reproducing and maintaining values ​​and imagination worlds, but it is not always positive. People with other ethnicities have experienced media and advertising annoying as they create an erroneous picture about their ethnicity, built by prejudices and preconceived sentences. For the younger generations, advertising has been an obvious part of everyday life, it has been inevitable for them. Therefore, the target group becomes an interesting group to investigate in order to find out their attitudes, based on Allport's theoretical tools public opinion, against advertising, and what they consider about ethnic discrimination in advertising. The study is based on a self-formulated survey, to fill the research gap we found. The results of the study show that there are significant differences between gender and political views that affect what is considered to be about ethnic discrimination in advertising. Women to a greater degree than men consider ethnic discrimination in advertising as problematic. Left-wing sympathizers to a greater extent than right-wing psychiatrists chose the problem of response more often in the question of what they considered about ethnic discrimination in advertising. The results and conclusions are based on previous research on advertising, youth and advertising, experiences of discrimination and discrimination in advertising as well as a link between the theoretical framework on attitudes, values ​​and theories of ethnic discrimination.

Boendesegregation innebär att personer med olika socioekonomisk bakgrund, etnicitet och demografisk karaktär bor på olika platser. Denna studie har identifierat vilka mekanismer som påverkat segregationen baserat på etnicitet med fokus på bostädernas upplåtelseform. Det erhålls även kunskap om vilka mekanismer som påverkar segregationsprocesserna i svenska städer. En särskild fokusering har skett på Borlänge och övriga kommuner med mellan 40 000 – 70 000 invånare. I studiens kvantitativa undersökning har det genomförts en nationell segregationsanalys av svenska städer i olika storlekar. Det har även genomförts regressionsanalyser som visar hur stor del av personer med utländsk bakgrunds överrepresentation i hyresrätter som korrelerar med andra variabler. Studien visar att fördelningen av bostädernas upplåtelseformer påverkar den rumsliga fördelningen av människor utifrån demografiska, socioekonomiska och etniska faktorer. Med stöd av teorin om rumslig assimilering kunde en betydande del av den etniska segregation som finns i svenska städer förklaras av socioekonomiska och demografiska orsaker. Det återstod emellertid fortfarande en betydande etnisk segregation när bakomliggande skillnader mellan personer med svensk och utländsk bakgrund beaktades. I syfte att utreda orsakerna till detta har teorierna om platsstratifiering och etnisk klustring applicerats.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare.  Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder.  En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.

Background: Racism is a structural system based on an ideology of inferiority, in which certain groups of people are considered less valuable than others. Ethnic discrimination means being discriminated because of your ethnicity. The nurses’ ethical code prescribes that patients should be treated with respect and empathy. According to Swedish law, no person should be treated unfairly in healthcare. Despite this, racism and ethnic discrimination occur in healthcare in Europe and can lead to ill health among those affected. Aim: The aim of this study was to explore patients' experiences of racism and ethnic discrimination in health care in Europe. Method: A literature review based on qualitative research. Ten articles were included, and the quality was deemed as high or moderate. These were retrieved through a database search in PubMed. Results: The results of this study showed that racism and ethnic discrimination occur in European health care. The results generated six different categories regarding how the experiences of racism and ethnic discrimination were experienced in healthcare. These were; language barriers, prejudices and generalization, downgrading, discrimination, not being taken seriously and mistrust of the system. Conclusion: Racism and ethnic discrimination in healthcare does not only lead to negative feelings among those affected but can also have devastating consequences for society and individuals. More studies are essential for understanding the problem. More training and information at work are required to help the healthcare workers to learn how to communicate and treat people in need of care equally. Keywords: Racism, ethnic discrimination, healthcare, experiences, Europe

Segregation är ett rumsligt begrepp. Utifrån detta handlar denna uppsats om hur segregationen i Södertälje kan appliceras på Geneta. Geneta har av Polismyndigheten fått benämningen som ”ett särskilt utsatt område”. Den tidigare forskningen som gjorts kring segregation är främst baserad på kvantitativa metoder. Jag ämnar i denna uppsats därav, med kvalitativa metoder angripa mitt ämne. Jag har valt en kvalitativt intervjubaserad empiriinsamling med fokus på att undersöka hur boende själva upplever sitt grannskap. Det har visats att samtliga boende inte instämmer med medias syn av området och tycker att polisens klassificering är felaktig. Detta är ett resultat som endast kunnat nås via just, kvalitativa metoder.  Intervjuerna identifierar tre huvudteman dessa var; En jämförelse med att bo i två socioekonomiskt segregerade bostadsområden. Det finns barriärer i form av preferenser att tala ett visst språk och rasism som kan upplevas som hinder i vardagen utanför Södertälje och att det fanns en variation kring inom Geneta då de olika bostadsformerna i området kan beaktas positivt eller negativt beroende på dess socioekonomiska status.

Följande uppsats undersöker huruvida innehållet i jobbannonser predicerar etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att innehållet i jobbannonser spelar roll, både för den sökande och för arbetsgivaren, och att dessa ordval är kopplade till etnisk diskriminering. Uppsatsen använder data från ett fältexperiment där 4721 jobbansökningar skickades ut till olika jobbannonser. Fältexperimentet visar att sökande med utländska namn diskrimineras relativt sökande med svenska namn, även när de har identiska jobbansökningar. Denna data kombineras med en kvantitativ innehållsanalys av jobbannonserna, för att därigenom undersöka om utfallet i fältexperimentet påverkas av innehållet i jobbannonsen. Som sådan är studien den första att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser påverkar etnisk diskriminering. Studien hittar att flera olika typer av innehåll i jobbannonser, såsom språkkrav och signaler om mångfald, både kan minska och öka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Resultatet går delvis i linje med tidigare studier på området, men det bidrar även med ny insikt om när och varför arbetsgivare diskriminerar. Implikationer för framtida forskning och innehållsanalys som metod för att undersöka etnisk diskriminering diskuteras.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få ökad kunskap om hur pedagoger uppfattar och arbetar mot rasism i förskolan. För att få underlag till detta så har vi genomfört en kvalitativ studie där åtta pedagoger med olika bakgrund, kön, yrkeslivserfarenhet och ursprung intervjuats. Resultatet visar bland annat att pedagogernas uppfattning av begreppet rasism liknar varandra, att de inte ser rasism mellan barnen på förskolan men att det kan uppstå mellan vuxna, att alla pedagoger har en likabehandlingsplan på sin förskola men att den inte används på ett förebyggande sätt. Ytterligare resultat visar att pedagogerna använder sig av böcker och pratar om likheter och olikheter för att förebygga rasism. Det framkommer att orsaker som pedagogerna uppfattar som försvårande i arbetet mot rasism är okunskap, om arbetslaget inte har en samsyn på ämnet samt om man arbetar på en förskola utan mångfald. Resultatet har analyserats och kopplat till relevant forskning om ämnet samt det sociokulturella perspektivet samt kritisk rasteori.

No description available.