Global ETD Search

161	Datadriven stadsplanering som främjar hållbar utveckling : Bedömningsmodell för planområdes index (BPI) / Data-driven urban planning for sustainable development : An assessment model for the planning area index (BPI) Szymanska, Joanna January 2023 (has links) Denna studie, genomförd i samarbete med Sweco, syftar till att utveckla en omfattande modell för datadriven och hållbar stadsplanering med fokus på användningen av geografiska informationssystem (GIS). Med utgångspunkt i de 17 målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, särskilt mål 11 och 13, utforskar studien konsekvenserna av den ökande urbaniseringen och dess påverkan på miljön, infrastrukturen och samhällsutvecklingen i Sverige. Den belyser bland annat den pågående digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen för att stödja datadriven stadsplanering. Studien adresserar även utmaningarna i att säkerställa öppna data och kvalitet av geografisk data i Sverige, och diskuterar användningen av geografiska informationssystem (GIS) tillsammans med andra metoder, för att stödja hanteringen av de komplexa utmaningarna som städer står inför, vilket är en förutsättning för datadriven planering. Fortsättningsvis, även kartlägga de förutsättningar för planprocessen i tidigt skede enligt PBL och MB för att främja hållbar stadsplanering och vikten av tidig dialog och samarbete mellan intressenter för att effektivisera plan- och bygglovsprocessen. Med hänsyn till de senaste politiska förändringarna i Sverige och en nedgång i bostadsbyggandet, betonas behovet av en integrerad, strategisk metod för samhällsplanering. Studien tar därmed fram en bedömningsmodell för planområdes index (BPI), som tillsammans med GIS sammanställer förutsättningarna för området som samlar data för tidigt skede i planprocessen. Slutligen ger studien insikt i det dynamiska och komplexa systemet av stadsplanering, där geografisk data kompletteras med kvalitativa aspekter för att främja demokrati, och en hållbar samhällsutveckling. Den framhåller vikten av flexibilitet, anpassningsbarhet och medvetenhet om digitala verktyg och andra metoder samt deras utmaningar för att kunna implementeras i den digitala samhällsbyggnadsprocessen. / This study, conducted in collaboration with Sweco, aims to develop a comprehensive model for evidence-based and sustainable urban planning with a focus on the use of geographic information systems (GIS). Based on the 17 Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda, especially goals 11 and 13, the study explores the consequences of increasing urbanisation and its impact on the environment, infrastructure and social development in Sweden. Among other things, it highlights the ongoing digitalisation of the spatial planning process to support evidence-based urban planning. The study also addresses the challenges of ensuring open data and quality of spatial data in Sweden, and discusses the use of digital tools such as GIS and AI in addressing the complex challenges facing cities, which is a prerequisite for data-driven planning. Mapping the conditions for the early stage planning process with PBL and MB to promote sustainable urban planning and the importance of early dialogue and cooperation between stakeholders to streamline the planning and building permit process. Given recent policy changes in Sweden and a decline in housing construction, the need for an integrated, strategic approach to urban planning is emphasised. The study develops an assessment model for the planning area index (BPI), which together with the GIS, summarises the area's conditions and collects data for the early stage of the planning process. Finally, the study provides insight into the dynamic and complex system of urban planning, where qualitative aspects complement geographical data to promote democracy and sustainable community development. It emphasises the importance of flexibility, adaptability and awareness of digital tools and other methods and their challenges to be implemented in today's urban planning process. Sustainable development Data-driven urban planning Evidence-based urban planning Digital spatial planning process Agenda 2030 GIS Sustainability indicators. Hållbar utveckling Datadriven stadsplanering Digital samhällsbyggnadsprocess Agenda 2030 GIS Hållbarhetsindikatorer Evidensbaserad stadsplanering. Övrig annan samhällsvetenskap
162	Evidensbaserat socialt arbete : Från idé till praktik / Evidence-based social work : From idea to practice Svanevie, Kajsa January 2011 (has links) As an innovation Evidence-Based Practice (EBP) is designed as a tool for clinical problem solving. According to its theory of use EBP will bring a difference for policy makers, for professionals, for researchers and for service users. One question to be asked is whether EBP actually leads to the radical social change it is designed to accomplish. The aim of the study is to describe and analyse the outcome of the effort to establish EBP, with a focus on the case of social work in Sweden. The research questions are: What is EBP? Why are efforts made to establish EBP? What is the outcome of the EBP project? How can the outcome of the EBP project be explained? The case study was conducted on a critical realistic meta-theoretical ground with a focus on explanation of social change with an explicit actor-structure perspective. Methodologically, a narrative synthesis of studies was made. As a complement primary data were collected to fill empirical gaps. The state of things was described before and after the EBP-initiatives. Several helping theories – Kuhn’s theory of paradigm, program theory, neo-institutional theory and theory of diffusion – were used to analyse the empirically mapped outcome of the EBP project. The results show that the import of the original model of Evidence-Based Medicine (EBM) to social work is a part of a wider social movement in the helping and educational professions. The new model has influenced social work as a discipline, as a field of practice and as a field of policy. There are examples of full-scale implementations of EBP, although EBP has not reached a general status as daily practice. Some obstacles remain. The gradual adaption of EBP corresponds to criteria hold by Kuhn for a paradigm shift. Acceptance of the model has contributed to change the structure and function of social systems. At an organizational level, this change means on-going institutionalization. The innovation is influencing the way institutional actors conduct their work. Although the structural conditions have been optimal, the EBP-model has been debated with heat. The EBP-debate and policy-driven infrastructural efforts have brought a more in-depth examination of the model. So-called coercive, normative, and regulative isomorphisms were used to change organizations. The degree of institutionalization depended on the individuals and the organizations willingness and preparedness to change, to understand, and to put the model into practice. When actors used a less strict version of the original EBP model, the pace of cultural and institutional change slowed down. Evidence-based practice social work critical realism narrative synthesis actor-structure perspective contextual model paradigm shift program theory neo-institutional theory isomorphism diffusion social change social mechanisms learning organization Evidensbaserad praktik socialt arbete kritisk realism narrativ syntes aktör-struktur perspektiv kontextuell modell paradigmskifte programteori nyinstitutionell teori isomorfism diffusion social förändring sociala mekanismer lärande organisation
163	Evidensbaserat socialt arbete : Från idé till praktik / Evidence-based social work : From idea to practice Svanevie, Kajsa January 2011 (has links) As an innovation Evidence-Based Practice (EBP) is designed as a tool for clinical problem solving. According to its theory of use EBP will bring a difference for policy makers, for professionals, for researchers and for service users. One question to be asked is whether EBP actually leads to the radical social change it is designed to accomplish. The aim of the study is to describe and analyse the outcome of the effort to establish EBP, with a focus on the case of social work in Sweden. The research questions are: What is EBP? Why are efforts made to establish EBP? What is the outcome of the EBP project? How can the outcome of the EBP project be explained? The case study was conducted on a critical realistic meta-theoretical ground with a focus on explanation of social change with an explicit actor-structure perspective. Methodologically, a narrative synthesis of studies was made. As a complement primary data were collected to fill empirical gaps. The state of things was described before and after the EBP-initiatives. Several helping theories – Kuhn’s theory of paradigm, program theory, neo-institutional theory and theory of diffusion – were used to analyse the empirically mapped outcome of the EBP project. The results show that the import of the original model of Evidence-Based Medicine (EBM) to social work is a part of a wider social movement in the helping and educational professions. The new model has influenced social work as a discipline, as a field of practice and as a field of policy. There are examples of full-scale implementations of EBP, although EBP has not reached a general status as daily practice. Some obstacles remain. The gradual adaption of EBP corresponds to criteria hold by Kuhn for a paradigm shift. Acceptance of the model has contributed to change the structure and function of social systems. At an organizational level, this change means on-going institutionalization. The innovation is influencing the way institutional actors conduct their work. Although the structural conditions have been optimal, the EBP-model has been debated with heat. The EBP-debate and policy-driven infrastructural efforts have brought a more in-depth examination of the model. So-called coercive, normative, and regulative isomorphisms were used to change organizations. The degree of institutionalization depended on the individuals and the organizations willingness and preparedness to change, to understand, and to put the model into practice. When actors used a less strict version of the original EBP model, the pace of cultural and institutional change slowed down. Evidence-based practice social work critical realism narrative synthesis actor-structure perspective contextual model paradigm shift program theory neo-institutional theory isomorphism diffusion social change social mechanisms learning organization Evidensbaserad praktik socialt arbete kritisk realism narrativ syntes aktör-struktur perspektiv kontextuell modell paradigmskifte programteori nyinstitutionell teori isomorfism diffusion social förändring sociala mekanismer lärande organisation
164	Kvartersstaden – ett hållbart förtätningsideal? : Designguide för hållbar kvartersstruktur Dackenberg, Anton January 2023 (has links) Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning. Kvartersstad kvartersstruktur stadsplanering fysisk planering planering samhällsplanering stadsbyggnadsideal förtätning hållbarhet hållbar stadsutveckling evidensbaserad stadsform stadskvaliteter planindikatorer designguide täthet hållbar mobilitet smarta gator trygghet buller mikroklimat närklimat luftkvalitet dagsljus bostadsgård territorialitet storgårdskvarter stenstad stadsrenässans slutna kvarter stadsbyggnadsdoktrin exploateringstal horisontell förtätning Architecture Arkitektur
165	Practitioners of Social Investment Funds – Applied Phronesis : A study of how social investment fund policy framework affect the practices of professionals Kärrman, Hannes January 2022 (has links) Social Investments (SI) have become a significant policy tool during the 2010s for developing and implementing social policy. This study explores how the SI framework, based on social innovation, evidence-based policy and practice, and impact evaluation, affects professionals when it is implemented and evaluated. The empirical material of the study was based on semi-structured interviews with professionals operating in the City of Stockholm. The author applied practical philosophy, relational sociology, and evaluation theory to answer four phronetic social science research questions focusing on phronesis (practical wisdom). SI comes with constitutive effects that affect the praxis of professionals. It is accompanied by different logics that can both enable or restrict common understanding between economists or social advocates, these differ between professional groups. It creates new content to strive for to create measurable outcomes, which can often lead to conflicts of power. Whether it is delivering outcomes within a certain set of time, or following evidence-based policy and practice, different chains of accountability put a lot of pressure to not do wrong, rather than do right. The design and implementation of the SI fund in the City of Stockholm have had problems that need addressing. Thus, this study concludes with a warning that any attempts to fix these problems must refrain to create an evaluation machine that risks alienating professionals’ relationship with their work. Social Investments Evidence-Based Policy and Practice Phronesis Relational Theory Impact Evaluation Constitutive Effects sociala investeringar evidensbaserad policy och praktik Phronesis relationell teori effektutvärdering konstitutiva effekter Social Sciences Interdisciplinary
166	Hyperrealitet, perceptionsfenomenologi och relationsinramning : Prövandet av en teoretisk förklaringsmodell med utgångspunkt från en kritisk undersökning av forskning om naturens läkande egenskaper. Järpeskog, Timo M. January 2018 (has links) Denna masteruppsats diskuterar naturens läkande effekt på människan genom att analysera nuvarande forskningsläge i både svenskt och internationellt perspektiv. Analysen förstås genom en teoretisk modell som baserar sig på ekologisk perceptionsfenomenologi, hyperrealitet och relationsinramning. Uppsatsens slutsats är att naturens läkande effekt kan förklaras med en perceptiv relation mellan människan och den mer-än-mänskliga världen, men också, att mer forskning behövs. / This master thesis discusses the healing properties of nature on the human being through an analysis of current Swedish and international research. The analysis is made by using a theoretical model based on ecological perception phenomenology, hyperreality and relational frame theory. The conclusion of the thesis is that the healing properties of nature may be explained by the perceptive relation between the human being and the more-than-human world, but also that more research is needed. Hyperreality perception phenomenology relational frame theory the more-than-human perception phenomenology eco-psychology behaviorism religious studies buddism acceptance and commitment therapy evidence based psychotherapy nature assisted interventions animal assisted interventions nature as a healing place rehabilition gardens garden therapy Hayes Steven Abram David Baudrillard Jean only-human mental health. Hyperrealitet perceptionsfenomenologi relationsinramning mer-än-mänskliga perception fenomenologi ekopsykologi behaviorism religionsvetenskap buddism acceptance and commitment therapy evidensbaserad psykoterapi naturassisterade interventioner djurassisterade interventioner naturen som en läkande plats rehabiliteringsträdgård trädgårdsterapi Hayes Steven Abram David Baudrillard Jean enbart-mänskliga psykisk ohälsa. Religious Studies Religionsvetenskap
167	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Page generated in 0.071 seconds