No description available.

In the 1800s Sweden decided to change into a mandatory conscription-army, meaning that every man in the nation was obliged to be trained as a soldier. The Baptists were pacifists and this essay studies a Baptist offshoot named Fribaptisterna (Free Baptist), who from the start in 1872 opposed military-service. The Swedish government sentenced them to prison and penal work. This did not intimidate them as their determination was strong, resulting in new laws were passed in Sweden. In 1902 the king would accept exceptions and in 1925 a law was passed which made it possible for conscientious objectors to be released their military duty. This essay looks at the forming of the collective pacifistic identity among Fribaptisterna and study what practices the denomination had to mobilize its members to be pacifists and conscious objectors. / <p>Godkänt datum 2021-06-06</p>

Background: Nurses provide care to prisoners in prisons with health issues such as drug addiction, infectious diseases, and mental health problems that can be grouped on an international level. Purpose: To illuminate nurses experiences of nursing in prisons. Method: A literature review based on eight scientific articles using both qualitative and quantitative methods. The analysis of the resulting articles was content-analytical. Three main themes and four subthemes were formed from the data units analyzed in the resulting articles. Results: Three main themes were identified: The impact of the work environment on nursing, experiences of job satisfaction, and experiences of ethical dilemmas. The first main theme showed how relationships with colleagues, stress, workload and prioritizing safety over care affected nurses work in nursing. The second main theme demonstrated how ethical dilemmas arose in the conflict between healthcare and the culture of defense. The third main theme demonstrated the obstacles to therapeutic relationships. Conclusion: A better understanding of nurses' experiences and limitations in their work within prison healthcare could contribute to strategies and guidelines that improve the nurses working environment and the care provided to prisoners. / Bakgrund: Sjuksköterskor tillhandahåller omvårdnad till fångar i fängelser med hälsoproblem som missbruk av droger, smittsamma sjukdomar och psykisk ohälsa som kan överföras på en internationell nivå. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i fängelse. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Analysen av artiklarna var innehållsanalytisk. Det bildades tre huvudteman och fyra underteman av dataenheterna som analyserats i resultatartiklarna. Resultat: Tre huvudteman delades upp: Arbetsmiljöns påverkan på omvårdnad, upplevelser av tillfredsställelse i sin yrkesfunktion samt upplevelser av etiska dilemman. Första huvudtemat visade hur relationer till arbetskollegor, stress, arbetsbelastning samt säkerhetsaspekter påverkade sjuksköterskornas omvårdnadsarbete. Andra huvudtemat visade hur etiska dilemman uppstod i konflikten mellan vård och fängelsekulturen och tredje huvudtemat visade hur hinder för terapeutiska relationer fanns. Konklusion: En ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter och begränsningar i deras arbete inom fängelsevården skulle kunna bidra till strategier och riktlinjer som förbättrar sjuksköterskornas arbetsmiljö och därmed omvårdnaden som ges till fångar.

In this bachelor's thesis we wanted to explore the complexities of collections management in a Swedish prison library. One of the many challenges of being a prison librarian is determining which literature is appropriate. A prison librarian must consider the guidelines established by the state agency Kriminalvården, whilst also considering the Swedish library law. A client is entitled to have access to the same level of service as the rest of the population, but cannot receive literature which may harm their rehabilitation or encourage future criminal behavior. Herein lies the problem. Using a phenomenographic approach, we have conducted five qualitative, semi-explorative interviews with five different prison librarians. We wanted to be able to determine who makes the decision on what literature is restricted, what the librarians think of the resulting censorship when it is restricted, and how they experience having to navigate this challenge. We determined that it is the state agency that decides what is allowed to the clients, but the prison librarians feel that decisions are not clearly motivated. The librarians also experience a lot of positive interactions in their decisions around collection management and with the clients, but that they are not taken into consideration regarding decisions made by the authorities. There is also a need for more resources, time and visibility in the larger library-discussion. We suggest that there is a need for clearer communication, more involvement for the librarians and a need for clearer guidelines.

Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre verkningsfulla. Ämnet anser vi i allra högsta grad är relevant att studera då riskerna med uteslutande av yngre individer i längden kan få negativa följder. Man riskerar till exempel att gå miste om viktig kompetens vilket är negativt då man kan uttrycka det som att framtiden ligger i de yngres händer.Vi har inte som avsikt att presentera någon form av sanning och inte heller generalisera några slutsatser utan vi vill snarare förmedla poänger som kan leda till vidare reflektion hos läsaren. För att kunna åstadkomma detta har vi tillämpat en abduktiv metod där vi kontinuerligt arbetat oss framåt i en så kallad hermeneutisk spiral där vi hela tiden pendlat mellan teori och empiri. Strukturen följer Hernadi´s hermeneutiska triad.Under studien har vi kunnat urskönja beteenden och ageranden inom det specifika företaget, som har en exkluderande effekt på yngre chefer och ledare. I vissa fall har det handlat om att överordnade chefer tillämpat ledningsmetoder som inte tillåtit de yngre cheferna att tala på sitt sätt, medans det i andra fall varit yngre chefer själva som genom sina egna uttalanden och åsikter om ungt ledarskap exkluderat sig själva, de har undervärderat sig själva. Trots att strategierna vi lyckats blottlägga enbart visar på hur situationen kan förhålla sig då studien baseras på material från endast ett företag, så förmedlas ändå tanken om att exkludering överhuvudtaget kan göra sig gällande inom företag idag. Poänger har presenterats i uppsatsen om att vi själva är med och bidrar till en exkludering av unga chefer, till exempel då vi i följande studie valt att beröra ämnet. En problematik inom området kanske inte behöver existera då vi själva i många fall kan ses som bovarna i dramat!

<p>Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades. Resultaten av intervjuerna analyserades utifrån den sociologiska utbytesteorin. </p><p>Undersökningens resultat visar att det är ett vanligt förekommande fenomen med narkotika på anstalterna och att problemet är ganska omfattande. Undersökningspersonerna beskriver värme, mat, sängplats och lugn och ro som några av de positiva konsekvenserna av att vistas på anstalt och att det positiva med att det finns tillgång till narkotika på anstalterna är att tiden går snabbare om man missbrukar och att det är ett sätt att slå ihjäl tristessen på. De negativa konsekvenserna av att det finns narkotika på anstalterna, som de före detta internerna upplever, är att det uppstår våld, hot och skulder mellan de intagna. </p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kontakten mellan barn och föräldrar ser ut, när föräldern sitter i fängelse. Efter en diskussion med de tilltänkta informanterna var det tydligt att det finns en problematik inom detta ämne. Forskningen ur barn-/föräldraperspektivet är tämligen bristfällig då studier gällande fängelseklienter och kriminalvård i synnerhet behandlar den intagne. Därför var det av intresse att ta reda på hur kontakten hanteras, det vill säga på vilket sätt alla inblandade parter agerar för att barnet skall få ha en så bra kontakt som möjligt med sin förälder trots att den inte har samma möjligheter som en fri förälder. Det fanns ytterligare aspekter inom ämnet som var av intresse, exempelvis att undersöka vad som händer i mötet och de positiva respektive negativa aspekterna av att kontakten fortskrider Slutligen var det viktigt att undersöka om, och i så fall hur, barnen påverkas av att ha en förälder som sitter i fängelse. </p><p>Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt självrapporteringar genom nätbaserad interaktion, togs det reda på hur informanterna upplevde att kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar såg ut och hur de ansåg att den hanterades. För att förstå alla inblandade parters perspektiv bestämdes det att fyra stycken intervjuguider som riktade sig till var och en av de olika kategorierna av informanterna utformades. Eftersom fyra olika perspektiv inkluderades blev svaren inte enhetliga utan många olika upplevelser framkom vilket gjorde det mycket mer intressant.</p>

Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades. Resultaten av intervjuerna analyserades utifrån den sociologiska utbytesteorin. Undersökningens resultat visar att det är ett vanligt förekommande fenomen med narkotika på anstalterna och att problemet är ganska omfattande. Undersökningspersonerna beskriver värme, mat, sängplats och lugn och ro som några av de positiva konsekvenserna av att vistas på anstalt och att det positiva med att det finns tillgång till narkotika på anstalterna är att tiden går snabbare om man missbrukar och att det är ett sätt att slå ihjäl tristessen på. De negativa konsekvenserna av att det finns narkotika på anstalterna, som de före detta internerna upplever, är att det uppstår våld, hot och skulder mellan de intagna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kontakten mellan barn och föräldrar ser ut, när föräldern sitter i fängelse. Efter en diskussion med de tilltänkta informanterna var det tydligt att det finns en problematik inom detta ämne. Forskningen ur barn-/föräldraperspektivet är tämligen bristfällig då studier gällande fängelseklienter och kriminalvård i synnerhet behandlar den intagne. Därför var det av intresse att ta reda på hur kontakten hanteras, det vill säga på vilket sätt alla inblandade parter agerar för att barnet skall få ha en så bra kontakt som möjligt med sin förälder trots att den inte har samma möjligheter som en fri förälder. Det fanns ytterligare aspekter inom ämnet som var av intresse, exempelvis att undersöka vad som händer i mötet och de positiva respektive negativa aspekterna av att kontakten fortskrider Slutligen var det viktigt att undersöka om, och i så fall hur, barnen påverkas av att ha en förälder som sitter i fängelse. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt självrapporteringar genom nätbaserad interaktion, togs det reda på hur informanterna upplevde att kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar såg ut och hur de ansåg att den hanterades. För att förstå alla inblandade parters perspektiv bestämdes det att fyra stycken intervjuguider som riktade sig till var och en av de olika kategorierna av informanterna utformades. Eftersom fyra olika perspektiv inkluderades blev svaren inte enhetliga utan många olika upplevelser framkom vilket gjorde det mycket mer intressant.

Syftetär att öka kunskapen om hur Kriminalvårdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på svenskafängelser samt, genom att studera Kriminalvårdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgått frånfrågeställningen: Vilka faktorer kan påverka Kriminalvårdens representantersarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på anstalt? Utifrån en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somär yrkesverksamma på svenska anstalter och studerat Kriminalvårdens olikadokument och publikationer. Jag har även studerat statistik över klienter påsvenska anstalter. Studiens resultat visade på att antaletoch andelen äldre klienter ökat på svenska anstalter, samt att Kriminalvårdeninte har någon särskild plan eller strategi för de äldre. Kriminalvården hardock uppmärksammat de äldre inom området omvårdnad. Resultatet visade även påatt Kriminalvården praktiserar en vårdform som kallas kriminalvårdsmedicin ochatt de på ett par anstalter har särskilda omvårdnadsavdelningar där medelåldernhos klienterna är något högre än på ordinarie avdelningar. Resultatet visar påolika sätt hur Kriminalvården organiserar och tillhandahåller sjukvård påanstalt, det framgår att Kriminalvården har goda möjligheter att förmedla vårdvid sjukdom och sviktande hälsa. En informant uppger att de måste bli bättre påatt upptäcka olika slags demens hos klienterna. Det framkommer även information om attdet kan vara svårt att förhålla sig till ålder på anstalt då klienternaslivsstil kan påverka deras hälsa och hur snabbt de åldras, det är inte alltidlätt att avgöra vem som är gammal. Kriminalvård består av olika aktiviteter somska förebygga återfall i brott och ge klienten nya tankegångar ochförutsättningar för ett liv utan kriminalitet. Det råder arbetsplikt ifängelse, denna upphör vid 65 år. Resultatet visar att det är oklart hurkriminalvård ser ut för äldre klienter på de anstalter jag varit i kontakt med;vilken sorts, hur mycket och i vilken omfattning äldre klienter tillhandahållskriminalvård.