Denna studie handlar om etnisk mångfald på arbetsplatsen. Sverige är ett land som berikas av stor mångfald, som bland annat påverkar arbetsplatsen. Flera personer med olika bakgrund jobbar idag i det svenska arbetsmarknaden, som ställer krav på samarbete med sina kollegor och medverka med dagliga arbetsuppgifter. Utifrån ett pedagogisk perspektiv sker lärande och utveckling när människor integreras med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka etniskt mångfalds konsekvenser i arbetsmiljö ur medarbetarnas perspektiv. Studien utgår utifrån organisationspedagogiskt perspektiv, där både individen och kontexten står i fokus och i relation till varandra. Jag har valt att använda mig av kvalitativa metoden som tillvägagångssätt för att samla in empiri data. Studien baserades på sju kvinnliga respondenter, som jobbar i antingen förskolor eller grundskolor i Stockholms län. I studien har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer som består av öppna frågor med syfte att få förståelse av responderas upplevelse. Jag har valt att strukturera datan genom att dela upp det till fyra teman, upplevelse av integration, möjligheter med etnisk mångfald, utmaningar med etnisk mångfald samt ledningens roll i att hantera mångfaldsarbete i arbetsmiljön. Respondenterna har tagit upp olika upplevelser baserade på deras tankar och reflektion både på individuell och kontextuell nivå. Respondenternas upplevelse av möjligheter hade mycket gemensamt, samtliga respondenter upplever vikten av etnisk mångfald på arbetsplatsen, utifrån respondenterna främjar etnisk mångfald utvecklingsmöjligheter på individuell nivå samt kontextuell nivå. Resultatet visade även att några respondenter har ändrat sina arbetssätt, dels för att de insåg ett behov av anpassning av sina arbetssätt och märkte nyttan av att utveckling sitt tänkande, dels för att anpassa sig efter vad den svenska läroplanen kräver. Andra respondenter upplevde sig utanför arbetsgruppen och behövde själv ta sig initiativet för att bygga pålitlighet mellan sig och kollegor, såväl som många upplever att inkludering är svår på grund av rasism. Däremot upplevde en del av respondenterna inga konstigheter av inkludering på arbetsplatsen. Samtliga respondenter var överens om ledningens roll och ledarskap av mångfaldsarbetet på arbetsplatsen, arbetsgivare har det största ansvaret att skapa arbetsrutiner för att förebygga konflikter och skapa öppen arbetsmiljö. / This study aims to ethnic diversity in workplaces. Sweden is a country that is enriched by great diversity, which affects workplaces. Many people with different backgrounds work today in the Swedish labor market, which requires cooperation with their colleagues. From an pedagogical perspective, learning and development takes place when people are integrated with each other. The purpose of this study is to examine the impact of ethnic diversity in the work environment from the employees' perspective. The study is based on an organisational pedagogical perspective, where both the individual and the context are in focus in this perspective. I have chosen to use the qualitative method of collecting information. The study was based on seven female respondents, who work in either preschools or primary schools in Stockholm County. I have chosen to use structured interviews that consist of open questions with the aim of gaining an understanding of the respondent's experience. I have chosen to structure the data by dividing it into four themes, experience of integration, opportunities with ethnic diversity, challenges with ethnic diversity and the role of management in managing diversity work in the work environment. The respondents have brought up different experiences based on their thoughts and reflection both on an individual and contextual level. The respondents' experience of opportunities had a lot in common, all respondents experience the importance of ethnic diversity in the workplace, based on the respondents ethnic diversity promotes development opportunities on an individual level as well as a contextual level. The results showed that some respondents have changed their working methods, partly because they realised a need to adapt their working methods and noticed the benefit of developing their thinking, partly to adapt to what the Swedish curriculum requires. Other respondents felt outside the work group and needed to take the initiative themselves to build trust between themselves and colleagues, as well as many feeling that inclusion is difficult due to racism. However, some of the respondents did not experience any strangeness from inclusion in the workplace. All respondents agreed on the role of management and leadership of diversity work in the workplace, employers have the greatest responsibility to create work routines to prevent conflicts and create an open work environment.

The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF – Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims. The study results show that the ethnic identity can be understood as a combination of both non-instrumental (the own understanding of it) and strategic aspects (history, language, etc). Biological aspects based on the women’s parents’ ethnic identity are also emphasized. The study also shows that the respondents’ ethnic identity is strongly influenced by the common identity within their nuclear families, which also helps to maintain its existence. The common religious belief also plays a central role in maintaining the different norms, values and traditions that are associated with Syriac ethnic identity. However, other forms of informal and institutional social interaction such as SAAF also help to emphasize a sense of shared ethnic identity. Furthermore, this study shows that both the family and SAAF are important arenas for the reproduction of social capital through the encouragement of the individuals’ cultural and economic capital. However, reproduction requires a series of rites that transform objective membership relations to subjective ones, by creating friendships in SAAF:s case. The study concludes with a discussion where connections are made to previous researches that highlight a combined definition of ethnic identity. It also discusses the importance of taking into account various factors that may affect individuals' views on the reproduction of social capital in different contexts. Furthermore, suggestions for future research based on a combination of qualitative and quantitative methods, in a larger geographical approach are presented. / Syftet med denna studie är att först undersöka hur en grupp syrianska kvinnor som deltar i det Syrianska Arameiska Akademikerförbundet (SAAF) vid ett svenskt universitet upplever sin etniska identitet samt upprätthåller den i det svenska majoritetssamhället. Vidare ska det också undersökas huruvida SAAF som etnisk institution utgör en arena för reproducering av socialt kapital i samspel med kvinnornas familj. Denna studie har sin utgångspunkt i tidigare forskningar och teorier om den etniska identiteten och dess roll för uppbyggandet av socialt kapital inom olika så kallade etniska grupper. I studien används vidare kvalitativa intervjuer som forskningsmetod för att uppnå dess syften. Studiens resultat visar bland annat att den etniska identiteten kan uppfattas som en kombination av både icke-instrumentella (subjektiva, meningsskapande) och strategiska (samhälleliga och historiska) aspekter. Biologiska aspekter som baseras på föräldrarnas etniska identitet betonas också. Studien visar även att den egna etniska identiteten är starkt påverkad av den gemensamma synen inom respondenternas kärnfamiljer, som i sin tur upprätthåller den. Den gemensamma religionsuppfattningen visar sig också spela en central roll för upprätthållande genom olika normer, värderingar och traditioner. Dock är även SAAF en arena där detta upprätthålls genom olika umgängesformer. Vidare visar denna studie att både familjen och SAAF utgör viktiga arenor för reproducering av socialt kapital genom utveckling av individens kulturella och ekonomisk kapital. Dock kräver reproduceringen en rad riter som kan förvandla objektiva medlemskapsrelationer till subjektiva sådana, det vill säga genom exempelvis skapandet av vänskapsband i SAAF:s fall. Studien avslutas med en diskussion där kopplingar görs till tidigare studier som belyser en sammansatt definition som inbegriper den etniska identitetens komplexitet. Vikten med att ta hänsyn till olika faktorer som kan påverka individernas syn på reproducering av socialt kapital i olika kontexter diskuteras också. Till detta följer förslag på vidare forskning som kombinerar kvantitativ och kvalitativ metod i ett större geografiskt perspektiv.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anställningsintervjuer är att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven är samt förstå de primära emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. Vår frågeställning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anställningsintervju och vad menar de var motiven bakom den? Genom kvalitativa intervjuer ville vi få de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men även få en bredare förståelse för etnisk diskriminering genom intervju med vår nyckelinformant som var en utredare från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med två arbetsgivare, en från privat respektive en från offentlig sektor, ville vi få veta deras allmänna syn på anställning och etnisk diskriminering, hur de går tillväga vid anställning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men även för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar någon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras på arbetsmarknaden. Våra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder på att upplevelserna kan se olika ut, beroende på hur man är som person. Det var olika motiv som de uppfattade låg bakom deras upplevelse av att bli diskriminerade - det var bärandet av slöja, att de hade mörkt hår samt uppfattades ha ett kriminellt utseende. Även den emotionella upplevelsen bland dessa respondenter var vid den upplevda etniska diskrimineringen mycket varierande. / Abstract The purpose of this social psychological study of ethnic discrimination during the job interview is to illustrate how the experience of this can be like, see what the reasons are and identify which the primary emotions of the various respondents are. Our research question is: How do job seekers experience what they consider to be ethnic discrimination at a job interview, and what do they claim was the motive behind it? Through qualitative interviews we wanted to get information about the respondents own experience of the discrimination, but also get a broader view of ethnic discrimination by the interview with our key-respondent – which was an investigator from the Diskrimineringsombudsmannen (DO). Through interviews with two employers, one from the private sector and one from the public sector, we wanted to obtain their general views on employment and ethnic discrimination, to get information on how they go about the job and to counter ethnic discrimination, but also to show that there are employers who do not discriminate ethnic and that immigrants actually integrate into the labor market. Based on our interviews with the three respondents who have experienced themselves to be ethnically discriminated our result suggests that the experiences may vary, depending on how you are as a person. The motives that were contributing to the discrimination were different – it was a veil, dark hair and criminal appearance. Also the emotions among these respondents in the perceived ethnic discrimination were highly variable.

Denna studie undersökte upplevelser av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden hos arbetslösa första och andra generationens invandrare. Studien hade en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval med nio arbetslösa respondenter från olika länder. En tematisk analys genomfördes och visade åtta upplevelseaspekter som utgjorde resultatet av vad lagligen definierad diskriminering är: utländskt utseende, utländskt namn, språkfärdigheter, religionstillhörighet, kompetens, kallelse till intervju, anställningsformer samt inställning. Att uppleva sociokulturella utmaningar bidrog till pragmatiska resultat av att ha en främmande kulturell identitet. Genom att få både sin kulturella samt professionella identitet utmanad, bidrog det till en negativ inställning hos majoriteten av respondenterna. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visat att upprepade upplevelser av etnisk diskriminering bidrar till ett sämre välbefinnande. Förslag till framtida forskning är att utföra kvantitativa studier för att exempelvis undersöka hur etnisk diskriminering påverkar arbetslösas fysiska och psykiska hälsa över en längre tidsperiod för att bidra med en djupare förståelse av ämnet.

Flera personer med annan etnisk bakgrund har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och i många fall tar det lång tid. Detta trots att flera har befunnit sig i Sverige en lång tid eller att de är födda här. Det svenska samhället behöver alla människors insatser i en välfungerande statsapparat. Den viktigaste faktorn för att bekämpa, minska segregationen och samhällsklyftorna är att få ut människor i arbete. Det framkommer i ett flertal tidigare studier och rapporter att personer med en annan etnisk bakgrund blir diskriminerade eller väljs bort vid rekryteringsprocesser. Att ha en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess fri från diskriminering är viktigt ur ett individ- och arbetsgivarperspektiv och även för det svenska samhället.    Diskriminering är ett svårt begrepp att förklara. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter. Det finns flertalet anledningar till att studera individers egna upplevelser i en rekryteringsprocess. Huruvida dessa personer upplever en känsla av diskriminering. För att vidare granska om det föreligger etniskt diskriminering i en rekryteringsprocess undersöker denna studie hur arbetsgivare handhar ansökningar från personer med annan etnisk bakgrund och ett arabiskt klingande namn. Syftet är vidare att förstå vilka aktiva åtgärder arbetsgivare tillämpar för att undvika diskriminering och med hänsyn till det tolka om lagstiftningen kring etnisk diskriminering i arbetslivet är tillräcklig.

Ethnic conflicts go far back in time, but what are the causes of ethnic conflicts? By applying theories concerning ethnicity, ethnic groups and ethnic identity, we find that the causes behind ethnic conflicts consist of a number of factors that include perceptions, behaviors, actions and political orientations. How do the study's causes appear in The Turkish-Kurdish conflict, where the Kurdish population tends to become increasingly independent, but this tendency can be a cause of conflict in itself. This study examines the causes behind ethnic conflicts in general from four selected perspectives; primordialism, nationalism, constructivism, and social capitalism. There are few terms used in this ethnic conflict research, including; ethnicity, ethnic identity, and ethnic group. These concepts are used in connection with the theories as a starting point for answering the study's questions.

In recent years, discussions about ethnic diversity and representation has become an increasingly frequent debate. The aim of this study was to examine the extent to which people of dark skin were represented in picture books. We also wanted to study whether the representation of people with dark skin has increased over the past ten years (2006- 2015). Through a quantitative content analysis we collected the study’s empirical material from 259 picture books. The study shows, among other things, that people of dark skin gets very little space in children ́s books and when they appear it is often as characters of less importance.

<p>Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn. Föräldrar med svensk bakgrund visade mindre tendens att vilja beskydda barn med rörelsehinder, var mer positiva till dessa barns roll i samhället och till tanken att leva med dessa barn samt de visade mer positiv inställning än föräldrar med grekisk bakgrund. Vistelsens längd i Sverige påverkade inte inställningen hos greker. Resultaten diskuteras inom ramen för Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med hänsyn till kulturella skillnader mellan de två föräldragrupperna.</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar ishockeyföreningar belagda i Mellansverige har för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund i deras föreningar. För att svara på syftet så undersöktes det vilka hinder samt vilka möjligheter ishockeyföreningarna ansåg de hade för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund till sina föreningar. Detta undersöktes genom att intervjua fyra respondenter som var ansvariga för rekryteringen av barn och ungdomar i fyra föreningar belagda i Mellansverige. Studien är en deskriptiv studie av kvalitativ art. Semi-strukturerade intervjuer utfördes och en induktiv innehållsanalys användes vid kodningen av materialet. Resultatet från studien visade att ishockeyföreningarna inte arbetade specifikt med den etniska mångfalden samt var  möjligheterna för att lyckas med den etniska mångfalden var få, eftersom det alltid fanns ett hinder kopplat till möjligheterna. Detta hindrade föreningarna att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund enligt respondenterna. Slutsatsen i studien är att föreningarna och ishockeyn överlag måste reflektera över hur de arbetar för att öka deltagandet av barn och ungdomar med utländsk bakgrund.

Enligt SOU 2000:47 har ca 20 procent av den svenska befolkningen ursprung i ett annat land än Sverige. En viktig uppgiftSverige står inför är att ta vara på mångfalden och skapa jämlika villkor för alla oavsett bakgrund. Utrikesfödda står utanför den svenska arbetsmarknaden och deltarinteinom den påsamma sätt som inrikes födda. Rekrytering är en av huvudpunkterna när det kommer till att anställa personal. Utifrån etnicitet visar det att individer med svenskt namn kallas till intervju med ca 50 procent större sannolikhet än individer med arabiskt klingande namn. Studien utfördes dels för att skapa förståelse för varför ett slags utanförskap i samhället och arbetsmarknaden skett för de som invandrat till Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod för att skapaen djupare förståelse för ämnet där syftet var attundersökaHR-strategers upplevelser av det etniska mångfaldsarbetet inom respektive kommunsrekryteringsprocess.Frågeställningarna för studien var; hur arbetar HR-strateger på kommunalnivå med etnisk mångfald utifrån rekrytering? Vilka områden identifieras som aktuella inom etnisk mångfald? Vilka möjligheter och utmaningar finns det i det etniska mångfaldsarbetet? Det empiriska materialet samlades in viasamtalsintervjuer med sex HR-strateger som var verksamma inom sex olika kommuner i Norrbottens län. De valda teoretiska ansatsernaoch tidigare forskning haranvändsför att förklara strategernas arbete med den etniska mångfalden inom rekryteringsprocessen.Studien visade att HR-strateger på kommunal nivåinte arbetadepå ett specifikt sätt med etnisk mångfald inom rekryteringsprocessen. Kommunerna utgår från en kompetensbaserad rekrytering där det är kompetenserna som styr och ingenting annat vilket hjälpte kommunernai deras arbetemed att se objektivt på rekrytering. Kommunerna hade olika aktuella områdeninom etnisk mångfald, det var allt från att få in fler individer med annan etnisk bakgrund till kommunen, att lyckas med kompetensförsörjningen, hantera språkproblematik samt hantera förändringar i diskrimineringslagstiftningen.I studienframkom dels möjligheter men även utmaningar med etnisk mångfald. Möjligheterna var att fylla lediga tjänster, att kommunen blir mer utvecklingsinriktad, fårett ”nytt tänk”samt möjlighet till utveckling inom den kommunala verksamheten. Utmaningarna somframkom var bland annat språksvårigheter,kulturella olikheter, validering av kompetenser samt att nå ut till operativa chefer i breddandet av etnisk mångfald inom rekrytering.Kommunerna var mestadels samstämmiga i hur de såg på etnisk mångfald och hur de arbetade med etnisk mångfald inom rekryteringsprocesserna.