No description available.

Det finns många olika sätt att möta elevers olika behov och att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning är ett sätt. Därför syftar studien till att undersöka hur några lärare och speciallärare beskriver att elever i behov av extra anpassningar arbetar med digitala verktyg för läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. För att förstå hur och varför några lärare och speciallärare arbetar med elever i behov av extra anpassningar och deras läs- och skrivutveckling behöver olika frågor besvaras. Det är nödvändigt att undersöka digitala verktyg med avseende på för- och nackdelar, vilken effekt olika ramfaktorer får för arbetet samt på vilket sätt lärare och speciallärare arbetar med dem. För att uppfylla syftet med studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare och tre speciallärare. Intervjuerna har genomförts i par eftersom lärare och speciallärare ofta jobbar tillsammans. Teoretisk utgångspunkt i studien är ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivets centrala delar om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och artefakter. Efter en tematisk analys visar resultatet att respondenterna ser flest fördelar med digitala verktyg för att gynna elever i behov av extra anpassningar i deras läs- och skrivutveckling. Centralt i resultatet är att arbetet kräver digital kompetens och undervisning eftersom detta är ramfaktorer som får effekter på elevernas läs- och skrivutveckling. Vidare visar resultatet att talsyntes och Inläsningstjänst är betydande funktioner som lärarna och speciallärarna använder i sin undervisning med digitala verktyg. De fördelar med verktygen som resultatet visar är att de ger eleverna en ökad motivation och en ökad förförståelse. Slutligen visar resultatet att tekniska problem och en rädsla för avsaknad av analoga verktyg är de betydande nackdelarna med digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och resultat i förhållande till studiens syfte och teori. / There are various ways of meeting the various needs within a class and using digital tools is one of them. Therefore, the study aims to investigate how teachers and special needs teachers use digital tools together with to benefit their reading and writing development. To understand how and why teachers and special needs teachers work with pupils with special needs and their reading and writing development, different questions need to be answered. It ́s necessary to investigate the advantages and disadvantages found with digital tools, how frameworks factors affect the work with digital tools and how teachers and special needs teachers work. To fulfill the purpose of the study, qualitative interviews were carried out with three teachers and three special needs teachers. The interviews have been conducted in pairs because teachers and special needs teachers often work together. The theoretical starting point in the study is the framework factor theory and the central parts of the sociocultural perspective about the zone of proximal development, scaffolding and artefacts. After a thematic analysis, the results show that the respondents mostly see benefits of digital tools to benefit students in needs of extra adaptations in their reading and writing development. Central to the result is that the work requires digital competence, teaching since these are framework factors that have effects on pupils’ reading and writing development. The results also show that speech synthesis and a reading service are the significant functions in the tools which teachers and special needs teachers use in their teaching with digital tools. The advantages of the tools that the results show is that they give students an increased motivation and an increased pre-understanding. Finally, the results show that technical problems and a fear of lack of analog tools are the significant disadvantages of digital tools. Finally, the study’s method and the results are discussed in relation to the purpose of the study and the theory.

Denna studie bygger på kvalitativ forskning och undersöker hur sju lågstadielärare använder sig av extra anpassningar i sin undervisning. Studien har fokuserat på lärarnas beskrivningar och förklaringar för att analysera deras upplevelser om arbetet med extra anpassningar i lågstadiet.Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har genomförts genom Teams. De lärare som har deltagit i studien arbetar i olika kommuner. Det sociokulturella perspektivet och det relationella perspektivet fungerade som huvudsakliga teoretiska ramverk för att analysera hur det inkluderande arbetet kan tas sig i uttryck genom extra anpassningar i lärares organisation av olika lärandesituationer.Resultaten av studien visar att lärarnas medvetenhet kring arbetet med extra anpassningar är avgörande för hur de organiserar och tillgängliggör undervisningen för eleverna. Resultatet visar vidare att lärarna använder sig av extra anpassningar för att skapa möjlighet till en inkluderande undervisning för eleverna.I denna studie ger lärarna temporärt stöd genom extra anpassningar i undervisningen för att hjälpa eleverna att så småningom bli självständiga. Av intervjuerna har det framkommit att lärarna anpassar sin undervisning på olika sätt, exempelvis genom anpassat material utifrån elevers kunskapsnivåer och förutsättningar, anpassning av olika gruppkonstellationer och anpassningar genom olika placeringar i klassrummet för att underlätta lärandet. Samtliga lärare i studien fokuserar på elevens behov när de planerar extra anpassningar i undervisningen. Jag har även kommit fram till att lärarna i studien genom att stärka relationer med sina elever, skapar möjlighet för en inkluderande allsidig verksamhet i skolan. Det har framkommit att lärarna brukar ha dialog om extra anpassningar med sina elever och deras vårdnadshavare. Det har även framkommit att vissa lärare tolkar begreppen ledning och stimulans synonymt med extra anpassningar och anser att skolan genom ledning och stimulans kan tillgodose elevernas olika behov.Resultatet visar slutligen att lärarna använder sig av kollegialt samarbete för att utveckla sitt arbete med extra anpassningar.

Studiens utgångspunkt var skollagens bestämmelser sedan år 2014 om att stöd till elever kan ges i form av extra anpassningar och särskilt stöd (Prop.2013/14:160; SFS 2010:800. Enligt gymnasieutredningen behövs mer kunskap kring den praktiska tillämpningen av dessa bestämmelser (SOU 2016:77). Studiens syfte var att beskriva och analysera hur lärare upplever arbetet med stödinsatser för gymnasieelever. Som metod för datainsamling valdes kvalitativa intervjuer och tio lärare intervjuades. Lärarna uttryckte att extra anpassningar ansvarar ordinarie lärare för och de består exempelvis av uppläst material samt anpassade läromedel och uppgifter. Som särskilt stöd uppgavs bland annat stödundervisning utanför den ordinarie undervisningen. Resultatet visade att de två skolorna där lärarna arbetar skiljer sig bland annat genom organiseringen av stödundervisning. Studien fann att relationer och kommunikation mellan elever och lärare samt lärare och övrig skolpersonal är betydelsefulla faktorer i arbetet kring stödinsatser. / The starting point of this study is the regulations in the Swedish Education Act of 2014 about how support for students can be given in the form of extra adaptations and special support (Prop.2013/14:160; SFS 2010:800). According to a survey about the Swedish upper secondary school, there is a need for more knowledge on the practical application of these regulations (SOU 2016:77). The aim of this study was to analyze and describe how teachers perceive the work with supportive actions for students in upper secondary schools. As a method for data collection, qualitative interviews were chosen and ten teachers were interviewed. The teachers stated that the responsibility for extra adaptations lies with regular teachers and mentioned examples of adaptation such as access to read material and adjusted study material and tasks. Special support was mentioned, among other things, as a support for teaching outside of the regular teaching. The result showed that one difference between the two schools where the teachers work is the organization of this support teaching. The study found that relationships and communication between students and teachers, and as well as between teachers and other school staff, are important factors in the work around suppoortive actions.

Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger. Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt. Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på. I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism. / This essay is a study that aims to increase knowledge about how social studies teachers work with special education. Where the research questions concern which extra adaptations and special pedagogical measures the teachers apply in their teaching. If teachers believe that multimodal tools as a tool in this context generate positive results. In addition to the teaching itself, the teachers also describe where they acquired their knowledge of special education and what their relationship looks like with their local special educators. The theory used is called the KASAM-theory and it has been necessary to understand why teachers constantly returned to the relational. Teachers believe that students mental well-beingis a factor just as autism, ADHD and dyslexia are. But that the relational is not only about mental illness but it permeates the whole profession. The relational is incorporated in all parts where teachers and students meet, for example for the student to use and adopt special education, a relational aspect is needed. The method the essay has used to generate data is a qualitative semi-structured interview in which six social studies teachers have participated. In the interviews, the teachers share their experiences and knowledge of special education and the use of multimodal tools. In addition,it is investigated how and when collaboration and communication with the special educator occurs, where the teachers pick up the techniques and methods used to help and compensate the students for their difficulties or differences. The teachers are briefly presented in the method chapter in order to then one by one answer the research questions on which the thesis is based. The results and the analysis have shown that the data the interviews have generated show an openness and broadness of tools and methods the teachers use to ensure that the students, regardless of whether they have diagnoses or not, have access to a good and educational teaching. However, the use of special education is so common in the informant’s classrooms that it can be difficult for them to distinguish concrete results when another special education instrument is applied. The teachers who participated in the study unanimously describe that the main source of special education comes from other teachers and then most often from teachers with the same subject. The special educators are often regarded as a resource that takes care of individual students where they can sit and work with a special educator individually or in a small group. Another common occasion when teachers contact the special educator is when the matter concerns individual students. In the issue of multimodality, this is primarily linked to the digital, where teachers generally have a positive and sometimes a very positive view of the multimodal. Students with dyslexia are considered to be the group of students who have the greatest advantage of the digital, even if all students are perceived to benefit from the multimodal. The digital is described as having an opportunity to work with several semiotic impressions, something that teachers believe should particularly benefit students with ADHD, concentration difficulties and autism.