Background: In Sweden, approximately  60,000 people are diagnosed with some sort of cancer every year. Of those, one-fifth are parents with minors. A cancer diagnosis can create great uncertainty for the diagnosed patient and their families. It is important, for many cancer patients, to receive psychological support and that the healthcare professionals, including counselors, who work with this patients possesses the knowledge required to be able to help them in the best way. Aim: I wish to highlight the various copingstrategies and provide greater insight into how parents, diagnosed with cancer and having young children, manage and experience their situation. I also want, from a gender perspective, to see if there are any similarities or differences in how mothers perceive their situation compared to fathers. Method: Descriptive literature review of 9 scientific articles. Results: Many of the coping strategies that parents used was focused on protecting their children. For instance, the parents would hesitate to talk to their children about the diagnosis because they felt that they lacked knowledge on how to talk to children about such a difficult subject In a good way. That led, in some cases, to the fact that some parents concealed the diagnosis or embellished the truth to their children. It also emerged from the study that procedures was one of the most common copingstrategies and seemed to have a positive effect on both the sick parent and the rest of the family.One of the differences between diagnosed mothers and fathers was that the mothers found it difficult to balance their own well-being while being a good parent.The guilt that it resulted in these mothers could be linked to how we see parenting. We could potentially link the guilt that these diagnosed mothers felt trying to find the balance between their own well-being and performing the good mother role to the general way we view parenting in our society today to the way we view parenting. Conclusion: Continues research must be done on how parents diagnosed with cancer and with minor children experience and manage their situation when there seems to be so little research done in this area. The findings of the literature shows that socialworkers and other healthcare staff must, if they do not already have it, acquire knowledge about how these parents can best talk to their children about cancer. It would also be desirable that the curators had an awareness of how the perception of the different parental roles affects both the individual and its environment during the period of illness. Increased awareness leads to increased understanding and increases the chance for the right help and support. / Background: In Sweden, approximately 60,000 people are diagnosed with some sort of cancer every year. Of those, one-fifth are parents with minors. A cancer diagnosis can create great uncertainty for the diagnosed patient and their families. It is important, for many cancer patients, to receive psychological support and that the healthcare professionals, including counselors, who work with this patients possesses the knowledge required to be able to help them in the best way. Aim: I wish to highlight the various copingstrategies and provide greater insight into how parents, diagnosed with cancer and having young children, manage and experience their situation. I also want, from a gender perspective, to see if there are any similarities or differences in how mothers perceive their situation compared to fathers. Method: Descriptive literature review of 9 scientific articles. Results: Many of the coping strategies that parents used was focused on protecting their children. For instance, the parents would hesitate to talk to their children about the diagnosis because they felt that they lacked knowledge on how to talk to children about such a difficult subject In a good way. That led, in some cases, to the fact that some parents concealed the diagnosis or embellished the truth to their children. It also emerged from the study that procedures was one of the most common copingstrategies and seemed to have a positive effect on both the sick parent and the rest of the family.One of the differences between diagnosed mothers and fathers was that the mothers found it difficult to balance their own well-being while being a good parent.The guilt that it resulted in these mothers could be linked to how we see parenting. We could potentially link the guilt that these diagnosed mothers felt trying to find the balance between their own well-being and performing the good mother role to the general way we view parenting in our society today to the way we view parenting. Conclusion: Continues research must be done on how parents diagnosed with cancer and with minor children experience and manage their situation when there seems to be so little research done in this area. The findings of the literature shows that socialworkers and other healthcare staff must, if they do not already have it, acquire knowledge about how these parents can best talk to their children about cancer. It would also be desirable that the curators had an awareness of how the perception of the different parental roles affects both the individual and its environment during the period of illness. Increased awareness leads to increased understanding and increases the chance for the right help and support.

<p>The aim with this study was to examine how social service statement in 3 § social-judgements LVU (Swedish care of young persons act) produce ideas about gender. We have taken an interest in the production of both boys and girls and their mothers and fathers because there are clear differences in the description of these. From a historical perspective, the differences between gender in social assessments occurred despite the fact that discrimination is prohibited by law and despite the fact that social service shall work on the basis of an gender equality perspective. In the analysis and interpretation of the rulings we have been inspired by a critical discourse analysis. 30 social-judgements have been analyzed where of 15 concerns girls and 15 involve boys.  In our study obvious differences between the sexes appear. Gender stereotypical patterns emerged in several cases, for example social service only mentioned sexuality and adolescent self-harm of girls but in non of the boys cases. As regards the mothers are often criticised and clearly described in the judgments while fathers rarely occur.  </p> / <p>Studiens syfte har varit att undersöka om socialtjänstens yttranden i 3 § LVU-domar (Lagen om vård av unga) producerar föreställningar om kön. Vi har intresserat oss för framställningen av både pojkar, flickor, deras mödrar samt fäder eftersom det förekommer tydliga skillnader i beskrivningen av dessa. Ur ett historiskt perspektiv har skillnader mellan könen i sociala bedömningar alltid förekommit trots att diskriminering är förbjuden enligt lag och trots att socialtjänsten skall arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I tolkningsarbetet av domarna har vi i hög grad inspirerats av kritisk diskursanalys. Domarna var 30 till antalet och berörde 15 flickor och 15 pojkar. I vår undersökning kan tydliga skillnader ses mellan könen. Könsstereotypiska mönster framkommer i flera fall, exempelvis nämner socialtjänsten enbart sexualitet och självskadebeteende hos flickor men inte i något fall hos pojkarna. Vad gäller mödrarna är de ofta kritiserade och tydligt beskrivna i domarna medan fäderna sällan förekommer.</p>

Most studies on parenthood and learning difficulties focus on mother and child, and very little is know about fathers with learning difficulties. Moreover, people with learning difficulties are rarely asked to tell their own narratives. The aim of the current study is to identify the role of the father in families where one or both of the parents have learning difficulties. Laws and regulations concerning the rights of people with learning difficulties in Sweden are accounted for and the he social support system for all parents in Sweden are described . The empirical study is a qualitative phenomenological interview study, inspired by narrative traditions, and describes how fathers with learning difficulties experience these support systems. The main data are two life stories of fathers with learning difficulties and one observation in a family. The findings suggest that although Sweden has a highly regarded disability policy and social support system, and even though fathers with learning difficulties are assured equal rights as members of the society and as parents by the Act of Human Rights, they are not treated equal but still faces structural inequalities. Their strengths and needs are not recognized, gender based support is not used and last but not least there is a lack of adequate competence in the support system. As long as the fathers are not included in the discussions about strengths and weaknesses in families with at least one parent with learning difficulties, these families are not given reasonable chances of fulfilling their parenthoods.

The aim with this study was to examine how social service statement in 3 § social-judgements LVU (Swedish care of young persons act) produce ideas about gender. We have taken an interest in the production of both boys and girls and their mothers and fathers because there are clear differences in the description of these. From a historical perspective, the differences between gender in social assessments occurred despite the fact that discrimination is prohibited by law and despite the fact that social service shall work on the basis of an gender equality perspective. In the analysis and interpretation of the rulings we have been inspired by a critical discourse analysis. 30 social-judgements have been analyzed where of 15 concerns girls and 15 involve boys.  In our study obvious differences between the sexes appear. Gender stereotypical patterns emerged in several cases, for example social service only mentioned sexuality and adolescent self-harm of girls but in non of the boys cases. As regards the mothers are often criticised and clearly described in the judgments while fathers rarely occur. / Studiens syfte har varit att undersöka om socialtjänstens yttranden i 3 § LVU-domar (Lagen om vård av unga) producerar föreställningar om kön. Vi har intresserat oss för framställningen av både pojkar, flickor, deras mödrar samt fäder eftersom det förekommer tydliga skillnader i beskrivningen av dessa. Ur ett historiskt perspektiv har skillnader mellan könen i sociala bedömningar alltid förekommit trots att diskriminering är förbjuden enligt lag och trots att socialtjänsten skall arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I tolkningsarbetet av domarna har vi i hög grad inspirerats av kritisk diskursanalys. Domarna var 30 till antalet och berörde 15 flickor och 15 pojkar. I vår undersökning kan tydliga skillnader ses mellan könen. Könsstereotypiska mönster framkommer i flera fall, exempelvis nämner socialtjänsten enbart sexualitet och självskadebeteende hos flickor men inte i något fall hos pojkarna. Vad gäller mödrarna är de ofta kritiserade och tydligt beskrivna i domarna medan fäderna sällan förekommer.

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av Borg centiMax® skalans (CR100) unika egenskaper utveckla ett screeninginstrument som innehåller uppgifter som anpassats till både mödrar och fäder för att upptäcka postpartum depression (PPD). Totalt deltog 190 testdeltagare varav 50 män och 140 kvinnor. En konfirmatorisk faktoranalys visade signifikanta samband mellan dimensionerna nedsatt stämningsläge, aggressivitet, ambivalens, ångest, copingstrategier och huvudkonstruktet depression. Detta indikerar att nämnda dimensioner är minst lika viktiga att föra in i ett nytt screeninginstrument som frågor som mäter nedsatt stämningsläge, och att screeninginstrumentet mäter huvudkonstruktet depression. Vidare visade studien att både fäder och mödrar uppvisade andra symtom än de som framkommer vid Egentlig depression i DSM – 5. Screeninginstrumentet visade god reliabilitet för hela skalan. Vilket tyder på att CR 100 skalan är ett användbart redskap för denna typ av ändamål

Bakgrund: Föräldraskapet inkluderar fysiska och mentala utmaningar, vilket kan vara påfrestande för båda föräldrarna. Då peripartum depression (PPD) drabbar modern kan både föräldraskapet och upplevelsen av att vara förälder påverkas negativt. Faderns upplevelser av situationen då modern drabbas av PPD innebär ofta ett lidande även för honom, vilket är ett perspektiv som länge försummats. Syfte: Att beskriva fäders erfarenheter av föräldraskapet då modern drabbats av peripartum depression. Metod: En litteraturstudie innehållandes tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod, utvalda genom systematiska sökningar i flera databaser. Analysen utfördes med en kvalitativ analysmodell, där jämförelser av likheter och skillnader genererade teman och subteman. Resultat: Fäderna påverkades främst av partnerns PPD genom att de upplevde utmaningar i faderskapet och behovet av stöd från samhället efterfrågades. Följande teman och subteman identifierades, (1) Utmaningar i faderskapet, subteman: Effekten av att inte vara förberedd, PPDs påverkan på familjelivet och Möjligheter till anknytning. (2) Samhällets inverkan, subteman: Stödbarriärer - Hinder att övervinna förnödvändigt stöd och Behovet av stöd och resurser. Konklusion: Ett begrepp genomsyrade studiens samtliga teman; barriärer. Fäder stötte på flera hinder som motverkade ambitionen att vara den fadersfigur de ville vara. Dessa barriärer har formats utifrån samhälleliga normer samtur ett vårdsystem som påvisar brister gällande kunskap och förståelse för PPDs inverkan på familjelivet, samt inkludering av fadern, den bortglömda föräldern. / Background: Parenting includes physical and mental challenges, which can be stressful for both parents. As peripartum depression (PPD) affects the mother, both parenting and the experience of being a parent can be negatively affected. The fathers’ experiences of the situation when the mother suffers from PPD often mean suffering even for him, which is a perspective that has long been neglected. Aim: To describe fathers' experiences of parenthood when the mother suffered from peripartum depression. Method: A literature study involving ten scientific articles of qualitative method, selected through systematic searches in several databases. Analysis was carried out using a qualitative analysis model where comparisons of similarities and differences generated themes and sub themes. Result: Fathers were primarily affected by their partner’s PPD by experiencing challenges in paternity and the need for support from society was highlighted. Following themes and sub themes were identified, (1) Challenges in paternity, sub themes: The impact of not being prepared, PPD´s impact on family life and Opportunities for Attachment (2) Societal impact, sub themes: Support barriers – Obstacles to overcome for necessary support and The need for support and resources. Conclusion: A concept permeated all the themes of the study; Barriers. Fathers encountered several obstacles that thwarted the ambition to be the father figure they wanted to be. These barriers have been constructed by societal norms as well as from a care system that demonstrates a lack of knowledge and understanding of PPD's impact on family life and the inclusion of the father, the forgotten parent.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en depression som debuterar efter förlossningen och kan drabba både män och kvinnor i all ålder och i all kultur. Postpartumdepressionen för med sig särskilda risker som kan innebära allvarliga konsekvenser för familjer. Forskning om PPD fokuserar i huvudsak på mödrars upplevelser och påverkan på barnet och familjen. Medan fäderna upplevelser har saknats. PPD kan drabba fäderna i lika stor utsträckning som mödrar men fortfarande ett dolt problem. Syfte: Postpartumdepression (PPD) är en depression som debuterar efter förlossningen och kan drabba både män och kvinnor i all ålder och i all kultur. Postpartumdepressionen för med sig särskilda risker som kan innebära allvarliga konsekvenser för familjer. Forskning om PPD fokuserar i huvudsak på mödrars upplevelser och påverkan på barnet och familjen. Medan fäderna upplevelser har saknats. PPD kan drabba fäderna i lika stor utsträckning som mödrar men fortfarande ett dolt problem. Metod: En litteraturöversikt utfördes med tio kvalitativa studier om föräldrarnas upplevelser av PPD. Artiklarnas olika tema identifierades, jämfördes, analyserades för att sedan kategoriseras i de slutgiltiga teman som presenterades i detta arbete. Resultat: Tre huvudteman redovisades: Postpartumdepressionens inverkan på det känslomässiga livet och självbilden, Postpartumdepressionens inverkan på attityder och sist Postpartumdepressionens inverkan på förmågan att söka stöd. Diskussion:  Föräldrarna upplever att postpartumdepression har stor inverkan i deras liv. Sjukdomens okunskap och stigma hindrar de att söka stöd. Fäderna upplever att de nonchaleras. Allmänsjukvårdspersonal bör söka sig kunskapen om vilken inverkan postpartumdepression har på föräldrars liv och hur föräldrarna upplever postpartumdepression. Detta skulle bidra till att bemötande förbättras som i sin tur skulle leda till att mer föräldrar söker vård för postpartumdepression / Background: Postpartum depression (PPD) is a depression that debuts after childbirth and can affect both men and women of all ages and in all cultures. Postpartum depression brings with it particular risks that can have serious consequences for families. Research on postpartum depression mainly focuses on maternal experiences and the influence on the child and the family while researches on father`s experiences have been lacking. Postpartum depression can affect fathers to the same extent as mothers but still a hidden problem. Aim: The aim was to highlight parents´ experiences of postpartum depression. Method: A literature review was conducted with ten qualitative studies of the parents' experiences of postpartum depression. The different topics were identified, compared, analyzed and then categorized into the final themes presented in this paper. Results: Three main themes were reported: Postpartum depression impact on emotional life and self-image, Postpartum depression impact on attitudes and last Postpartum depression impact on the ability to seek support. Discussion: Postpartum depression has a major impact on parents’ lives. The lack of knowledge on the disease and the stigma upon it prevents parents from seeking support. Fathers rapports that they are left by side. General healthcare professionals should seek knowledge about the effect of postpartum depression on parents' lives and how they themselves experience the disease. This would help improve treatment, which would in turn lead to more parents seek help for postpartum depression.

Bakgrund: I kompetensbeskrivningen för barnmorskor beskrivs förmågan att involvera anhöriga i samråd med patienten. Detta för att möjliggöra bästa möjliga vård och hälsofrämjande faktorer. Eftersom partners delaktighet i barnafödandet anses ha positiv betydelse för kvinnan och barnet bör barnmorskan även fråga fadern om hans upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva var och vad nyblivna fäder söker efter för information på internet, relaterat till barnafödande, samt hur denna information upplevs.  Metod: Datainsamlingen utfördes genom nio semistrukturerade intervjuer med nyblivna fäder. Studiens analys utfördes enligt en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats som resulterade i fem kategorier. Resultat: Fäder använde internet för att få svar på sina frågor och funderingar kring graviditet, förlossning och föräldraskap. Informationen skapade en känsla av bekräftelse, trygghet, gemenskap samt fick fäderna att känna sig mer förberedda. Fäderna sökte information på faktasidor, forum, appar, poddar, youtube, ljudböcker och vetenskapliga artiklar.  Slutsats: Det framkom att fäder inte tog upp sina frågor och funderingar med barnmorskan och därför sökte på internet. En medvetenhet om detta kan underlätta för barnmorskan att göra fadern delaktig, genom att tillgodose faderns informationsbehov samt rekommendera tillförlitliga internetsidor för informationshämtning. / Background: The competence description for midwives describes the ability to involve relatives in consultation with the patient. This is to enable the best possible care and health promoting factors. Since partner´s participation in childbirth is considered to have a positive impact on the woman and child, the midwife also should ask the father about his experiences. Purpose: The purpose was to describe where and what kind of information fathers to newborn infants are searching for on the internet, related to childbirth, and how this information is experienced. Method: The data collection was conducted through 9 semi-structured interviews with fathers to newborn infants. The study's analysis was performed according to a qualitative content analysis with inductive approach that resulted in 5 categories. Results: Fathers used the internet to answer their questions and concerns about pregnancy, childbirth and parenthood. The information created a sense of affirmation, security, community and made the fathers feel more prepared. The fathers sought information on fact pages, forums, apps, podcasts, youtube, audiobooks and scientific articles. Conclusion: It emerged that fathers did not express their questions and thoughts which resulted in them searching information on the internet. An awareness of this can help the midwife to involve the father, by meeting the father's information needs and recommending reliable internet sites for information retrieval.

Introduktion: Obalans i vardagen kan leda till stressrelaterade besvär. Föräldrastress finns hos både mödrar och fäder vilket i sin tur kan leda till sämre mental hälsa. Balans i livet är generellt relaterat till hälsa och välbefinnande. Det finns olika balansbegrepp inom arbetsterapin. Dessa är till exempel aktivitetsbalans, life balance, lifestyle balance och work-life balance.  Syfte: Beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar. Metod: Designen för examensarbetet var Scoping Review. Databaserna som användes var CINAHL, ERIC och PubMed. Materialet granskades och skrevs in i en artikelöversikt och totalt inkluderades 21 artiklar i resultatet.  Resultat: Det är viktigt för föräldrar att ha möjlighet att kombinera familjeliv och arbete för att uppleva balans i vardagens aktiviteter. Aktivitetsbalans, meningsfullhet i aktiviteter, aktivitetsvärde och tillfredsställelse med aktiviteter har ett samband med tillfredsställelse i livet hos föräldrar. Slutsats: Flera föräldrar skattade sin aktivitetsbalans lågt vilket tyder på att barn kan påverka föräldrars aktivitetsbalans negativt. Mödrar skattade sin aktivitetsbalans lägre än fäder. De faktorer som var viktigast att ha balans mellan var hemliv, familjeliv, arbete och fritid.

Bakgrund: Fadern kan vara ett stort stöd till kvinnan under såväl graviditet som förlossning. Under pågående covid-19-pandemi togs beslutet att fadern inte fick närvara fysiskt i samma utsträckning som tidigare. Att själv inte kunna välja nivå av involvering under denna period i livet kan påverka känslan av delaktighet hos fadern. Syfte: Att beskriva fäders upplevelser av delaktighet under den perinatala perioden under covid-19-pandemin. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats gjordes med hjälp av intervjuer med åtta fäder. En kvalitativ innehållsanalys användes för att genomföra dataanalysen. Resultat: Resultatet omfattar tre huvudkategorier och sex underkategorier: Ej bemött ur ett familjeperspektiv; Ensamhet och oro och Bristfällig information; Fäders syn på sin roll; Prioriteringar och Ta eget ansvar; Acceptans av situationen; Förståelse och Andra former av delaktighet. Resultatet visar att flera fäder upplevde ensamhet, oro och bristande information från vårdpersonalens sida. Samtliga fäder hade en förståelse för de restriktioner som vidtagits till följd av pandemin men hade gärna blivit erbjudna att få delta vid de antenatala besöken via videolänk. De upplevde att de behövde ta eget ansvar och söka information själva för att kunna involvera sig. Fäderna graderade helhetskänslan av delaktighet under den perinatala perioden som god. Detta var till följd av att de fått närvara under förlossningen, vilket var viktigast för dem.  Slutsats: Barnmorskan bör ha i åtanke att arbeta för att involvera fäderna, främst i besöken på mödrahälsovården. Genom att involvera och stödja kan barnmorskan hjälpa fäderna att förbereda sig inför föräldraskapet Om fäderna känner sig förberedda kan de vara ett bra stöd för sin partner under den perinatala perioden. / Background: The father can be a great support to the woman during both pregnancy and childbirth. During the covid-19 pandemic the decision was made that the father was not allowed to be as physically present as before. Not being able to choose the level of involvement during this period of life can affect the fathers feeling of participation. Purpose: Describe fathers experiences of participation during the perinatal period during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative study with inductive approach based on interviews with 8 different fathers. The data analysis was performed using a qualitative content analysis. Result: The result can be subdivided into three main categories and six subcategories: Not treated from a family perspective; Loneliness and Anxiety and Inadequate information; Fathers views on their role; Priorities and Take own responsibility; Acceptance of the situation; Understanding and Other forms of participation. The result shows that several fathers experienced loneliness, anxiety, and inadequate information from the care staff. All fathers showed understanding of the restrictions due to the pandemic but had wished to be offered participation via video link. They felt that they needed to take responsibility and seek information themselves to be involved. The fathers rated the overall feeling of participation during the perinatal period as good. This was because they were allowed to attend during the childbirth, which was the most important to them. Conclusion: The midwife must keep in mind to work to involve the fathers, especially at the visits to the maternal health care. By involving and supporting, the midwife can help the fathers prepare for parenthood. If the fathers feel prepared, they could be a good support for their partner during the perinatal period.