Bakgrund: Varje år får drygt 6 300 kvinnor diagnosen bröstcancer, vilket innebär att var tionde svensk kvinna riskerar att drabbas av sjukdomen under sin livstid. Att drabbas av en cancersjukdom innebär ett stort lidande. Vi som sjuksköterskor kommer, med stor sannolikhet, att träffa på den här patientgruppen. Problemformulering: Utifrån den litteratur som vi läst finns det en aspekt av lidandet hos den här patientgruppen som inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. Sjuksköterskor tycks ha en tendens att undvika patientens uttryck av existentiellt lidande. För att kunna bemöta dem med en god omvårdnad behöver sjuksköterskan kunskap om hur patienterna upplever det existentiella lidandet och vilka behov de har.Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av existentiellt lidande, behov och meningssökande.Metod: En litteraturbaserad analys av kvalitativ forskning, vilken baserades på Evans (2003) modell. De artiklar som använts i resultatet är funna via databasen Cinahl.Resultat: Detta presenteras i form av fem teman: Krisen, Förlusten, Ovissheten, Behovet av bekräftelse och stöd samt Sökandet efter mening.Diskussion: Här behandlas metod och resultat var för sig. I resultatdiskussionen framkommer att det existentiella lidandet hos den här patientgruppen är stort och återfinns på de tre nivåerna att ha lidande, att vara i lidande samt att varda i lidande. Vidare framkommer att vården måste bli bättre på att bemöta kvinnornas existentiella lidande. Slutsats: Här ges exempel på implikationer för hur den här nya kunskapen kan användas av sjuksköterskan i hennes kliniska verksamhet. Människan har en stor inre förmåga att hela sig själv genom att hitta läkande krafter inom sig, detta måste vården bli bättre på att tillvarata. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som leder till förlamning och slutligen döden. Den kan debutera i förhållandevis unga år men bryter vanligtvis ut efter 50 års ålder. Orsaken till ALS är okänd och det finns idag inget botemedel utan det är symtomen som behandlas. När en person drabbas av ALS påverkas inte bara kroppen utan hela dennes liv. ALS är en sjukdom som leder till ovanliga etiska ställningstaganden. Syftet med arbetet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En analys av självbiografier gjordes för att få insikt i detta. Resultatet visar att personer med ALS upplever att kroppen förändras, de upplever ett lidande, ett välbefinnande och de försöker finna svar på varför de fått sjukdomen samt förbereder sig på att möta döden. När en patient med ALS vårdas är det viktigt att sjuksköterskan kan sätta sig in i dennes livssituation, det är även viktigt att tänka på att den sjuke får tid och rum för att göra sig förstådd och se till att han/hon får de hjälpmedel som behövs för att klara av vardagen så bra som möjligt. Det finns en risk att sjuksköterskan misstolkar den svårt sjuke patienten, vilket kan leda till ett ökat lidande. När personalen inte tar den sjukes symtom, smärta och oro på allvar känner sig patienten förödmjukad. Detta kan undvikas genom att tänka på hur, vad och på vilket sätt information delges patienten. Det är även av stor vikt att personalen ser patienten som en unik individ. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

Today's professionalisation in sport has given many sports-loving athletes the opportunity to develop a career through sport. However, it is an industry that in most cases is not examined often about how elite athletes experience their lives, especially what happens when their elite career comes to an end. In this study however, the interest lies in exploring male elite athletes' experience in their transition from elite career to their life after the career. The study will be gathered with a framework consisting of the existential sociology perspective to explore how former male elite athletes create meaning in their lives after their elite career. Part of the existential sociology perspective is also to understand how this transition can be understood as an existential imperative. The empirical study has been collated with a qualitative study that involved semi-structured interviews based on a phenomenological approach, with six former elite athletes who were active at the highest level in their respective sports. The results of the study have shown that their transition from an elite career to a post-career life has had a major impact on the elite athletes' experience of meaningfulness. Something that can be interpreted through the concepts of self-control, identity and employability. It is evident that the sport associations play a significant role in how the transition is experienced, whether it’s in a positive or negative sense. But also the importance of their own responsibility for their transition and what aspects the elite athletes themselves may influence play a significant part for a better end to their elite career.

Background: Approximately 10.000 out-of-hospital cardiac arrest occurs every year in Sweden. Surviving a cardiac arrest leads to a change in the victims life-world.  Aim: The aim of the study was to describe people's experiences of surviving a cardiac arrest.  Method: The method used is a literature study in which 11 qualitative scientific articles formed the basis for the result.  Results: Four main themes emerged: coping with emotional challenges, being in need of support from health care, meeting the existential and living with physical and cognitive changes. Eight sub-themes emerged as well: Emotional stress, emotional support from the surroundings, need to be seen, need for information, thoughts about death and the future, living in a changed life situation, changes and their impact, and reflection on ones living habits.  Conclusion: It is important for health care professionals to gain knowledge of people's experiences of surviving a cardiac arrest in order to best meet the needs of those affected and provide good health care. / Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Att överleva ett hjärtstopp medför en förändring av den drabbades livsvärld.  Syfte:  Syftet  med  studien  var  att beskriva  personers  erfarenheter  av att  överleva ett hjärtstopp.  Metod: Metoden som har använts är en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Att hantera emotionella utmaningar, att vara i behov av stöd från sjukvården, att möta det existentiella samt att leva med fysiska och kognitiva förändringar. Det framkom även åtta subteman: Emotionella påfrestningar, emotionellt stöd från omgivningen, behov av att bli sedd, behov av information, tankar om döden och framtiden, leva i en förändrad livssituation, förändringar och dess påverkan samt reflektion kring levnadsvanor.  Konklusion: Det är viktigt att sjukvårdspersonal erhåller kunskap om personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp för att på bästa sätt kunna möta de drabbades behov och skapa en god vård.

The purpose of the study has been to examine how meaning is created in the song lyrics of the Swedish gangster rapper Ant Wan. This has been done partly by iden- tifying the meaning-making themes in the song lyrics and partly by using Park's (2010) theory of meaning-making. To investigate this, two research questions have been used:  The first is "What existential meaning-making themes can be reflected in the song lyrics?" and the second is "In what way are the existential meaning-making themes presented in Ant Wans song lyrics and how can they be understood based on Park's meaning-making theory?" The method underlying the entire study is a qualitative content analysis with an abductive approach and the material has undergone coding and thematic processes based on Boréus &amp; Bergström (2005) and Lindgren (2014). The theory used in the study is Crystal Park's (2010) theory and model of meaning making.  The conclusion of the study shows that there were existential meaning-making themes in Ant Wans song texts and these themes could be explained based on Crystal Park's (2010) theory of meaning-making. The themes that could be identi- fied in the lyrics were Existential questions, Love, Religion and Criminality. These themes were then explained based on the theory that some form of process could be interpreted in the texts based on the concepts of global meaning and situational meaning. Finally, the analysis shows that there are several parallels between the theory and the empirical data used to create an understanding of the content of the text extracts. The conclusion of the study also shows that traces of previous research and its results could be found in this study's results and analysis.

Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter i livets slutskede där målet syftar till att lindra lidandet. Lidandet anses vara ett problemområde för den palliativa patienten. Existentiellt lidande yttrar sig individuellt och är vanligt förkommande för palliativa patienter. Sjuksköterskan besitter fyra ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod, vilket innefattar att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa. Kommunikationen är ett viktigt verktyg för att anpassa omvårdnaden utifrån den unika patientens behov. Syfte: Undersöka sjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienter i livets slutskede och om detta kunde bidra med att lindra det existentiella lidandet. Metod: En allmän litteraturstudie som var skapad utifrån ett systematiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Resultat: Kommunikationen visade sig ha en betydande roll för att lindra lidandet hos den existentiellt lidande patienten. Viktiga egenskaper som identifierades var sjuksköterskans kommunikation via relation samt kommunikationsverktygen: empatisk kommunikation, tid och tidpunkt, en relation byggd på förtroende samt sjuksköterskans förmåga att initiera till samtal. Slutsats: Litteraturstudien påvisade flera kommunikationsverktyg som kunde vara behjälpligt i kommunikationen med den existentiellt lidande patienten. Att som sjuksköterska kunna identifiera patientens behov av att samtala, utläsa lämplig tidpunkt samt att kunna tolka när det finns ett behov av att ta ett steg tillbaka ansågs viktigt. / Background: Palliative care involves providing care to patients in the final stages of life where the goal is to alleviate suffering. Suffering is considered a problem area for the palliative patient. Existential suffering manifests itself individually and is common in palliative care. The nurse has four responsibilities under the ICN Code of Ethics, which includes promoting health, alleviating suffering, preventing illness and restoring health. Communication is an important tool for adapting nursing based on the unique patient’s needs. Purpose: To investigate the nurse's ability to communicate with patients at the end of life and whether this could help alleviate existential suffering. Method: A general literature study that was created based on a systematic approach with an inductive focus. Results: Communication proved a major significant role in alleviating the suffering of the existentially suffering patient. Important characteristics that were identified were the nurse's communication through relationship and the communication tools: empathic communication, time and moment, a relationship based on trust and the nurse's ability to initiate conversations. Conclusion: The literature study identified several communication tools that could be helpful in communicating with the existentially suffering patient. As a nurse, being able to identify the patient's need to talk, read out the appropriate time and to be able to interpret when there is a need to take a step back was considered important.

De historier vi berättar för varandra berättas med ett syfte. Men vem berättar dem och med vilket bakomliggande syfte? I denna kvalitativa studie som bedrivs som en komparativ flerfallstudie undersöks och jämförs användningen av det existentiella historiebruket i lokalhistoriska publikationer. Författarna till dessa publikationer har antingen en samisk kulturell bakgrund eller en kulturell bakgrund som kan ses svara mot nybyggarkulturen. De lokalhistoriska publikationerna handlar om orterna Arvidsjaur och Glommersträsk samt de personer som där levde. Uppsatsen visar på hur författarna drivs av en tydlig personlig tendens och att valet av berättelser har ett bakomliggande syfte. Uppsatsen visar även hur författarna konstruerar ett ”vi” och ”dom” som primärt definieras av antingen etnicitet eller moraliskt handlande och att de använder denna konstruktion för att styrka det historiska narrativ författarna vill förmedla. / The stories we tell each other aret old with a purpose. But who tells them and for what reason? In this qualitative study, witch is conducted as a comparative multiple-case study, the use of existential history use in local history publications is examined and compared. The autors of these publications have eather Sami cultural background or a cultural background that can be seen as corresponding to the settler culture. The local history publications are about the places Arvidsjaur and Glommersträsk as well as the peaople who lived there. The essay shows how the authors are driven by a clear personal tendency and that the choice of stories has an underlying purpose. The essay also shows how the authors construct a ”we” and ”them” that is primarily defined by eather ethnicity or moral action and that they use this constuction to strengthen the historical narrative the authors want to convey.

Through the lenses of religion’s role in society, the purpose of this thesis is to examine, the role of the Church of Sweden in providing support to people at the end of life. Questions asked are:  "What types of spiritual support is offered by the Church of Sweden during terminal care provided in patients' homes and how is this support expressed in church orders, assembly instructions, plans of operations and congregation letters?" and " How can the work of the Church of Sweden be understood, based on theories of religion's role in society? The method used is a content analysis of the Church Order, assembly instructions, plans of operations and congregation letters in 17 different congregations within the diocese of Lund. I then engage in a discussion with theories on differentiation and the privatization of religion as a means to interpret my results. My conclusion is that the investigated parishes in the diocese of Lund do not have any specific goals or targets documented for spiritual support to people who are at life’s end cared in their homes. This can be understood based on theories of differentiation. The privatization of religion may explain the phenomenon that people's religious needs are not linked to the collective institutional religion of the Church of Sweden.  This is despite of the fact that a large proportion of the Swedish population belongs to the Church of Sweden. The de-privatization of religion, at a societal level can explain the reason why these concerns are attracting an increased interest from the healthcare services as people's need of spiritual support are discussed. The question of who should meet the patients' needs for spiritual support is unclear.