Syftet med denna studie är att ta reda på hur några pedagoger upptäcker barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter. Styrdokumenten talar om likvärdighet i undervisningen, vilket bör innebära en likvärdighet i på vilka grunder extra hjälp ochsärskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet främst genom att lyssna av deras talspråk. Det är svårt att finna tydliga regler för vilka nivåer av språksvårigheter som renderar uppföljning. Eftersom insatser ofta bygger på pedagogers subjektiva uppfattning av situationen finns antagligen en risk för skillnader mellan pedagoger på vilka grunder uppföljning görs, även om metoderna för att upptäcka problemen är snarlika. De flesta av de intervjuade pedagogerna anser sig ha god hjälp av samtal med kollegor och specialpedagoger för att bli mer säkra på sin bedömning. Däremot påtalas i flera fall en upplevd resursbrist och begränsade fortbildningsmöjligheter, vilket riskerar att påtagligt påverka att barn blir uppmärksammade och vid behov utredda. Resursbristen påverkar också möjligheten att i den ordinarie verksamheten aktivt hjälpa de som har extra behov. Förutom pedagogernas kontinuerliga observationer förekommer även generella tester av barnens språkförmåga i förskoleklass och skolår 1, men innehåll och tidpunkt varierar, i regel beroende på huvudman.

I Sverige betraktas spel om pengar som ett folkhälsoproblem utifrån att det påverkar individens hälsa, ekonomi och sociala samspel negativt. Spelproblem har blivit mer uppmärksammad under de senaste åren, men mängden forskning inom området är bristande. Syftet med den aktuella studien var att undersöka yrkesverksamma praktikers syn på spel om pengar som socialt problem i dagens samhälle. Studien har en kvalitativ metodansats och teoristyrd (deduktiv) tematisk analys som ligger till grund för resultatet. Studiens resultat tolkas i ljuset av ett systemteoretiskt samt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Undersökningen indikerar på att spelproblem uppmärksammas sent, därmed behövs mer förebyggande insatser. Resultaten visar också att det ofta finns en samsjuklighet vid sidan av spelproblemen, att spelproblem leder till sociala konsekvenser samt att marknadsföringen och den ökade tillgängligheten har stor påverkan på individen. Det framkommer också att kompletterande samt alternativa behandlingsmetoder kan vara värdefullt vid spelbehandling. I studien ges även olika förslag till framtida forskning. / <p>2019-01-17</p>

Inledning: Arbetet inom socialt arbete för att motverka och förebygga cannabisbruk som råder bland ungdomar har som mål att se över samt minskariskfaktorerna för de som löper risk att börja bruka. Detta arbete bestårbland annat av att implementera rätt förebyggande insatser som syftar tillatt minska cannabisbruket hos den enskilde individen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka socialarbetares arbete med insatsersom finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar. Studien avserbesvara: Vilka förebyggande insatser finns för att motverka cannabisbrukbland ungdomar samt hur tillämpas dessa i praktiken?; Vad är verksamhetensmål och syfte med dessa insatser utifrån socialarbetarnas perspektiv? ; samtHur utvärderar socialarbetare dessa insatser utifrån riskperspektiv?Metod: Kvalitativ studie med tonvikt på intervjuer med åtta socialarbetare.Resultat: Resultat presenteras i följande huvudteman: Socialarbetares funktion och mål i arbetet med ungdomar som brukar cannabis; Åtgärder ochinsatser gällande cannabisbruk samt Identifiering av riskfaktorer och utvärdering av insatser rörande cannabisbruk. Resultatdelen innehåller även samtliga subteman: Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter; Arbetetmed MI, skapandet av delaktighet och beröm; MI som en del i arbetet medatt förebygga återfall och Individuella-, sociala-, och strukturella nivåer avarbetet med minskat cannabis missbruk hos unga.Slutsats: Resultatet belyser att vägarna att gå för att uppnå mål och syfteskiljer sig åt från individ till individ men att en stor del av arbetet med attstärka den motståndskraften som ligger i att bjuda in ungdomen till samtaloch delaktighet i sin egen insats. Studien konkluderar att cannabisbruk somfenomen har under sista tiden vunnit mark och normaliserats. Detta hargjort att socialt arbete, beträffande att ifrågasätta dessa normer i relationtill ungdomar har blivit av enorm vikt. Den normaliserade attityden kringcannabisbruk har även skapat vidare utmaningar för socialarbetare vilketäven poängterar betydelsen av fortsatt forskning om detta ämne då det ärett snabbföränderligt fenomen som kan ha stor påverkan på både individ ochsamhälle.

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att engagemang och samverkan var av avgörande betydelse för hur skolsköterskorna lyckas med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det framkom framförallt två tydliga metoder, den ena var hälsosamtalen och den andra var mer generella insatser som olika projekt som genomfördes. Skolsköterskans pedagogiska roll kom fram, där hon arbetade med samtal och undervisning. Att finnas tillgänglig, att finnas på plats för att stödja barnen kom också fram som viktigt i det förebyggande arbetet. Det framkom även att skolsköterskorna behövde ett samarbete med bland annat lärarna och mer tid och pengar för att kunna engagera samt bedriva hälsofrämjande projekt. Viktigt för samverkan var att det fanns en gemensam värdegrund, en helhetssyn som ger förutsättning för ett givande samarbete där man arbetar för att skolan ska vara en skola för alla. Vissa informanter önskade mer utbildning för sig själva. Det tema som framkom var att med tid för engagemang och samverkan främjas den psykiska hälsan. Vår slutsats blev att skolsköterskor har ett val att engagera sig och försöka göra något bra för barnen trots besparingstider. Det är lätt att falla i fällan att bli ett offer men det går att välja, att ta makten och göra skillnad, det de kan, ”det behöver inte vara så stort, det kan vara det lilla.” / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare upptäcker läs- och skrivsvårigheter, samt vilka insatser som görs vid misstanke om eller redan konstaterade läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att undersöka om vårdnadshavare lyfter sin oro om att deras barn misstänks vara i läs-och skrivsvårigheter och hur man som lärare handskas med deras oro. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från olika kommuner. Studiens resultat visar att det är relativt enkelt att upptäcka läs- och skrivsvårigheter om man har erfarenhet av läraryrket. De tecken som kännetecknar läs- och skrivsvårigheter är, enligt informanterna, fonologiska och språkliga svårigheter. I resultatet framgår det även att vårdnadshavare i många fall lyfter sin oro, men att man som lärare måste bemöta, lyssna och lugna vårdnadshavarna. Studiens resultat visar även att det är viktigt att man först gör anpassningar i klassrummet och sedan en kartläggning om det behövs av elevernas läs-och skrivsvårigheter. Slutsatsen är att det är viktigt med ett förebyggande arbete med tidiga insatser för elever i läs-och skrivsvårigheter. Slutsatsen är även att skolan bör lägga ner mer resurser på tekniska verktyg och fortbildningar.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

Trots svensk skollag om elevers skolplikt och huvudmäns ansvar att alla elever genomför grundskolansutbildning befinner sig inte alla elever i sin skolmiljö. Denna studie undersökte nio vårdnadshavares uppfattningar om problematisk skolfrånvaro och hur tidiga stödinsatser samt samverkan mellan vårdnadshavare och skolan kan främja elevernas skolnärvaro. Genom kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer, undersöktes frågeställningarna; Vilka tidiga signaler uppmärksammade vårdnadshavare gällande barnets problematiska skolfrånvaro?; Vilka skolspecifika faktorer och insatser anser vårdnadshavare hindrar respektive främjar elevers närvaro?; Hur anser vårdnadshavare att de och skolan bör samverka för att barnets närvaro ska främjas? samt vilka konsekvenser upplever vårdnadshavarna att problematisk skolfrånvaro kan ge på längre sikt? Resultatet visade att skolan och vårdnadshavarna behöver uppmärksamma barnets behov och signaler som utgör en risk för problematisk skolfrånvaro. Känslomässiga signaler, som barnet uttryckt, har varit oro eller obehag inför skolans miljö eller sammanhang, men också somatiska i form av magont, illamående eller huvudvärk. I studien framkom elevers behov av goda relationer och att bli sedd, men också behov av delaktighet genom tillgänglig lärmiljö. Vidare framkom elevers behov av KASAM, känsla avsammanhang, som innebär begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt att insatser bör utgå från elevens behov, med fokus på elevens bästa. Vårdnadshavarnas uppfattningar om samverkan med skolan var behov av empatiskt bemötande, inflytande och god kommunikation. Vårdnadshavarnas främsta uppfattning var att skolan ska uppfylla sitt ansvar i förhållande till skollagen och ge eleverna det stöd i utbildningen som de behöver. Vårdnadshavarnas barns situation och mående beskrivs ha drivits i en nedåtgående spiral, med negativ utveckling av hälsa och lärande som skapat ett stort stödbehov. Vårdnadshavarna beskrev stor oro inför den problematiska skolfrånvarons konsekvenser för framtiden. För att motverka skolfrånvarons konsekvenser anser vårdnadshavarnas att skolan bör bemöta stödbehoven med individuella, lösningsfokuserade insatser, utifrån ett salutogent perspektiv.

Juvenile delinquency is a recurring and currently discussed topic in today's media, and studies indicate that in the last few years there has been an increase in reports of juvenile delinquency to the social services. Researcher shows that a key factor in preventing youths’ involvement in crime is to take early preventative actions. It also appears that one important condition within preventive work is cooperation, and major parts of their contributions today consist of cooperation between different actors. The aim of this essay is to study how actors in the district of Teleborg in Växjö municipality cooperate in the preventive work against juvenile delinquency. By an empirical study of cooperation in Teleborg, we hope to be able to find a complete understanding and be able to raise any obstacles as well as success factors with the cooperation. This study is based on seven active actors in Teleborg, where each one of them are aiming towards keeping the youth away from juvenile delinquency. The result of the study proves that within Teleborg, there are various factors that encourage and inhibit the current cooperation. There are general and more organizational obstacles. Furthermore, it also appears when the cooperation is actualized, and what factors that are conductive within the preventive work.

Anorexia nervosa är en vanlig ätstörning och drabbar oftast tonårstjejer. Det finns ingen förklaring till varför en person utvecklar anorexia nervosa, däremot är det en del faktorer som är vanligt förekommande. Det kan handla om framställningen av det kvinnliga och manliga idealen i samhället, men även om personens låga självkänsla och behovet av kontroll. Eftersom det är vanligast att utveckla anorexia nervosa i puberteten vill vi se vilken kunskap elevhälsovården, det vill säga skolsköterskor och kuratorer, på högstadieskolor i Malmö har. Något som vi vill undersöka är om skolorna har några förebyggande insatser gällande anorexia nervosa. Vi är även intresserade av att se hur elevhälsovården handlar i mötet med en person som har utvecklat anorexia nervosa. Det är av stor vikt att personer som arbetar nära ungdomar har en bred kunskap gällande anorexia nervosa för att det ska upptäckas tidigt. Vi anser att personerna vi har intervjuat har en god kunskap gällande både att upptäcka och se signaler, symptom och möjliga orsakser till anorexia nervosa. Vi anser att intervjupersonerna även har ett bra bemötande och handlande i mötet med personer som utvecklat anorexia nervosa. Däremot är de förebyggande insatserna få på skolorona och vi anser att det hade kunnat göras mer. / Anorexia Nervosa is a common eating disorder which often is affecting teenage girls. There are no explanations to why a person develops anorexia nervosa, but there are some explanatory factors that are frequently occurring. It may relate to the reproduction of the female and male ideal in the society, but it may also relate to low self-esteem of the person and the need of control. Since it is most common to develop anorexia nervosa during puberty we would like to examine what knowledge the student health services, i.e. the school nurses and counselors, has in secondary schools in Malmö.We want to examine whether the schools has any preventive bodies regarding anorexia nervosa. We are also interested in how the student health service handles the interaction with a person that developed anorexia nervosa. It is of great value that persons who works close to youth has a wide knowledge regarding anorexia nervosa in order for them to discover it as soon as possible. The persons we have interviewed have good knowledge regarding both discovering signals, symptoms and possible reasons for anorexia nervosa. Furthermore the persons we interviewed also have a proper way of responding to and treating persons that has developed anorexia nervosa. On the contrary we discovered that the preventive bodies on the schools are too few and we argue that there are more to be done.

I denna studie är syftet att undersöka hur respondenter från olika verksamheter upplever ansvarsfördelning och samverkan kring elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en problematisk skolfrånvaro. Vidare undersöks vilka faktorer som orsakar skolfrånvaro samt hur skolorna konkret arbetar förebyggande för att elever inte ska bli frånvarande från skolan. I Sverige finns 5500 barn som inte går till skolan och som därmed inte når kunskapsmålen. Följden av en problematisk skolfrånvaro kan innebära psykisk ohälsa hos eleven, men även påverka elevens framtid negativt i form av marginalisering och utanförskap. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en systemteoretisk ingång, har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma inom skola samt barn- och ungdomspsykiatrin. I resultatet framgår vikten av samverkan och tydliga rutiner kring ansvarsfördelning för att skolor och barn- och ungdomspsykiatrin ska ha möjlighet att arbeta förebyggande kring elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en problematisk skolfrånvaro. Resultatet lyfter att trygghet, delaktighet, struktur och relationer är avgörande för att elever ska vilja komma till skolan. Slutsatsen pekar på att det finns strukturella brister i det gemensamma ansvaret mellan skola, vårdinstanser och föräldrar kring barn och unga med en problematisk skolfrånvaro. Den visar även betydelsen av en omgivning eleven kan känna förtroende för. / The purpose of this study is to examine how professionals from different organisations experience collaboration and division of responsibilities when it comes to pupils with a neuropsychiatric disability who have a problematic school absence. Furthermore, the purpose is to examine what causes school absence and how the professionals describe their preventive work towards pupils with the above described difficulties. Sweden has 5500 children absent from school not fulfilling the educational knowledge requirements. A problematic school absence can cause mental illness during the school years but also marginalise the individual in the future. The empirical material has been collected via semi-structured interviews with professionals within school and psychiatric care for children and youth. The result has been analysed using systems theory. The result indicates the importance of collaboration between professions. To enable the preventive work of schools’ and the psychiatric care for children and youth, the need for a clear division of responsibilities is crucial. The result shows that pupils are more likely to be present in school if they feel safe and are given the opportunity to influence. Structure in the school environment and relations are also described as important. The conclusion indicates structural shortcomings in the responsibilities shared between schools, healthcare and parents regarding children with a neuropsychiatric disability who have a problematic school absence. It also shows the importance of creating a surrounding the pupil can trust.