Bakgrund: Bristen på information om immateriella tillgångar i den externa redovisningen har blivit alltmer påtaglig i takt med att dessa tillgångars betydelse ökat. Redovisningsrådet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgångar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. Avgränsning: Skattemässiga effekter berörs ej. T illvägagångssätt: Information har samlats in från analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer. Resultat: Marknadsaktörerna efterfrågar relevant och tillförlitlig information om hur företag investerar i immateriella tillgångar. De strikta krav som återfinns i rekommendation RR 15 förefaller i grunden stämma överens med marknadsaktörernas inställning till hur immateriella tillgångar ska redovisas.

Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget? Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler. Dessutom skulle ett försök till att framställa ny kunskap om hur koncernbidrag ska redovisas om det saknades en standard för detta. Uppsatsens metod var en blandad kvalitativ utredning, där omfattande tolkning av sekundär data utgjorde den kvalitativa studien. Det empiriska materialet hade kvantitativa egenskaper eftersom det var en presentation av årsredovisningar av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och finns på Large Cap-listan. Empirin syftade till att ge en bild över praxis och utgjorde inte en statistisk undersökning. Slutsatsen var att koncernbidrag bör redovisas direkt mot eget kapital hos både givare och mottagare. Detta motiverades av att det rör sig om en transaktion mellan ett företag och dess ägare samt att det är svårt att definiera och därmed erkänna det som en intäkt eller kostnad i enlighet med fundamentala redovisningsteorier. Detta sätt att redovisa transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning. / Group contributions are transactions with the aim to redistribute losses evenly within a corporate group by transferring profits and thereby decreasing the total amount of tax to be paid. In Sweden, accounting for group contributions is not directly regulated, but has been left to practice and recommendations, that in turn have proven to be in disagreement whether group contributions should be accounted for in the income statement or in the balance sheet. Since 2005, all listed companies, in accordance with European Union law, shall produce their consolidated financial statements according to the guidelines set forth by the International Accounting Standards Board. This study showed how the transition to accounting according to the rules of the IASB has affected the listed companies in their accounting of group contributions by examining if the IASB have any clear rules for how group contributions shall be accounted for, which category in the financial statements they can be assigned to, if there is no standard or if they according to the IASB should be left out of the financial statements altogether. The purpose was to survey what historical development the regulation of accounting for group contributions have gone through, what practice there is and how it relates to Swedish and international rules. Furthermore, an attempt was made to produce more knowledge about how group contributions should be accounted for, if a standard was lacking. The method of the study was a mixed methods research, where the qualitative study consisted of a comprehensive interpretation of secondary data. The empirical material had quantitative attributes, since it was a presentation of the financial statements by the companies from the Large Cap list of the Nasdaq OMX Nordic Stockholm market. The purpose of the empirical study was to present the practice and was therefore not a statistical study. The conclusion was that group contributions should be accounted directly towards equity in the giving as well as the receiving company. This was motivated by the fact that it is a transaction between a company and its owners and that it is hard to define and thereby acknowledge it as a revenue or cost in accordance with fundamental theories of accounting. This way of accounting for the transaction is not in violation of either the conceptual framework of the IASB or Swedish norms.

<p>Bakgrund: Bristen på information om immateriella tillgångar i den externa redovisningen har blivit alltmer påtaglig i takt med att dessa tillgångars betydelse ökat. Redovisningsrådet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgångar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. Avgränsning: Skattemässiga effekter berörs ej. T</p><p>illvägagångssätt: Information har samlats in från analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer. </p><p>Resultat: Marknadsaktörerna efterfrågar relevant och tillförlitlig information om hur företag investerar i immateriella tillgångar. De strikta krav som återfinns i rekommendation RR 15 förefaller i grunden stämma överens med marknadsaktörernas inställning till hur immateriella tillgångar ska redovisas.</p>

Our essay treats the use of the annual report when it comes to marketing. Today there are many different ways for companies to reach out with their different messages; the thing that caught our interest was if the annual report is such a way. The annual report is an external accounting report which task is to give information to interested parties of companies. The annual report can be used to examine if the company has followed and achieved their goals. In other words it’s an important source of information that can be found about a company, which different interested parties can take part of for analyze. In the annual reports of today the reader can get a clear picture about the enterprise of a company. Though a large part of the information in the annual report is voluntary and each company makes their own decision about how much they want to account, it is of great importance for the credibility of the information. Something that has contributed to this development is, among other things, the demand from interested parties of the companies. The purpose of this essay is to examine how important the use of the annual report is when it comes to marketing. To make this subject more interesting for the reader we have chosen to compare companies on the stock market with non stock market companies. We hope that the comparison can demonstrate if the companies market themselves to the interested parties through annual reports and in that case how much the two types of companies differ. Our research was of a qualitative nature, besides using information from literature we made nine telephone interviews and took part in one interview by e-mail. By using the results from the interviews and the information from the literature we answered the questions we approached and therefore accounted for the purpose of the essay. In our theory we have chosen to bring up the aspects that we think are important to considerate if you use the annual report as a marketing channel. One of these aspects is the layout of the annual report, which makes a big difference in making the report comprehensible for the reader. From our analysis we came to the conclusion that the non stock market companies will not account voluntary information in the same extension as the companies on the stock market. From our interviews we interpreted it as if the companies on the stock market had started to observe usage of the annual report as a marketing channel. But it is a long way to go before the companies see marketing as a natural part of the annual report. / SAMMANFATTNING Vår uppsats behandlar användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. Idag finns det många olika sätt för företag att nå ut med sina olika budskap, det som väckte vårt intresse är om just årsredovisningen är ett sådant sätt. Årsredovisningen är en extern redovisningsrapport som har till uppgift att ge information till företagens intressenter. Med hjälp av årsredovisningen granskas bland annat om företaget följt och uppnått de mål som satts upp. Den är med andra ord en viktig informationskälla om företagen, som olika intressenter kan ta del av för analys. I dagens årsredovisningar kan läsaren få en tydlig bild av företagets verksamhet. Då en stor del av informationen i årsredovisningen är frivillig och varje företag själva beslutar hur mycket det vill redovisa är det av stor betydelse att informationen som lämnas är trovärdig. Något som bidragit till denna utveckling är bland annat krav från företagens intressenter. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av litteratur samt intervjuer undersöka användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. För att göra ämnet extra intressant för läsaren har vi valt att jämföra börsnoterade – och icke börsnoterade företag. Jämförelsen hoppas vi ska kunna klargöra om företagen marknadsför sig genom årsredovisningar till intressenterna samt hur mycket det i så fall skiljer mellan de två typerna av företag. Undersökningen vi genomförde var av kvalitativ karaktär, förutom information från litteratur genomförde vi telefonintervjuer med nio olika företag, samt tog del av en via e-mail. Med hjälp av resultaten från intervjuerna samt den information vi tagit del av i litteraturen gav vi svar på de frågor som vi redogjorde för i problemformuleringen och därmed även uppsatsens syfte. För att årsredovisningen skall kunna fungera väl som ett sätt för företag att marknadsföra sig har vi i vårt teoriavsnitt tagit upp de aspekter som vi tycker är viktiga att ta hänsyn till. En av dessa aspekter är årsredovisningens utformning som spelar stor roll för att den ska vara lättförståelig för läsaren. Utifrån analysen kunde vi dra slutsatsen att de icke börsnoterade företagen inte kommer att redovisa frivillig information i samma utsträckning som de börsnoterade företagen. Vi tolkade intervjumaterialet som att de börsnoterade företagen börjat uppmärksamma möjligheten att använda årsredovisningen som en marknadsföringskanal. Men att det är en lång bit kvar tills företagen ser marknadsföringen som en naturlig del i årsredovisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska noterade företags val av aktuariella antaganden och om det föreligger samband mellan dessa antaganden och tjänstepensionsplanens finansiella ställning. Funna samband antas indikera resultatmanipulation. För att beräkna nuvärdet av pensionsskulden krävs att företag uppskattar ett antal finansiella respektive demografiska variabler, vilka får en effekt på både balans- och resultaträkning. Genom att använda paneldata för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2013–2016 analyseras de finansiella aktuariella antagandena genom multipel regressionsanalys. Sambanden som undersöks är mellan de beroende variablerna lönetillväxt, prisinflation samt diskonteringsränta och de företagsspecifika oberoende variablerna fonderingsnivå samt pensionsskuldsnivå. Vi finner varierande stöd för dessa tre antaganden. Avseende antagandet för lönetillväxt finns inga signifikanta samband med de oberoende variablerna. Vårt resultat stödjer de förväntade sambanden mellan prisinflation och fonderingsnivå (+) samt mellan prisinflation och pensionsskuldsnivå (-). Vi finner vidare samband mellan företags val av diskonteringsränta och fonderingsnivå (+), samt mellan diskonteringsränta och pensionsskuldsnivå (+). Utifrån detta konstateras att det föreligger ett samband mellan pensionsplanens finansiella ställning och aktuariella antaganden hos svenska noterade företag. Dessa samband indikerar att viss resultatmanipulation förekommer.

Enligt den effektiva marknadshypotesen prissätter marknader tillgångar rationellt utifrån all tillgänglig information. En viktig datapunkt för företagsvärdering är det redovisade resultatet. Resultatet kan manipuleras genom diskretionära beslut som påverkar hur resultatet periodiseras. Ett manipulerat resultat är inte lika uthålligt som ett resultat utan manipulation vilket har följder för företagets värdering. En effektiv marknad bör genomskåda det manipulerade resultatet och inte övervärdera företagen med höga diskretionära periodiseringar (Xie 2001). Studien finner att en hedgeportfölj som utnyttjar avkastningsskillnaden mellan företag med låga och höga diskretionära periodiseringar har en positiv riskjusterad avvikelseavkastning på 1,1 % per månad med p-värde 10,5 %. Den riskjusterade överavkastningen kan, förutsatt att alla relevanta risker justerats bort, tolkas som att marknaden övervärderar diskretionära periodiseringar. Den eventuella övervärderingen av de diskretionära periodiseringarna kan tyda på att marknadsaktörerna förleds av resultatmanipulation och är ett tecken på att den svenska marknaden inte är effektiv. / The market, according to the efficient market hypothesis, prices assets rationally using all available information. One important data point for company valuation is the company's earnings. The level of earnings reported can be manipulated through discretionary decisions affecting the accruals. Manipulated earnings are less persistent than earnings with no manipulation which has implications for the valuation of the company. An effective market should see through the manipulated earnings and not overvalue companies with high discretionary accruals (Xie 2001). This study finds that a hedge portfolio exploiting the difference in total returns between companies with high and low discretionary accruals has a positive risk-adjusted return of 1,1% per month with a p-value of 10,5%. This risk-adjusted return could, if all relevant risks are controlled for, be interpreted as meaning that the market overvalues discretionary accruals. This possible overvaluation could be a sign that the market is being misled by earnings management and that the Swedish market is not effective.

SAMMANFATTNING   Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder – med fokus på budget.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist.   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist.   Datum: 2014 - Juni   Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare.   Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering.   Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer gjorda via telefon och mejl. För att analysera och redovisa resultaten användes well grounded theory.   Resultat: Resultaten visade att de flesta företag, med några enstaka undantag, samkörde externredovisningens tidsperiod med budgetens. Anledningen till detta var för att kunna jämföra och hitta avvikelser. Även koncernkrav, lagar och regler låg till grund för denna samkörning.   Slutsats: Ett genomgående mönster var att en samkörning av externredovisningens tidsperiod gjordes med budgetens. Orsaken till en samkörning är budgetens behov av att jämföras mot något, vilket innebär en sammanstrålning mellan externredovisningen och budgeten. Resultaten genererade bevis för att externredovisningen dominerar den interna ekonomistyrningen vad gäller dess tidsperioder.   Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är andra fördjupningar inom konvergensen eller andra styrmedel. Vidare är chefers tankesätt, ”mind-set”, kring budgetens planering ytterligare ett förslag eller en fördjupning kring börsnoterade företag.   Uppsatsens bidrag: Då detta är ett relativt outforskat ämne har studien bidragit till ny kunskap genom dess empiriska resultat, som även genererat egna observationer. Resultaten bidrar till att skapa förståelse och visa hur externredovisningens tidsperiod kan påverka budgeten och budgetens tidsperiod.   Nyckelord: Externredovisning, extern rapportering, ekonomistyrning, budgetering, konvergens, tidsperiod / ABSTRACT   Title:  The convergence of the time periods of financial accounting and management accounting – focusing on budget.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Jessica Gustafsson and Gustav Sandkvist.   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist.   Date: 2014 - June   Background: There has been a long-lasting discussion regarding the relationship between financial accounting and management accounting. Some researchers argue that there is a convergence between these systems. Studies in this area have focused on different depressions. It is through lack of research on the depression focusing on the time periods of these systems that aroused our interest to explore this further.   Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how the time period of the financial accounting can affect a company’s management accounting and internal control mechanisms, with a focus on budgeting.   Method: The study was conducted using a qualitative design with an abductive orientation. Data were collected through interviews made with telephone and email. To analyze and report the results the well grounded theory was used.   Result: The results showed that most of the companies, with a few exceptions, used the time period of the financial accounting parallel to the budget. The reason for this was to compare and find deviations. Also claims from the Group, laws and regulations formed the basis for this co-processing.   Conclusion: A consistent pattern was that an interconnection of the time period of the financial accounting was made with the budget. The reason for the co-processing is the budget’s need to be compared with something, which means a convergence between financial accounting and the budget. The results generated evidence that the financial accounting dominates the internal management accounting in terms of its time periods.   Suggestions for future research: Suggestions for future research is other depressions within the convergence or other steering instruments. Further, managers way of thinking, ”mind-set”, about budget planning is another proposal or a depression within listed companies.   Contribution of the thesis: As this is a relatively unexplored topic the study has contributed to new knowledge through its empirical results, which also generated own observations. The results help to create understanding and show how the time period of financial accounting may affect the budget and the budget’s time period.   Key words: Financial accounting, external accounting, management accounting, budgeting, convergence, time period

Redovisning används för att på ett smidigt sätt kommunicera ut ekonomisk information till företagets olika intressenter, såsom aktieägare, potentiella investerare, chefer, anställda, långivare och stat. Den grundar sig i att företagets olika intressenter, som kan delas in i interna och externa, vill ha tillgång till viss information. Det finns flertalet skillnader mellan det som redovisas internt och det som redovisas externt. Dessa skillnader är bland annat de lagstadgade kraven, vem som ska använda sig av informationen, i vilket sammanhang informationen ska användas samt hur ofta och aktuell information som intressenten behöver. Det är även en stor skillnad mellan vilken tillgång de externa och interna intressenterna har till informationen. De interna intressenterna har direkt tillgång till information medan de externa intressenterna får förlita sig på den information som företaget väljer att publicera offentligt. Syftet med denna studie är att undersöka varför företag gör en uppdelning av sin redovisning i intern- och externredovisning och varför de inte väljer att redovisa dessa tillsammans. Studien bygger på teorier kring isomorfism, legitimitet, intressenter samt teori kring konkurrens, företagshemligheter och risker. Teorier kopplas till intervjuer gjorda med representanter från tre stycken tillverkande K3-företag för att besvara studiens forskningsfråga angående uppdelningen av redovisningen. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide där intervjuaren har större möjlighet att ställa följdfrågor. Svaren från intervjuerna bidrar till att, genom ett nutids- och verklighetsperspektiv, visa på hur redovisningen fungerar i tillverkande företag år 2017. Studiens resultat visar att företagen gör en uppdelning av redovisningen i intern- och externredovisning på grund av faktorer som beslutsfattning och konkurrens. Företagens interna och externa intressenter har olika behov och krav på den information som företagen lämnar för att kunna använda den till beslutsfattande. Externredovisningen ger inte tillräckligt med underlag för de interna intressenternas beslutsfattande för att de ska kunna fatta snabba och rättbeslut. Medan internredovisningen i sin tur kan vara alltför omfattande för vissa externa intressenter. Ur ett konkurrensperspektiv vill företagen inte att deras konkurrenter ska kunna ta del av företagets internredovisning för att de inte ska få tillgång till deras framgångsrecept. De företag som ingår i studien vill behålla sina konkurrensfördelar och skydda sina affärsmöjligheter för att öka sin lönsamhet och effektivitet. / Accounting is used to easily communicate financial information to the company's various stakeholders, such as shareholders, potential investors, managers, employees, lenders and state. It is based on that the company's various stakeholders, which can be divided into internal and external, want access to certain information. There are several differences between what is reported internally and what is reported externally. These differences include the statutory requirements, who will use the information, the context in which the information is to be used and how often and current information the stakeholder needs. There is also a big difference between the access the external and internal stakeholders have to the information. Internal stakeholders have direct access to information while external stakeholders have to rely on information that the company selects to publish. The purpose of this study is to investigate why companies make a division of their accounts in management and financial accounting and why they do not report them together. The study is based on theories about isomorphism, legitimacy, stakeholders, and theory of competition, business secrets and risks. Theories are linked to interviews made with representatives from three manufacturing K3 companies to answer the study's research question regarding the division of the accounts. The interviews were conducted with a semi-structured interview guide where the interviewers have a greater opportunity to ask supplementary questions. The responses from the interviews contribute to show how the accounting in manufacturing companies works in 2017, in a contemporary and realistic perspective. The study's results show that the companies make a division of the accounts in management and financial accounting due to factors such as decision-making and competition. The company's internal and external stakeholders have different needs and requirements for the information that companies provide in order to use it for decision-making. The financial accounting does not provide sufficient information for the decision-making of internal stakeholders in order to make quick and correct decisions. While management accounting could be too extensive for some external stakeholders. From a competitive perspective, companies do not want their competitors to be able to access the company's management accounting so that they cannot access their recipe of success. The companies included in the study want to maintain their competitive advantages and protect their business opportunities to increase its profitability and efficiency.

Det ökade fokuset på hållbarhet i stort har resulterat i att allt fler företag efterfrågar en extern granskning av sina hållbarhetsrapporter. En lagstadgad hållbarhetsrapport har krav på sig att granskas av en extern part, men granskningen sker på en begränsad nivå där revisorn endast lämnar ett yttrande om att rapporten har upprättats enligt årsredovisningslagen. För frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter kan företagen välja att anlita en extern part för en översiktlig granskning, som är mer omfattande än den lagstadgade granskningen. I juni 2022 godkände EU ett nytt direktiv gällande hållbarhetsrapportering som kommer att implementeras från och med räkenskapsåret 2024. Direktivet kommer att omfatta fler företag än tidigare lagkrav och syftar till att ge hållbarhetsrapporteringen samma status som den finansiella rapporteringen. Den här studien syftar till att undersöka vilka utmaningar som är förknippade med hållbarhetsgranskningen, och vad granskare tror att det nya direktivet kan bidra med för lösningar på de utmaningar som finns i dagsläget. För att undersöka detta utgår studien från legitimitetsteorin, regleringar och standarder som berör området, och tidigare forskning kring granskarens roll. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsgranskning. Studiens resultat visar att de utmaningar som är kopplade till hållbarhetsgranskningen idag framförallt grundar sig i att befintliga regelverk och standarder inte är tillräckligt omfattande, och att samtliga respondenter ser CSRD som en lösning på flera av de befintliga utmaningarna.

Bakgrund:  Denna studie tar sin utgångspunkt i två kontextuella förutsättningar som i akademisk litteratur sägs påverka möjligheterna för hur redovisningsekonomers och controllers roller i företag utformas och förändras. Den första förutsättningen grundas i utvecklingen av informationssystem, däribland integrerade redovisningssystem, vilket i grunden förändrat sätten information kan framställas, användas och omsättas i företag. Den andra förutsättningen tar sin utgångspunkt i en pågående akademisk debatt om förhållandet mellan extern- och internredovisning. Flera forskare har uppmärksammat att dessa forskningsområden särskiljs i akademisk litteratur, medan extern- och internredovisning i praktiken, enligt vissa forskare, närmat sig varandra. Vad detta, sammantaget med utvecklingen av informationssystem, ger för möjligheter att utforma redovisningsekonomers och controllers yrkesroller har i tidigare studier lyfts fram som ett intressant forskningsområde. Syfte:  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur redovisningsekonomers och controllers yrkesroller utvecklas och utformas i och med användning av ett integrerat redovisningssystem och en harmonisering av extern- och internredovisning. Metod:  I studien tillämpas en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av intervjuer inom en ekonomifunktion. Studien har genomförts som en fallstudie med longitudinella inslag. Slutsats och diskussion:  Studiens resultat visar tecken på en hybridisering av redovisningsekonomens och controllerns yrkesroller i och med användning av ett integrerat redovisningssystem och en harmonisering av extern- och internredovisning. Dessa kontextuella förutsättningarna kan sägas ha möjliggjort denna hybridisering, men kan dock inte sägas vara de definitiva orsakerna till denna. / Background:  This thesis is based on two contextual conditions that in academic literature are said to affect the possibilities of how financial and management accountants’ roles can be designed and changed. The first condition is based in the development of information systems, including integrated accounting systems, which are said to have fundamentally changed the ways information is produced, used, and treated within organizations. The second condition is based on an ongoing academic debate regarding the relation between financial and management accounting. Several researchers have noted that these research areas have diverted in academic literature, while the relationship in practice, as suggested by some researchers, is the opposite. The opportunities in this context to design and change management and financial accountants’ roles have, in previous studies, been presented as an interesting research area. Purpose:  The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how financial and management accountants’ roles evolve and are designed provided the use of an integrated accounting system and harmonization of financial and management accounting. Research method:  The study is based on a qualitative approach where the empirical data consists of interviews with employees within an accounting department. The study has been conducted as a single case study with longitudinal aspects. Conclusion:  Results from this study indicate signs of a hybridization of financial and management accountants’ roles provided the use of an integrated accounting system and harmonization of financial and management accounting. These conditions could possibly facilitate this hybridization, but cannot be said to be the definitive cause of it.