I dagens Sverige är det en självklarhet att blivande pappor skall vara delaktiga och engagerade i graviditet, förlossning och omvårdnad av det nyfödda barnet. De flesta pappor är med vid besöken på barnmorskemottagningen inklusive ultraljudsundersökningen, deltar i föräldrautbildningen och är med vid barnets födelse. Ändå uttrycker många pappor missnöje med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. När de tillfrågas om saken uppger de ofta att de känner sig utanför, osynliga och ovidkommande. Den här studien är ett försök att bättre förstå de upplevelserna. Studien grundar sig på intervjuer med tio svenska pappor. Pappornas berättelser om mötet med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården analyserades med en narrativ forskningsansats där särskilt fokus lades på hur de i berättelsen förekommande personerna framställdes eller positionerades. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre punkter: (1) Mödrahälsovårdens fokus på de fysiska aspekterna av graviditet och förlossning innebär att den blivande/nyblivna pappan kan ha svårt att finna en meningsfull plats eller position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. (2) De intervjuade pappornas berättelser om dessa möten kan grovt sett indelas i "vi"-berättelser där pappan fann en obesvärad position och "jag"-berättelser där han inte gjorde det. Detta har jag tolkat som att papporna i dessa möten eftersträvade en "vi"-position där graviditet och förlossning kunde bli en för mamman och pappan gemensam angelägenhet. (3) Svårigheten att finna en obesvärad position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård har i första hand att göra med att den blivande/nyblivna pappan inte är gravid, inte att han är man. Det är huruvida kroppen är gravid eller inte gravid som skapar gränsen, inte vilket kön kroppen har. Den sökta "vi"-positionen kan därför betecknas som könsirrelevant. En slutsats är att om mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård vill göra den blivande mammans partner verkligt delaktig i graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är den relevanta frågan: hur kan man bidra till att den blivande/nyblivna mammans partner kan finna en position som bättre inkluderar honom/henne i detta möte? En möjlig sådan position är den i denna studie påvisade "vi"-position där graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är en för båda föräldrarna gemensam angelägenhet. Att ge plats för en "vi"-position innebär också att sträcka ut tidsperspektivet från graviditetens här-och-nu förbi den annalkande förlossningen till det som kommer därefter: föräldraskapet -- oavsett vem som har varit gravid. / In contemporary Sweden it is a matter of course that prospective fathers should be involved in pregnancy, childbirth and care of the newborn. Most fathers are present at the visits to the antenatal clinic, including the ultrasound examination; they participate in parental education classes; and they are present at the birth of their child. Yet many fathers express dissatisfaction with prenatal care, delivery care and postnatal care: they frequently feel excluded, invisible and irrelevant. This study is an attempt to better understand those experiences of exclusion, invisibility and irrelevancy. The study is based on interviews with ten Swedish fathers. Their narratives about their encounter with prenatal, delivery and postnatal care were analysed with a phenomenological--hermeneutic narrative approach. Special attention was paid to the way the major characters were positioned in the father's narratives. The results can be summarised in three points: (1) The strong focus in health care on the physical aspects of pregnancy and childbirth may make it difficult for prospective and new fathers to find a meaningful position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care. (2) The narratives of the interviewed fathers can be roughly divided into "we"-narratives where the father found an untroubled position and "I"-narratives where he didn't. I take this to mean that the fathers sought a "we"-position where pregnancy and childbirth could become a joint concern for the mother and the father. (3) The difficulty of finding an untroubled position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care is first and foremost a consequence of the fact that the prospective/new father is not pregnant, not of the fact that he is a man. It is whether the body is pregnant or not that matters, not the sex category to which the body belongs. The desired "we"-position can therefore be characterised as gender irrelevant. One conclusion is that for prenatal, delivery, and postnatal care to truly involve the expectant mother's partner in pregnancy, childbirth and care of the newborn, they need to seriously consider the question of how they can help the prospective mother's partner to find a position that better includes him/her in this encounter. One possibility is the "we"-position that this study emphasizes. This is a position in which pregnancy, childbirth and care of the newborn is a joint concern for both parents. Making way for a "we"-position also means widening the time perspective from the here-and-now of pregnancy, beyond the approaching childbirth to what comes next: parenthood -- no matter who was pregnant.

This study analyses illegitimate children and their mothers in three different areas in current Karlskrona municipality. The areas that’s been studied is the parish of Kristianopel and Lösen and Karlskrona city parish during the periods 1861-1865, 1890-1900 and 1930-1935. The study is comparative in a time perspective but even in a perspective of different areas. The purpose of this study is to analyze the profession of the unmarried mothers, their chances of getting married and their age. The study also shows the amount of illegitimate children and the percentage of stillborn baby’s in the chosen assembly’s. The method that have been used is of quantitative nature as the main questions of the study is answered by statistics. The study’s theoretical point is gender as an analytical category. The study shows that the investigated areas are overrepresented when it comes to the amount of illegitimate birth in comparison with the national average. The reason among other things is low percentage of religious revivalist movement and changes in the economic system. The child mortality was higher among the illegitimate baby’s than among the children born in marriage. One of the reason can be that the unmarried mothers was forced to work long days with heavy work and that they came from lower social classes whit small financial assets. The child mortality decreases from 1861-1865 until 1930-1935. This is a result of the unmarried mothers getting better conditions, better birth control during pregnancy and less childbirth at home. Many of the illegitimate children were without a known father in the birth book. In all the parish that have been studied there are more known fathers between 1930-1935 in comparison with 1861- 1865. The reason can be the law change in 1918 that stipulated that every unmarried mother should have a child welfare who among other thing help the mother to get economic support from the father.

The aim of the study is to, with a norm critical perspective, highlight how men and their parenting are represented and framed in child custody investigation reports in Sweden. The main focus is to show norms and beliefs about men and their parenting as several sources indicate that discrimination related to gender and ethnicity occurs. Based on a qualitative research effort, a document analysis has been made by 14 child custody investigation reports from diverse areas in the country. Through a thematic analysis tree themes became apparent. “Culture as an explanation”, “Gender inequality and women understand women best” and “The receiving father vs. the authoritarian father”. The selected theories that have been used to create an understanding of our research problem are the gender system and postcolonial theory. The results gave us the conclusion that in this context both structural discrimination and racial prejudices towards fathers are apparent in many cases.

Föräldrar är mottagliga för livsstilsförändringar för att försäkra en hälsosam miljö åt sina barn, men den hälsofrämjande informationen riktar sig främst till modern. Samtidigt är det känt att faderns livsstil har betydelse för barnens hälsa och att män lever ett mindre hälsosamt liv än kvinnor. Studien utforskar pappors resonemang och förhållningssätt till barnens matvanor. Enskilda intervjuer med åtta pappor från Västerbotten i åldrarna 25–45 år genomfördes. Informanterna rekryterades enligt ett bekvämlighetsurval. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim and Lundman. Meningsbärande enheter gavs etiketter i form av koder som sedan sorterades in i kategorier. Papporna visade sig vara omsorgsfulla och engagerade i sina barns hälsa. Detta tog sig uttryck genom att papporna anpassade matvanorna efter barnens behov, men också genom att försöka uppnå en jämställd fördelning av hushållssysslor mellan föräldrarna. Förändringarna ledde till att papporna upplevde att den egna hälsan blev bättre. De upplevde att tidsbrist och kunskapsbrist var de största hindren för att förverkliga sina ambitioner om hälsosam mat till sina barn. Att stötta pappor i att hantera upplevelsen av tidsbrist och kunskapsluckor kan innebära att männen skulle kunna förbättra sin egen och sin familjs hälsa. Stödet skulle kunna komma från personal inom mödra- och barnhälsovård i form av samtal med dietist eller barnmorskor och barnavårdscentralsköterskor med extra utbildning. Dessa yrkesgrupper skulle kunna ge praktiska råd kring måltidsplanering, snabb och enkel matlagning. Föräldrakurser med inriktning på hur småbarnslivet kan struktureras är ytterligare ett alternativ.

Bakgrund: Förr i tiden var barnafödande enbart kvinnans område, men idag ses det som en självklarhet att även inkludera fäderna i förlossningsrummet. Det är barnmorskans uppgift att ta hand om barnafadern, likväl som den födande kvinnan. Syfte: Att beskriva nyblivna fäders upplevelser i samband med barnafödande.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes för att få fram resultatet. Åtta nyblivna fäder rekryterades under sin vistelse på BB. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: De flesta fäder förberedde sig inför barnafödandet genom att delta i föräldrautbildning och genom att söka information om förlossningen på internet. Fädernas känslor pendlade mellan negativa och positiva beroende på var i förlossningsarbetet dem befann sig. Fädernas främsta uppgift var att stötta kvinnan i den mån de kunde genom närvaro och peppande ord. Om barnmorskan inkluderade fäderna och stöttade dem, upplevde fäderna det lättare att behålla lugnet och att de i sin tur kunde stötta sin födande partner. Att bli positivt bemött av barnmorskan upplevdes som en viktig faktor som genomsyrade hela upplevelsen av barnafödandet.  Slutsats: Överlag upplevde fäderna barnafödandet som positivt, men de gav uttryck för att de saknade någon form av uppföljning bara för dem som nyblivna fäder. / Background: In late history the childbirth was the area of women alone, but today it´s more of an expectation that giving birth also includes that the fathers are present. It´s the midwife´s duty to focus on both the woman who is giving birth and the father to be.  The aim: To bescribe recent become fathers experiences of childbirth.  Method: The study was conducted with a qualitative approach, in which semistructured interviews were used. Eight recent become fathers were recruited to the study during there stay at the postnatal care ward. The collected data was analyzed using qualitative content analysis.  Results: Most fathers prepared themselves through parental education and by seeking information about childbirth on the internet. The feelings of the fathers varied between negative and positive, depending on where they were in the birth process. The fathers primary task was to support their woman through presence and uplifting words. If the midwife included the fathers and supported them, the fathers felt it easier to keep calm and in that way easier to support their partner during the birth process. Being positively treated by the midwife was an important factor that stayed throughout the entire experience of childbirth. Conclusion: Overall the fathers experienced the childbirth as positive, but they expressed a lack of follow-up just for them as recent become fathers.

This study analyzes illegitimate children. The children’s mothers age when giving birth, their occupation, if their fathers are unknown or not are some of the study’s main questions. The study’s questions examine in eight parishes, six from Sunnerbo district and two from Västbo district. The investigations period is 1860-1945, divided into five different periods. This is a comparative study in time perspective but also in a perspective of different areas. The purpose of this study is to analyze the proportion of illegitimate children in the different parishes, compare them to each other and then to the proportions in the entire country.  The study shows that a smaller number of illegitimate children was born in the eight parishes then in the entire country. This study as similar others on the field proves that the majority of the illegitimate children’s fathers were unknown. The fact that a great number of fathers were unknown often put the unmarried mothers in a difficult economic and social situation. The unmarried mother’s profession was maid or in Swedish piga in most of the parishes from 1860 to 1931. The unmarried mothers age is hardly shifting between the different time periods and in the different parishes, but the average age was for example 28 between 1860-1870 and 26 in 1880 to 1890.

Sverige ses som ett av de ledande länderna rörande papparollens utveckling från familjeförsörjare till en mer barnorienterad roll. Papparollen belyses ur ett samhälleligt och anknytningsteoretiskt perspektiv. Tio engagerade småbarnspappor i Sverige, intervjuades om sin upplevelse av papparollen. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att papporna identifierar sig som förälder, snarare än pappa och ser sig själva som en del av en ny papparoll. Den egna pappan är en viktig inre förebild som förknippas med maskulinitet. Papporna vill vara mer delaktiga i alla aspekter föräldrarollen och strävar efter att vara både emotionellt och fysiskt närvarande för sina barn. Partnern ses som ett viktigt stöd och mansrollen ses som krävande och problematisk. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och belyser metodologiska dilemman. Vidare forskning bör riktas mot att underlätta pappors övergång till föräldrarollen.

Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) ska utgå från en evidensbaserad grund och verka utifrån ett familjecentrerat och inkluderande arbetssätt. I mötet med föräldrarna ska sjuksköterskan arbeta för att skapa ett partnerskap och förutsättningar för att öka båda föräldrarnas delaktighet och bidra till barnets hälsa och utveckling.Syfte: Att beskriva fäders delaktighet inom barnhälsovård. Metod: Litteraturstudien genomfördes med systematisk sökning, granskning och analys av vetenskaplig forskning. 15 vetenskapliga artiklar som besvarade syftet inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Fyra kategorier framkom; mötet mellan sjuksköterskan och fäderna, bvc -miljö, tillgänglighet och informationskälla, deltagande i föräldragrupper och“pappagrupper” samt påverkan av traditionella könsroller. Slutsats: Både fäder och sjuksköterskor upplever fäders delaktighet inom BHV som önskvärt, särskilt då det ger positiva effekter för både barnets och familjens hälsa och välmående. Trots detta görs inte fäderna delaktiga på samma sätt som mödrarna. Både BHV:s och sjuksköterskans förutsättningar spelade in för att öka fäders delaktighet men även traditionella könsroller som samhällets, sjuksköterskans och föräldrarnas syn på föräldraskap. / Background: Child Health Care should be based upon evidence-based groundwork for family centered and inclusive care. While meeting with the parents, the nurse is aimed to create a partnership and provide conditions to increase both parents’ participation and to contribute to the child’s health and development. Aim: To describe fathers’ participation within Child Health Care. Method: The literature study was performed with systematic search, review and analysis of scientific research. 15 scientific articles that answered the purpose were included in the results of the literature study. Results: Four categories emerged: the meeting between the nurse and the fathers, Child Health Care - environment, availability and source of information, participation in parent groups and “father groups” and impact from traditional gender roles. Conclusion: Both fathers and nurses experience father participation within Child Health Care as desirable, especially when results in positive effects for both the child and the family health and wellbeing. Despite this, the fathers aren’t involved to the same extent as the mothers. Both Child Health Care’s guidelines as well as the nurses’conditions had a part in increasing the fathers’ participation but also traditional gender roles such as society’s, nurses’ and the parents’ view on parenting affects.

Bakgrund: Depression är ett globalt hälsoproblem med allvarliga konsekvenser. Stora livsförändringar som till exempel barnafödande innebär ofta stora påfrestningar, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Postpartumdepression (PPD) är ett sjukdomstillstånd som drabbar modern men även fadern och inte minst hela familjen.Syfte: Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser när de drabbas av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, niovetenskapliga artiklar användes för resultaten och kodades ner till teman och kategorier. Resultat: Resultatet i litteraturstudien delades in i tre teman och sexkategorier. Det första temat var fädernas upplevelser av stress. Fäderna upplevde stress genom att känna ansvar att bära upp hemmet ekonomiskt och av att inte få tillräckligt med sömn. Andra temat var fädernas upplevelser av otillräckligt stöd.Stödet från sjukvården visade stora brister, i form av otillräcklig information och avsaknad av stöd riktad till fäderna. Sista temat var påverkan i relationen. Fäderna upplevde i hög grad en bristfällig delaktighet vilket skapade utanförskap till både modern och barnet. Konklusion: PPD hos fäder är ett vanligt tillstånd med risker för allvarliga konsekvenser. Det saknas i stor utsträckning tillräckliga möjligheter att både upptäcka och behandla tillståndet. Om stödet är bristfälligt ökar risken för allvarliga konsekvenser som att barnens utveckling och relationen till partner försämras. / Background: Depression is a global health problem with serious consequences. Major life changes such as childbirth often involve great stress, which can lead to mental illness. Postpartum depression (PPD) is a disease that affects the mother but also the father and not least the whole family. Aim: The aim of this study was to describe men’s experiences when suffering of postpartum depression. Method: A general literature study with inductive approach including nine scientific articles were used for the results and coded down to themes and categories. Results: The results of the literature study were divided into three themes and six categories. The first theme was fathers' experiences of stress. The fathers experienced stress due to feelings of responsibility for the economy and due to lack of sleep. The second theme was fathers' experiences of insufficient support. The support given by the health caresystem was insufficient due to lack of information and support directed to the fathers.The last theme was impact in relationship. The fathers’ experiences include to a large extent a lack of participation which led to a sense of exclusion towards the mother and the child. Conclusion: Paternal PPD is a frequent condition with potential serious consequences. To a large extent there are lack of sufficient possibilities to detect and treat the condition. If the support is inadequate, the risk of serious consequences such as the children’s development and the relationship with the partner deteriorates.

No description available.