Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.

<p>Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex föräldrar uppfattar begreppet föräldrasamverkan. Till hjälp att undersöka detta användes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med föräldrar från samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, föräldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att påverka förskolan. Föräldrarna ansåg alltså att det var viktigt att deras barn hade det bra på förskolan. Begreppet kunde också betyda föräldragemenskap mellan föräldrarna på förskolan. Engagerade pedagoger var en förutsättning för att föräldrasamverkan skulle fungera och det fanns olika sätt som föräldrarna ville påverka förskolan. Dessa kategorier utesluter inte varandra utan det är fyra sätt att se på samma begrepp. Forskning från Sverige och övriga världen belyser hur samverkan mellan förskola och föräldrar kan gå till, men också vilka olika uppfattningar som finns på föräldrasamverkan. Kopplingar mellan kategorierna och det sociokulturella perspektivet synliggjordes och var ett bra hjälpmedel för att förstå de fyra kategorierna. Genom dialog och kommunikation med föräldrar kan förskolan möta deras förväntningar och eventuellt kan nya samverkansformer skapas.

Introduktion: Cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-14 år i Sverige. Tidigare studier visar att vårdpersonalen upplever att den palliativa barncancervården är komplex och ibland svårhanterad. Vårdens uppbyggnad och kvalitet kan ha stor inverkan på de anhöriga och deras mående långt efter barnets bortgång.   Syfte: Syftet var att undersöka vilka aspekter som föräldrarna fann viktiga i den palliativa vården för barn med cancer   Metod: Studien är en litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier i originalartiklar från Pubmed, Psycinfo och Cinahl.    Resultat: I analysen identifierades fem kategorier: stöd, kompetens, relation till vårdpersonal, tro och barnet. Kategorin stöd hade ett fokus på familjens behov av både psykiskt och praktiskt stöd från vårdpersonal och anhöriga. Kategorin kompetens handlade om sjukvårdspersonalens kompetenser, styrkor och svagheter. Kategorin relation till vårdpersonal fokuserade på relationen mellan familj och vårdpersonal samt familjens behov av kontroll och utbildning. Kategorin tro fokuserade på sambandet mellan religion, andlighet och behovet av realistiskt hopp. Kategorin barnet fokuserade på barnets behov av delaktighet i vården och ett normalt liv.    Slutsats: Stöd och tillit från personalen, information och kommunikation var de aspekter som nämndes flest gånger av föräldrarna. De ville vara delaktig i vården och omvårdnaden av deras barn och gärna vara i hemmet i så hög utsträckning som möjligt. Anne Caseys ramverk om partnership nursing kan användas för att strukturera upp en mer välfungerande palliativ vård för barn med cancer. Mer utbildning och forskning inom detta område behövs för att implementera detta.

No description available.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete var att undersöka vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag har också undersökt om det finns skillnader i föräldrars värderingar av vad som är viktigast i förskolan, beroende på faktorer som barnets ålder, eventuell inriktning på förskolan, förälderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om föräldrarnas värderingar är samstämmiga med den reviderade läroplanens fokus på lärande, ämneskunskaper och språkutveckling.För att samla in empiri använde jag mig av enkäter vilka 72 föräldrar svarade på. Föräldrar från kommunala och fristående förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ”barn som projekt” och ”barn som varande”.Resultatet visar att föräldrar anser att trygghet och omsorg är det viktigaste i förskolan. Lärandebegreppet har blivit mer accepterat i förskolan men föräldrar lägger inte samma fokus på det som läroplanen gör. När barnen är yngre tycker föräldrarna att trygghet och omsorg är det viktigaste och i takt med att barnen blir äldre blir skolförberedande allt viktigare. Det finns skillnader både mellan olika förskoleinriktningar och organisationsformer. En slutsats som kan dras är att föräldrar i fristående förskolor generellt värderar de faktorer jag valt att undersöka, högre än föräldrar från kommunala förskolor. Tidigare forskning visar att de föräldrar som vill vara mer aktiva i förskolan väljer fristående förskolor framför kommunala.Samtidigt finns det vissa aspekter av materialet som problematiserar resultatet, en av aspekterna är hur enkätfrågorna är formulerade och en annan aspekt är att eftersom materialet inte är statistiskt säkerställt, går det heller inte att dra generella slutsatser utan resultatet visar endast de deltagande föräldrarnas åsikter. Denna problematisering visade sig också bli en del av studien.Nyckelord: Barn som projekt, barn som varande, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och föräldrars perspektiv.

In this qualitative interview study, we conducted ten semi-structured interviews with parents of children experiencing problematic school absenteeism to understand their perception of their situation, how they believe the absenteeism has affected them, and the type of responses they have received given their circumstances. The study aims to contribute to knowledge about the parents' situations and perspectives, as there is limited prior research on the topic. The few existing studies indicate that parents of children with problematic school absenteeism are negatively affected in various parts of their lives.  The empirical evidence in our study has been processed and interpreted through thematic analysis and the results have been analyzed based on crisis theory and systems theory. The results of our study indicate that the parents are in a very strained situation, bearing significant responsibility with little support. They are experiencing guilt towards their child and are blamed by others in their surroundings. Both their professional lives and social relationships are negatively affected as they lack time and energy for anything beyond the essentials in their situation. Most experience deteriorated mental and physical health, and they are forced to suppress their own feelings and needs to manage the coordinating responsibility they must take for the child's and the family's interactions with authorities and interventions. All parents stated that they need help from professionals to take over the overall responsibility for the child's interventions and that these interventions need to be better adapted to the complex issues at hand. / I denna kvalitativa intervjustudie har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro i syfte att ta reda på hur de upplever sin situation, hur de tycker att den problematiska skolfrånvaron har påverkat dem, samt vilket bemötande de har fått utifrån den situation de befinner sig i. Studien ämnar fylla på kunskap om vårdnadshavarnas situation och perspektiv, då det inte finns så mycket tidigare forskning i ämnet. De få studier som gjorts har dock givit resultat som pekar på att vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro blir negativt påverkade i olika delar av livet. Empirin i denna studie har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med utgångspunkt i kristeori och systemteori. Resultatet i vår studie pekar på att vårdnadshavarna har en mycket ansträngd situation och står ensamma med stort ansvar och liten hjälp. De lider av skuldkänslor gentemot barnet och skuldbeläggs även av andra i omgivningen. Både yrkeslivet och de sociala relationerna blir negativt påverkade av att vårdnadshavarna inte har tid eller ork kvar till annat än det nödvändiga i situationen. Den psykiska och fysiska hälsan blir för de flesta försämrad och de tvingas stänga av sina egna känslor och behov för att mäkta med det samordnande ansvar som de tvingas ta för barnets och familjens myndighetskontakter och insatser. Samtliga vårdnadshavare menar att de behöver hjälp från professionella att ta över helhetsansvaret för barnets insatser och att insatserna behöver vara bättre anpassade till den komplexa problematik som föreligger.

The aim of this study was to describe and understand parents’ perspectives in aid assessment for children according to The Swedish Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). The study took place in the county of Kronoberg, Sweden, and was based on a total of nine qualitative interviews. Four interviews were made with parents’ of children who has interventions according to LSS (1993:387) and five interviews were made with LSS case workers. In our study we saw that parents’ perspectives often is the largest amount of information that case workers take into account when assessing aid and as a case worker you listen to the parents perspectives to capture the child’s and the family’s needs. It also came clear that the parents’ perspective is not only about the child’s needs, but also includes the parent’s own needs and their family’s needs. The parents in the study felt that they made the decision about the choice of aid and considered themselves as the one who decides the family’s requirements. It turned out that treatment and understanding from the case workers was important for gaining access to the best help and making parents feel listened to. Parental responsibility was of great importance for the assessment, and it often led to disagreement between parents and case workers. During the study, we saw that power existed in the relationship between case workers and parents, but that it could be moved and changed during the time of aid assessment.

The purpose of this study is to find out parents' perception of the needs of their children related to the diagnosis of adhd and how they, the school and the leisure center meet the needs. Through a websurvey where 66 participants participated, we have raised questions about their perceptions linked to the purpose. The result shows that parents of adhd children perceive that their children's needs are directly linked to their impaired ability to control their executive functions. Parents meet the needs by lowering their expectations and keeping routines. Support from the environment is also an important factor in meeting the needs of children. Regarding the school and the leisure center's satisfying children's needs, the views differ from the respondents. Some believe that the school and the leisure center adjust the activities based on the needs of the children, but others say that the staff lack knowledge in their treatment, which leads to the perception that the school and the leisure center do nothing at all. Our conclusion is that knowledge about the diagnosis adhd is a must to be able to work as a teacher and leisure teacher today, because at least one person in each class has adhd. / Syftet med denna undersökning är att ta redan på föräldrars uppfattning om deras barns behov kopplade till diagnosen adhd samt hur de, skolan och fritidshemmet tillgodoser behoven. Genom en websurvey där 66 deltagare deltog har vi  ställt öppna frågor om deras uppfattningar kopplade till syftet. Resultatet visar att föräldrar till barn med adhd uppfattar att deras barns behov är direkt kopplade till deras nedsatta förmåga att  kontrollera sina exekutiva funktioner. Föräldrar tillgodoser behoven genom att sänka sin kravbild och hålla rutiner. Stöd från omgivningen är också en viktig faktor gällande tillgodoseendet av barnens behov. Gällande skolan och fritidshemmets tillgodoseende av barnens behov, går meningarna isär bland respondeneterna. Vissa anser att skolan och fritidshemmet anpassar verksamheten utifrån barnens behov men andra menar att personalen saknar kunskap i sitt bemötande , vilket leder till uppfattningen att skolan och fritidshemmet inte gör någonting alls. Vår slutsats är att kunskap om diagnosen adhd är ett måste för att kunna arbeta som lärare och fritidspedagog idag, eftersom minst en person i varje klass har adhd.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en stor sorg som uttrycks på olika sätt hos olika individer. Sorgen drabbar inte bara familjen utan även vårdpersonal som upplever att det får svårigheter att identifiera föräldrars behov och stödja dem i deras sorgeprocess. Därför är det viktigt att få reda på hur föräldrar upplever vårdpersonalens stöd efter att deras barn dött. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött. Metod: Studierna berör föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött och valdes från databasen CINAHL complete och genom två manuella sökningar. Litteraturöversikten har utgått från Fribergs metod och presenterar resultat från tio vetenskapliga engelskspråkiga artiklar. Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: Behovet av samtal och information, Behovet av kontinuitet och en god relation och Behovet av uppföljning och engagemang. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver litteraturöversiktens styrkor och svagheter och vad som kan ha påverkat både utformningen och tillvägagångssättet. I litteraturöversiktens resultat diskuteras hur föräldrar vars barn dött på sjukhus upplevde vårdpersonalens stöd efter beskedet om barnets diagnos, vad som är viktigt vid dödsögonblicket samt efter det att barnet dött och hur uppföljning påverkar föräldrar. I resultatet diskuteras även vad föräldrar önskar av vårdpersonalen i de olika faserna. Resultatet diskuteras även utifrån Travelbees omvårdnadsteori med fokus på begreppet människa. / Background: Losing a child is a great sadness that is expressed in different ways by different individuals. Grief affects not only the family but also health professionals who describe difficulties identifying parents' needs for support. Therefore, it is important to explore how parents perceive the health care professionals support after their child died. Aim: The aim of this literature review was to describe the parents' perceptions of support from health care professionals after the death of their child. Method: The studies concern parental perceptions of health professionals’ support after their child died and was selected from the database CINAHL complete and through two manual searches. The literature review was based on Friberg’s method and presents results from ten English scientific research articles. Results: The result includes three main themes: The need for conversation and information, The need of continuity and a good relationship and The need of follow up and commitment. Discussion: Method discussion describes the literature reviews strengths and weaknesses and what may have influenced both the design and approach. The literature reviews results discusses how parents whose children died in hospitals experienced health care professionals support after information about the child's diagnosis, what is important at the moment of death and after the child died and how follow-up affects parents. The result also discusses what parents want from health care professionals in the different phases. The results are also discussed based on Travelbees nursing theory with focus on the concept of man.