Varje år dör cirka 60 barn i Sverige av cancer. Föräldrarna har ett stort ansvar under barnets cancerbehandling och sjuksköterskan har en betydelsefull roll att göra föräldrarna delaktiga i vårdprocessen och ge kunskap de behöver. Vikten av att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap om hur föräldrar upplever situationen samt kunna möta föräldrar i deras tillvaro är ytterst viktigt för att inge trygghet och lindra lidande. Syftet med denna studie var därför att belysa hur föräldrar erfar att förlora sitt barn i cancer. Fyra stycken självbiografier som är skrivna av föräldrar där barnet dör analyserades med hjälp av en narrativ analysmetod. I resultatet framkom två kategorier och tio subkategorier. Resultatet visar att föräldrar upplever många nya känslor och ser saker ur nya perspektiv från de att barnet diagnostiseras med cancer till barnets död. Betydelsen av ett gott bemötande från vårdpersonalen var också centralt. I diskussionen framkom bland annat vikten av att man som sjuksköterska är trygg i sig själv när man vårdar familjer i kris och att man har förmågan att använda ett klart och tydligt språk för att  främja  tilliten.  Studien  kan  användas  av  sjuksköterskor  och  vårdpersonal  som kommer i kontakt med föräldrar som förlorar ett barn i cancer.

Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning på de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevård. Syftet var även att undersöka deltagarnas upplevelser om och på vilket sätt utbildningen påverkat deras eget arbete med missbruksfrågor. Studien utgår från en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkätundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes därefter valdes tre personer för en djupgående intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån olika organisationer och verksamheter. Intervjupersonerna hade skilda uppfattningar om utbildningens kunskapsmässiga betydelse men samtliga var eniga om vikten att lyfta barn- och föräldraperspektivet i missbruksvården samt att bli påmind om detta perspektiv. Studiens resultat visar att deltagarna har fått en viss kunskapsutveckling efter avslutad utbildning. Deltagarna har även kunnat ändra förhållningssätt och arbetssätt efter utbildningen, dock det har funnits svårigheter vad gäller implementering av det verktyg, i form av checklista, som förordades. Studien visade även att det har funnits svårigheter för implementering då var tidsbrist den övergripande anledningen. Slutligen diskuteras studiens frågeställningar utifrån resultatet, samt studiens svagheter och styrkor.

Bakgrund: Att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd är på många sätt påfrestande och utmanande. Som en följd av detta upplever dessa föräldrar i högre grad stress, vilket medför en större risk för emotionell och psykologisk påverkan på olika sätt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om denna ökade risk och efter bästa förmåga stödja dessa föräldrar och deras barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades utifrån Evans kvalitativa analysmetod för beskrivande analys. Resultat: Resultatet grundades i fyra teman och nio subteman som syftar till att på olika sätt beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. De fyra huvudteman beskriver; påverkan på relationer, tillgång till stöd och hjälp, påverkan på föräldraskapet samt positiva aspekter. Slutsatser: Genom litteraturstudien framkom att genom påfrestande relationer, bristande stöd och hjälp från sjukvården och att ständigt bli ifrågasatt kring sitt föräldraskap löper dessa föräldrar en större risk för ohälsa i form av stress, ångest och i förlängningen depression och utmattning. Sjuksköterskan kommer möta dessa föräldrar på olika platser i vården och behöver därför vara medveten om den ökade risk för ohälsa som de löper och vara uppmärksam på tecken eller symptom på detta.

Studiens syfte var att undersöka föräldrars uppfattningar av samverkan mellan förskolan och hemmet samt deras önskemål om hur de vill att samverkan ska fungera. Studien utgick från frågeställningarna: vilka uppfattningar har föräldrar om samverkan med pedagogerna i förskolan? samt hur föräldrar vill att samverkan ska fungera med pedagogerna i förskolan? Forskningsansatsen har en fenomenografisk utgångspunkt då föräldrarnas uppfattningar och erfarenheter varit i fokus. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien består av sex föräldrar med minst ett barn i förskolan. Föräldrarna som medverkar i studien kommer från samma komun men har barn på olika förskolor. Även forskningsetiskt är detta viktigt då det ger en bredare bild och inte bara ser till en förskola. Empirin analyserades i ett sociokulturellt perspektiv samt med Watzlawicksks kommunikationsteori.  I resultatet framgår det att föräldrarna överlag är nöjda med hur samverkan sker mellan förskola och hem idag. Den samverkansform som utmärkte sig bland föräldrarna var tamburkontakten/dagligkontakten eftersom alla föräldrar påtalade vikten av det dagliga mötet. Däremot framgår det att föräldrarna upplever samverkansformer som exempelvis föräldramöten bör förändras från att vara en envägskommunikation till att bli ett forum för diskussioner.  Studiens slutsats blev att föräldrarna anser att god samverkan är kommunikation och att föräldrarna upplever att de får vara delaktiga i sina barns vardag på förskolan.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna. Majoriteten anser att gymnasiet ska ge en bred grund för framtida studier men en intervjuperson ser ett framtida yrke som det primära. Föräldrarnas roll i sina barns gymnasieval har flera dimensioner. Den visar sig genom deras förhållningssätt till barnets mognad, deltagande i aktiviteter och i diskussioner med barnet. Dessutom påverkas rollen av andra personer i barnets omgivning som enligt föräldrarna har betydelse för barnet. Resultaten visar att samtliga föräldrar anser att gymnasievalet är viktigt för deras barns framtid. Vi har dragit slutsatsen att föräldrarna, säkerligen omedvetet, påverkat barnens val genom sina egna värderingar och tidigare upplevelser. Barnens gymnasieval tycks här också visa på en social reproduktion.



No description available.

<p>Problemområde: Studiens problemområde omfattade den förändrade livsvärlden hos en familj då ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna är ångest, depression, ängslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osäkerhet. Barnets cancer leder således till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv belysa hur familjens livsvärld påverkas då ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där författarna utgick ifrån tre olika självbiografier. Självbiografierna analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre olika teman. De viktigaste fynden var livslidandet och den förändrade livsvärlden som kom uppkom i samband med barnets sjukdom, samt förmågan till att hitta de små glädjeämnena i livet trots motgångar.</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrar uppfattar förskollärares arbete med samverkan på en förskola. Studiens datainsamling utgick ifrån den kvantitativa metoden med enkäter. Teoretiskt grundar sig studie i ett sociokulturellt perspektiv med kommunikationen mellan förälder och förskollärare som centralt. Resultatet visar att föräldrarna har en god uppfattning om arbetet med föräldrasamverkan där föräldrarna anser att samverkansformerna är väl fungerande. Föräldrarna uppger att de har tillit till förskollärarna där föräldrarna prioriterar sitt barns trygghet och välmående. Det vardagliga samtalet mellan förälder och förskollärare är den viktigaste samverkansformen enligt föräldrarna, där ett ömsesidigt utbyte av information gällande det enskilda barnet görs möjligt.

Varje dag sker det många möten mellan familjer och pedagoger i förskoleverksamhet. Möten som är grunden till ett välfungerande samarbete och trygga relationer mellan hem och förskola. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) finns det tydligt beskrivet att pedagoger ansvarar för att bygga upp och utveckla en tillitsfull relation med familjer och att beakta deras synpunkter. Syfte med studien har varit att fördjupa kunskapen om och belysa vad samverkan betyder för vårdnadshavarna, vilka förväntningar de har och vilka samverkansformer beskriver vårdnadshavarna att de upplever som betydelsefulla. Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat sju vårdnadshavare från olika förskolor för att få insikt på deras tankar, förhållningssätt och erfarenheter kring familjers delaktighet och inflytande i dagens förskola. Resultatet visade att respondenterna var överens om vad det gäller relationens betydelse för att åstadkomma en trygg och utvecklande plats för barnen. Studiens resultat visar att majoriteten av föräldrar anser den dagliga kontakten som övergripande samverkansform mellan hem och förskola.