I den här studien intervjuas fem personer som är yrkesverksamma inom verksamheter med konstnärligt skapande som inriktning för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och/eller utvecklingsstörning. Syftet med studien är att belysa konstnärligt skapande som verktyg kopplat till ökade krav på evidensbaserad praktik i gruppverksamheter riktade till personer med NPF och/eller utvecklingsstörning. Forskningsfrågorna avser därför att ge svar på vilka funktioner metoden konstnärligt skapande fyller som verktyg i gruppverksamheter riktade till personer med NPF och/eller utvecklingsstörning, hur dessa funktioner kan förstås samt om de kan/bör leva upp till krav på evidensbaserad praktik. Resultatet bygger på fem semistrukturerade intervjuer som har kodats och analyserats med fenomenologisk tematisk analys. Det teoretiska ramverket består av den salutogena modellen med fokus på ”en känsla av sammanhang” och Jonna Bornemarks perspektiv om ”att mäta det omätbara”.   Metoden konstnärligt skapande används frekvent i verksamheter riktade till målgruppen men samtidigt finns brister när det kommer till kvantitativ forskning för att stödja metodens effekter. Informanterna menade att den subjektiva upplevelsen av metoden är svår att mäta men att de själva upplever att konstnärligt skapande har många fördelar för den specifika målgruppen. Under studiens gång beskrev informanterna aspekter som väl stämde överens med vad som ryms inom den salutogena modellen. De gav uttryck för att det konstnärliga skapandet som metod bidrog till inkludering, kognitiv förstärkning, ökad självkänsla samt att det kunde fungera som ett alternativt kommunikation- och samtalsverktyg. / In this study, five people are interviewed who work professionally in activity groups with creative arts as a focus for people with neurodevelopmental disorders (DSM-5) and / or developmental disorder. The purpose of the study is to investigate the professionals' view of creative arts as a method in the work with the target group, and also their view of creative arts linked to the increased requirement for evidence-based practice. The questions of this research therefore intend to provide answers to what functions creative arts as a tool can have in group activities for people with DSM-5 and / or developmental disorder. We also intend to research how we can understand creative arts as a method and if/how the method should be mesured in relation to an increased requirement for evidence-based practice. The result is based on five semi-structured interviews that have been coded and analyzed with phenomenological thematic analysis. The theoretical framework is based on the salutogenic model and Jonna Bornemarks perspective on "measuring the immeasurable". The method of creative arts is frequently used in group activities for the target group, but at the same time there are deficiencies in the quantitative research bass to support the effects of the method. The respondents argued that the subjective experience of the method is difficult to measure, but that they themselves feel that creative arts has many advantages for the specific target group. During the study, the respondents described aspects that were well in line with what is included in the salutogenic model. The practitioners expressed that creative arts as a method contributed to community, cognitive reinforcement, increased self-esteem and that it could function as an alternative means of expression.

<p>Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv.</p> / <p>Standardized care plans are commonly used in health care and are under constant development. Standardized care plans are to varying degrees evidence-based and designed with varying quality. Standardized care plans are used as a tool for improving the quality of care and are seen as a pre-formulated treatment plan. Research is needed into whether standardized care plans reduce the amount of redundant documentation, save time and increase quality of care. The aim of this literature study was to describe the situation regarding effects of using standardized care plans. In this study 10 scientific articles were analyzed. Results show that standardized care plans can improve quality of care, reduce redundant documentation and decrease time spent on documentation. However, there are studies that demonstrate the opposite.<strong> </strong>Standardized care plans can be seen as a tool for providing high-quality basic care for all patients. Scientific evidence should be used for development of standardized care plans and therefore priority should be given to making resources for this work available. There is a need for further research to validate the effects of standardized care plans as the results from this literature study are ambiguous. It would also be interesting to compare the views from patients, staff and management on the effects of using standardized care plans.</p>

Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv. / Standardized care plans are commonly used in health care and are under constant development. Standardized care plans are to varying degrees evidence-based and designed with varying quality. Standardized care plans are used as a tool for improving the quality of care and are seen as a pre-formulated treatment plan. Research is needed into whether standardized care plans reduce the amount of redundant documentation, save time and increase quality of care. The aim of this literature study was to describe the situation regarding effects of using standardized care plans. In this study 10 scientific articles were analyzed. Results show that standardized care plans can improve quality of care, reduce redundant documentation and decrease time spent on documentation. However, there are studies that demonstrate the opposite. Standardized care plans can be seen as a tool for providing high-quality basic care for all patients. Scientific evidence should be used for development of standardized care plans and therefore priority should be given to making resources for this work available. There is a need for further research to validate the effects of standardized care plans as the results from this literature study are ambiguous. It would also be interesting to compare the views from patients, staff and management on the effects of using standardized care plans.

The awareness regarding important aspects of how to plan and design healthcare environments is something that is constantly progressing. Even though these environments can be seen as complex, the knowledge and understanding of its many different users is often taken into consideration in today’s planning. Several studies have shown positive effects on the visual performance among the hospital staff but also positive effects regarding visual comfort that facilitates recovery and well-being among patients. However, when planning lighting in healthcare environments today, the focus often lies on providing good lighting qualities regarding the visual performance of the hospital staff and the patients are, by that, not taken in consideration to the same level of extent. Therefore this study was focused on analyzing if certain demands could be set on lighting in a nursing room, to improve the experience of visual comfort, from a patient perspective, while using two different lighting scenarios. The thesis has been conducted using an already approved and widely used method Evidence based design (EBD) through a literature study, a pre-study, and an experiment. This to evaluate and develop an innovative design to facilitate visual comfort from a patient's perspective. The visual parameters that the experiment has been focusing on are glare, luminance, contrasts, shadows, lighting principles, and the perception of objects. These parameters have been evaluated from a sitting, standing and lying position in two different lighting scenarios, developed from the hypothesis, without access to daylight. A healthcare environment has a number of different users, that all use the facilities in different ways. Therefore it was important that the innovative design, constructed for the experiment, did not compromise the visual comfort or need of light for the other users. A questionnaire was created, based on the visual parameters, to help answer the research questions. The experiment had a total of 30 participants, where each participant answered the questionnaire six times, one for each position and a total of three times in each lighting scenario.   The results were compiled and the mean values were analyzed to evaluate differences and similarities between the two lighting scenarios and between the positions. The results of the experiment show that there are certain demands that can be set on the artificial lighting in a nursing room, and it also shows that it is of great importance to plan for a various lighting environment since it can enhance the experience of visual comfort. Despite this, it is important for a lighting designer to carefully analyze and evaluate the patient's need for light in the specific ward that is being designed. To achieve a sustainable lighting solution it is important to remember that all the sustainability factors, such as the social, economic and environmental factors, are equally important to create a sustainable development. / Medvetenheten gällande viktiga aspekter av hur man planerar och utformar vårdmiljöer är något som ständigt ökar. Trots att dessa miljöer kan ses som komplexa, tas ofta kunskap och förståelse i beaktning för miljöernas många olika användare vid dagens planering. Flera studier har visat positiva effekter på visuell prestanda hos sjukhuspersonalen, men även positiva effekter gällande visuell komfort som påskyndar återhämtning och ökar välbefinnande bland patienter. När belysningsplanering idag utförs i vårdmiljöer ligger fokuset ofta på att tillgodose ljuskvaliteter med avseende för sjukhuspersonalens visuella prestanda och patienterna beaktas därmed inte i samma omfattning. Därför har denna studie fokuserats på att analysera om vissa krav kan ställas på artificiell belysning i ett vårdrum, för att förbättra upplevelsen av visuell komfort utifrån en patients perspektiv, vid utvärdering  av två olika belysningsscenarion. Studien har genomförts med hjälp av en redan beprövad och allmänt använd metod Evidensbaserad design (EBD), genom en litteraturstudie, en förstudie och ett experiment. Detta för att utvärdera och utveckla en innovativ design med fokus på att underlätta visuell komfort från patientens perspektiv. De visuella parametrar som experimentet har fokuserat på är bländning, luminans, kontraster, skuggor, olika belysningsprinciper samt uppfattningen av objekt. Dessa parametrar har utvärderats från en sittande, stående och liggande position, vid två olika belysningsscenarion med enbart artificiell belysning, utvecklad utifrån hypotesen. I en vårdmiljö vistas ett antal olika användare som alla använder anläggningarna på olika sätt. Det ansågs därför viktigt att den innovativa designen, som konstruerats för experimentet, inte påverkade den visuella komfort eller behovet av ljus för övriga användare. Ett frågeformulär skapades, baserat på de visuella parametrarna, för att besvara frågeställningen. Experimentet hade totalt 30 deltagare, där varje deltagare besvarade frågeformuläret sex gånger, ett formulär per position och totalt tre gånger vid varje ljusscenario. Resultaten sammanställdes och medelvärden analyserades för att utvärdera skillnader och likheter mellan de två belysningsscenarierna samt mellan positionerna. Resultaten av experimentet visar att det finns särskilda krav att ställa på den artificiella belysningen i ett vårdrum. Resultatet visar även att det är av stor betydelse att planera in en varierad ljusmiljö då det kan förbättra upplevelsen av den visuella komforten. Utöver detta är det även viktigt för en ljusdesigner att noggrant analysera och utvärdera patientens behov av ljuset i den specifika avdelningen som utformas. För att uppnå en hållbar belysningslösning är det viktigt att ha i åtanke att alla hållbarhetsfaktorer, såsom de sociala, ekonomiska och ekologiska, är lika viktiga att ta hänsyn till för att skapa en hållbar utveckling.

Bakgrund: Evidensbaserad Design (EBD) är en process som har utvecklats för att säkerställa att beslut om planering och utformning av vårdmiljön bygger på trovärdig forskning med målet att skapa bästa möjliga resultat för personal, patienter och närstående. Vårdmiljöforskning visar att en välplanerad och genomtänkt fysisk vårdmiljö spelar en viktig roll för patientsäkerhet, patientnöjdhet och arbetstillfredsställelse hos personalen. Inom begreppsramen för EBD ingår den visuella miljön som en variation av den fysiska miljön. Det finns redan mycket forskning som undersöker olika aspekter av den visuella miljön inom vården, men det finns dock lite forskning som beskriver åtgärder som syftar till att förbättra vårdmiljön på en akutmottagning.   Syfte: Att beskriva personalens upplevelse av den visuella miljön på akutmottagningen.   Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes vid två akutmottagningar i södra Sverige. Femton (n = 15) intervjuer med legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och läkare utfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Personalen vid akutmottagningen upplevde att en balanserad visuell miljö främjar välbefinnande. Balansen består av en integration av klinisk funktionalitet och estetiska intryck. Den visuella miljön kan distrahera på olika sätt, vilket skapar en avledning från stressiga upplevelser. Det kan också uppmuntra nyfikenhet och reflektion. Aspekter av den visuella miljön kan emellertid vara distraherande på ett provocerande sätt vilket i sin tur kan ökar stress. En balanserad visuell miljön skapar atmosfär för vårdande. Den visuella miljön har en stimulerande känslomässig inverkan som kan vara både positiv och negativ samt stimulera delaktighet och dialog.   Slutsats: Att skapa en balanserad visuell miljö på akutmottagningen kräver en helhetssyn som inkludera funktionella och personliga perspektiv. Man kan dra slutsatsen att en balanserad visuell miljö i slutändan kan förbättra atmosfären på akutmottagningen och därmed bidra till en stödjande miljö som främjar en känsla av välbefinnande hos personal, patienter och närstående. / Background: Evidence-based Design (EBD) is a process that has been developed to ensure that decisions on planning and design of the healthcare environment are based on credible research with the goal of creating the best possible outcomes for staff, patients and next-of kin. Research on health care design shows that a well-planned and thought out physical environment plays an important role in patient safety, patient satisfaction and job satisfaction for the staff.  Within the conceptual framework of EBD, the visual environment is included as a variation of the physical environment. There is a substantial amount of research that examines different aspects of the visual environment within healthcare, there is however little research describing interventions aimed at improving the healthcare environment in an emergency department (ED). Purpose: To describe the staff experiences of the visual environment at an ED. Method: A qualitative inductive interview study was conducted at two emergency departments in southern Sweden.  Fifteen (n=15) interviews including registered nurses, assistant nurses and emergency physicians were conducted. The interviews were analyzed using content analysis. Result: The staff at the emergency department experienced that a balanced visual environment promotes well-being. The balance consists of an integration between clinical functionality and aesthetic impressions. The visual environment can be distracting in various ways, creating a diversion from stressful experiences. It can also encourage curiosity and reflection. Aspects of the visual environment can however be equally distracting in a provocative manner, reinforcing stress. The visual environment has a stimulating emotional impact that can be both positive and negative as well as stimulating participation and dialogue. A balanced visuell environment creates an atmosphere which supports caring. Conclusion: Creating a balanced visual environment in the emergency requires a holistic approach incorporating practical and personal perspectives. It can be concluded that providing a balanced visual environment can ultimately improve the atmosphere of the emergency department and thereby promote a sense of well-being in staff, patients and next-of kin.

Bakgrund: Obesa utgör 10% av befolkningen i Sverige. De riskerar på grund av sin anatomi attdrabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker,evidensbaserad och individanpassad omvårdnad utifrån sina behov för att förebyggariskerna för onödigt lidande och samhällskostnad. Det är anestesisjuksköterskansansvar att leverera anestesiologisk omvårdnad av sådan kvalitet, och medkompetensutveckling utifrån evidens och ett patientsäkert förhållningssätt är detlångt ifrån omöjligt. Syfte: Kartlägga effekter av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder somanestesisjuksköterskor kan tillämpa för förbättrad ventilation hos obesa patientersom genomgår generell anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie, 13 randomiserade kontrollerade studier som presenteratsgenom en narrativ syntes. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier av ventilationsmetoder eller åtgärder som kanförbättra obesa patienters ventilation. Ventilatorinställningar, Alveolär rekryteringoch Applikation av positivt tryck vid spontanandning. Slutsatser: Högt/individanpassat PEEP i kombination med lungrekrytering kan förbättra denintraoperativa ventilationen. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av obesa patienter, PCV, icke-invasiv ventilation med positivt tryck, ochinverterad respirationsratio kan ge bättre intraoperativ syresättning. Ingen kopplingmellan i resultatet förekommande ventilationsmetoder och minskade postoperativakomplikationer kunde påvisas. / Bakgrund: Överviktiga utgör 10% av sveriges befolkning. Av anatomiska skäl riskerar de att drabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker, evidensbaserad och individualiserad vård som härrör från deras behov för att förehålla risken för onödigt lidande och börda för den nationella ekonomin. Det är narkosläkarens ansvar att leverera anestesiologisk vård av sådan kvalitet, och med kompetensutveckling som härrör från såväl bevis som en patientsäkerhetsapproach är det långt ifrån omöjligt. Sikta: Att kartlägga effekterna av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder som dåurs narkosläkare kan ansöka om förbättrad ventilation av överviktiga patienter som utsätts förgenetisk anestesi. Metod: En systematisk litteratur översyn, 13 randomiserade kontrollerade prövningar analyserades och presenterades i en berättande syntes. Resultat: Analysen gav tre kategorier av ventilationsmetoder och åtgärder som kan bidra till ett positivt resultat när det gäller den överviktiga patientens ventilation. Ventilatorsettings, alveolar rekrytering och tillämpning av positivt tryck underspontanig andning. Slutsatser: Hög/individualiserad PEEP i kombination med rekryteringsmanövrering kan förbättra intraoperativ ventilation. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av överviktiga patienter, PCV, icke-invasiv positivt tryck ventilation och inverterade andning förhållandet kan resultera i högre intraoperativa syrenivåer. Ingen anslutning hittades mellan ventilationsmetoderna som inträffade i resultatetoch minskning av postoperativa pulmonell komplikationer.

School counsellors have been an occupation in Sweden since the 1940s but despite this, there is very little knowledge and research about school counsellors’ preconditions according to their work. This study aims to examine in what frequencies school counsellors’ use evidence-based methods in their work with students in senior high school. The result is based on a survey with N 215 respondents from all over Sweden and the analysis theoretical perspective is founded on evidence-based practice (EBP) and new institutional theory. The result indicates that school counsellors in Sweden do not use evidence-based methods to such an extent and that there are organisational and structural obstacles for school counsellors to base their work from evidence-based practice. There is a decoupling process where ideals of EBP do not match the reality as different kinds of logic appear and come into conflict with each other over whose legitimacy is the one that should dominate the organizational field. To increase the conditions, a school management that provides support and enables professional guidance and competence development is needed. The research field needs to start looking at the school counsellors’ practice from a bottom-up perspective to see what they do that works and develop EBP and the organizational field based on this. This is one way to give school counsellors’ more legitimacy.

Introduktion: Hästunderstödd terapi (HUT) är ett växande kunskapsområde där studier visat välgörande effekter i flertalet patientgrupper. Att beskriva HUT generellt har försvårats av metodologiska orsaker. Eftersom HUT i klinisk praxis används som komplement till grundprofessioner, vill denna studie fördjupa kunskapen utifrån fysioterapeutiskt perspektiv. Därigenom kan HUT beskrivas med en tydlig koppling till klinisk användbarhet.  Syfte: Att undersöka OHI-certifierade fysioterapeuters erfarenheter av att arbeta med HUT utifrån ett perspektiv av rörelse. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med elva OHI-certifierade fysioterapeuter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Som teoretiskt ramverk användes ”The movement continuum Theory of Physical Therapy”. Resultat: Temat ”Hästen och dess miljö berikar det fysioterapeutiska arbetssättet” byggs av fyra subteman och nio sub-subteman. HUT har potential att berika fysioterapeutiskt arbetssätt  genom inverkan på flera nivåer av rörelse samtidigt. Ridmomentet kan ge externa förutsättningar som verkar rörelsefrämjande, men innebär också ett professionellt omdöme i avvägningen mellan nytta och riskmomentet. Genom HUT upplevs resurser att stimulera interna faktorer såsom motivation och engagemang samt sociala faktorer i alliansen. HUT upplevs stötta ett resursfokuserat förhållningssätt till rörelse, där kropp, sinne och känsla har en given plats.   Slutsats: Hur HUT berikar professionen beror på fysioterapeutens val utifrån syfte, yrkeskunskap och personliga kompetens. Det breda användningsområdet ger möjligheter att använda HUT i mötet med olika målgrupper. När arbetssättet i HUT beskrivs i sammanhanget av fysioterapi kan komplexiteten i HUT förstås, och termer som evidensbaserad praktik kommer inom räckhåll. / Introduction: The knowledge of Equine Assisted Therapy (EAT) is growing, and studies describe beneficial effects in various groups of patients. Describing EAT in general has been difficult due to methodological reasons. Since EAT in clinical practice serves as a complement to professions, this study wants to deepen the knowledge from a physiotherapeutic perspective. EAT can thereby be described with a clear connection to clinical applicability. Aims: Investigate OHI-certified physiotherapists' experiences of working with EAT from a perspective of movement. Methods: Qualitative study with semi-structured interviews with eleven OHI-certified physiotherapists, using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. As theoretical framework "The movement continuum Theory of Physical Therapy" was used.. Results: The theme ”The horse and its environment enriches the physiotherapeutic practice” is based on four sub themes and nine sub-sub themes. EAT has potential to enrich physiotherapeutic practice by influencing several levels of movement simultaneously. Riding can provide external conditions promoting movement, also involving professional judgment between benefits and elements of risk.  Resources to stimulate internal factors as motivation, commitment, and social factors in the alliance were experienced. EAT is perceived to support a resource-focused approach to movement, where body, mind and emotion are involved.  Conclusion: How EAT enriches the profession depends on the physiotherapist's decisions based on purpose, professional knowledge, and personal competence. The versatility provides opportunities to use EAT with different populations. When clinical practice of EAT are described in context of physiotherapy, the complexity of EAT can be understood, and terms as evidence-based practice come within reach.

The number of dementia cases is increasing worldwide. Most research and development in this area is related to the prevention of dementia, and to the development of various prediction tools for dementia. The tools made available take most of the medical data into account while calculating risk scores, with only a small amount of non-medical data. There is a lot of data related to medical and non-medical risk factors available from various sources which can be retrieved and analysed in real time, but this is today not used in any risk score tool for risk score calculation. As part of the project Multimodal strategies to promote a healthy brain in ageing: Innovative evidence-based tools (MULTI-MODE), a new risk score is being developed to be used in a new ICT-based tool for dementia prediction. Identification of non-medical data and a good model to fill the gap between data available at the server and using this data in risk score calculation may help in increasing the predictability of tools. In this thesis, some of the existing risk factors for the prediction of dementia are described, and the importance of non-medical factors in calculating risk scores is discussed. Additional non-medical factors are identified that could be included in future versions of the risk score. A database design for storing risk score information efficiently is presented, as is an app structure that can be used at the server side to validate the user input and to increase the effectiveness of a prediction tool. / Antal demensfall ökar över hela världen. Forskning och utveckling inom detta område är relaterat till att förebygga demens och att utveckla olika prognosverktyg för demens. Flera tillgängliga verktyg tar hänsyn till medicinska data i beräkning av riskpoäng, med endast en liten mängd av icke-medicinska data. Det finns en hel del data om medicinska och icke-medicinska faktorer online, men de används idag inte för riskpoängberäkning. Som en del av projektet Multimodala strategier för att främja en frisk hjärna i åldrande: Innovativa evidensbaserade verktyg (MULTI-MODE), så har en ny metod utvecklats för att användas i ett nytt IT-baserat verktyg för demensförutsägelse. Identifiering av icke-medicinska data och en bra modell för att överbrygga gapet mellan tillgängliga data på servern och använda dessa data i riskberäkning kan bidra till att öka precisionen hos verktyg. I den här studien beskrivs en del befintliga riskfaktorer för förutsägelse av demens och vikten av icke-medicinska faktorer i beräkning av risk diskuteras. Ytterligare icke-medicinska faktorer identifieras som skulle kunna ingå i framtida versioner av riskverktyg (såsom appar). Vissa identifierade riskfaktorer har analyserats och visade att effekten av att införa icke-medicinska faktorer ökar precisionen i resultaten. En databasdesign för lagring av riskinformation på ett effektivt sätt presenteras, liksom en appstruktur som kan användas på serversidan för att validera några av de parametrar som kan öka effektiviteten av verktyget.

Recruitment of managers for health care services is seen as an important piece of the puzzle in order to find the right candidates who have the skills needed to lead and develop operations that ensure the welfare. The purpose of this study is therefore to investigate what the latest research in recruitment shows and for this reason evidence-based recruitment has been selected as theory. The purpose is thus to see what an evidence-based recruitment can contribute to the recruitment of managers within health care services. The study is carried out using a qualitative method to analyze the composed material, which consisted of available research and literature, as well as semi-structured interviews with four people who work with the recruitment of managers within health care services. The results of the study have been categorized and then analyzed using the analytical framework developed in this study. The result of the study is that managerial recruitment is complicated and a conclusion that can be made from this study is that the methods advocated by the evidence-based recruitment are based on evidence which essentially means that they are methods supported by research and practice and shown to give results. / Rekrytering av chefer till hälso- och sjukvården ses som en viktig pusselbit för att kunna hitta rätt kandidater som har de kompetenser som behövs för att kunna leda och utveckla verksamheter som säkrar välfärden. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad den senaste forskning inom rekrytering visar och av denna anledning har den evidensbaserade rekryteringen valts som teori. Syftet är således att se vad en evidensbaserad rekrytering kan bidra med till rekryteringen av chefer inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med en kvalitativ metod för att analysera insamlat material som bestod av tillgänglig forskning och litteratur samt semistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer som arbetar med rekrytering av chefer inom hälso- och sjukvården. Resultatet i studien har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av den analytiska ram som tagits fram i studien. Resultatet av studien är att chefsrekrytering är komplicerad och en slutsats som kan göras av denna studie är att de metoder som förespråkas av den evidensbaserade rekryteringen bygger på evidens som i grunden betyder att det är metoder som med stöd av forskning och praktik bevisats ge resultat.