The purpose of this paper is to determine the established law and make researches into non-institutional compulsory care (“mellantvång”) paragraph 22 The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (from now on called LVU) and examine whether the administration of the law is in harmony with the best interests of the child. This paper combines two methods : traditional judicial method and a social science method. In the juridical part the sources of law have been studied and in the social sciences part semi-structured interviews have been conducted with five respondents. The theoretical framework consists of ideas and theories about the best interests of the child, a concept which is one of the UN Convention on the Rights of the Child's core principles. This study shows that the legislator has identified a problem and an existing need and found a solution to this by introducing a non-institutional compulsory care, paragraph 22 LVU. The problem is that Social Services do not make use of the restraint. Only 30 decisions under § 22 LVU are taken annually in Sweden. For the legal rights of the individual and the best interests of the child, the Social Services are required to make decisions under this article instead of the current use of the informal threat of non-institutional compulsory care.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om vilka svårigheter som kan uppstå vid problemlösning i matematikundervisningen och hur lärare förebygger och följer upp elevernas svårigheter. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och ett ramverk hämtat ur Mölleheds (2001) avhandling. Vi har genomfört observationer av elever och lärare och semistrukturerade intervjuer med lärarna. Resultatet visar vilka svårigheter elever har i problemlösningsuppgifter samt hur lärare förebygger och följer upp elevernas svårigheter. Elever visar svårigheter med att kombinera föremål, motivera sina lösningar, förstå matematiska begrepp, förstå texten, separera räknesätten, att ha fokus på rätt detaljer och att de gjorde slarvfel. Lärares förebyggande och uppföljande arbete inkluderade varierande introduktioner, förklaring av begrepp, kartläggande av elevers svårigheter, erbjuda individuellt stöd, och använda helklassdiskussionen som ett sätt att reda ut befintliga svårigheter som uppkommit, genom att lyfta olika strategier. Slutsatsen är att elevers svårigheter är att kombinera föremål, textförståelse, matematiska begrepp, att motivera sina lösningar, räkneförmåga och att behålla fokus på uppgiften. Lärare förebygger elevers svårigheter i problemlösning genom varierande introduktioner, genomgångar, att förklara begrepp och genom att kartlägga elevers svårigheter. Lärare följer upp elevers svårigheter genom att erbjuda individuellt stöd både i och utanför undervisningen i klassrummet och diskutera elevers svårigheter, möjliga lösningar och möjliga strategier i helklassdiskussioner. / The purpose of this study is to deepen the knowledge of the difficulties that can arise in problem solving in mathematics teaching and how teachers prevent and follow up students' difficulties. We have used a qualitative approach and a framework derived from Möllehed's (2001) thesis. We conducted observations of students and teachers and semi-structured interviews with the teachers. The result shows what difficulties students have in problem solving tasks as well as how teachers prevent and follow up students' difficulties. Pupils show difficulty combining objects, motivating their solutions, understanding mathematical concepts, understanding the text, separating the calculations, focusing on the right details and making mistakes. Teacher prevention and follow-up work included varied introductions, explanation of concepts, mapping of student difficulties, offering individual support, and using the whole-class discussion as a way to identify existing difficulties that arose, by highlighting different strategies. The conclusion is that pupils’ difficulties are to combine objects, textual understanding, mathematical concepts, to justify their solutions, calculating ability and to keep focus on the task. Teachers prevent pupils’ difficulties in problem solving through various different introductions, reviews, explaining concepts and by charting lifting difficulties. Teachers follow up pupils difficulties by offering individual support both inside and outside the classroom and discussing the pupils’ difficulties, possible solutions and possible strategies in whole class discussions.

Skolfam is a school-improving intervention for children in foster care. This study aimed to explore the experiences of those who have been working in former Skolfam teams. A qualitative case study was done, and the data was gathered through semi-structured interviews. Nine former team members from Skolfam were interviewed from seven different Swedish municipalities. Theories of implementation and collaboration were used as the theoretical framework, as well as the concept of street-level bureaucracy. The case analysis of the data showed patterns and themes connected to the implementation, application and closure of Skolfam. One of the findings regarded the difficulty of working with a manual, despite it being vital from an evidence-based perspective. In addition, the results showed that the teams had good collaboration. However, there were deficiencies in other levels of the organizations. The reasons for the closure and the consequences for the children in foster care differ as some municipalities nowadays have a new school intervention for these children, while others do not. The main conclusion of this study is that children in foster care need, and have the right to get, school improving interventions.

Nilsson, Charlotte (2017). Problemskapande beteende hos barn i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90hp. Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om hur en grupp förskollärare ser på barn i ett problemskapande beteende i förskolan och hur de bemöter det. Den lyfter bristen på förebyggande arbetssätt och visar indikationer på hur ett sådant arbete behövs i förskolan. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka en grupp förskollärares syn kring barn i ett problemskapande beteende i förskolan och hur de beskriver sitt arbete för att bemöta barn i ett problemskapande beteende. -Vad innebär problemskapande beteende för förskollärarna och i vilket sammanhang uppstår beteendet? -På vilket sätt framträder olika specialpedagogiska perspektiv i förskollärarnas berättelser kring barn i ett problemskapande beteende?-Vilka erfarenheter har förskollärarna av strategier eller metoder för att möta barn i ett problemskapande och vilket stöd har de för sina antaganden? TeoriFör studiens ändamål valdes Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori för att kunna relatera barn i ett problemskapande beteende i relation till förskolans kontext. För att ge ytterligare teoretiskt stöd tas även sociokulturellt perspektiv upp som avser att synliggöra förutsättningar i ett barns uppväxt utifrån ett kommunikativt perspektiv. Även några specialpedagogiska perspektiv har legat till grund för analysen av studiens material. MetodStudien inspireras av en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer har använts för insamlandet av empirin. Informanterna utgörs av sex förskollärare som samtliga arbetar inom förskola. ResultatResultatet visar på såväl likheter som skillnader i förskollärarnas uppfattning av vad problemskapande beteende hos barn innebär samt dess orsaker. Vidare indikerar resultatet på en kunskapsbrist om barn i ett problemskapande beteende och hur detta bemöts på ett relevant sätt. Det råder en brist på forskningsbaserade strategier och förskollärarna bygger stora delar av sitt bemötande på sina erfarenheter. Det efterfrågas en ökad närvaro av specialpedagogisk kompetens i verksamheten för att utveckla ett förebyggande arbete med barn i behov av särskilt stöd. ImplikationerEn djupare förståelse för barn i ett problemskapande beteende behöver förankras för att nå effektiva strategier för att bemöta barn i förskolan. Det behövs kunskap i betydelsen av kartläggning av barnet i olika sociala sammanhang och vilken betydelse det kan få för ett långsiktigt arbete. Utifrån resultatet visar undersökningen ett behov av förebyggande arbetssätt i förskolan för barn i ett problemskapande beteende. Specialkompetens inom handledning och förmedling av stödjande arbetssätt efterfrågas.

The school is an important actor in creating good future opportunities for children and youths, but despite the school's duty, the school absence is common in the municipal school. The purpose of the study was to illustrate how schools in Halmstad municipality work to promote school attendance and how they work to prevent pupils from ending up in a school refusal problem in elementary school, grade 7-9. The relational perspective, sociocultural perspective and sense of coherence (SOC) has been applied as a theoretical basis to get an understanding of how schools handle the complex situation of absence. The study has used a hermeneutic basis where conclusions have been drawn from an abductive approach. With the qualitative design, empirical data has been collected through four semi-structured interviews. The empirical work has then been analyzed through a qualitative content analysis, which resulted in three main categories that account for how the schools relate to absenteeism and meet pupils with interventions and measures to deal with the problem. The analysis resulted in the categories: Organizational efforts and approaches, Pedagogical efforts and measures for participation and Prerequisites for presence through the social environment. In summary, all schools attempted to maintain preventive and promotional efforts based on an organizational, pedagogical and social level at an early stage, where relationships were seen as the prime condition for promoting presence and preventing absence.

De ungas psykiska ohälsa är ett allt ökande problem, vilket är något som måste stoppas. Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter av förebyggande insatser mot psykisk ohälsa för unga. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade sex yrkesverksamma personer som arbetar med unga i olika sammanhang. Den insamlade datan har analyserats med en tematisk analys. Resultatet av studien visar att yrkesverksamma arbetar väldigt mycket i sitt dagliga arbete med förebyggande insatser. Det framkommer även att det saknas forskning kring ämnet, särskilt evidensbaserad. Studien visar att den psykiska ohälsan enligt yrkesverksamma delvis uppfattas som en konsekvens av det förändrade samhället. Vår uppfattning är att det behövs mer forskning gällande ämnet och mer arbetsmetoder som yrkesverksamma kan använda sig av. / The mental ill-health of young people is a growing problem, which is something that must be stopped. The aim of this study was to show the perceptions and experiences of professionals about treatment against mental ill-health for young people. We conducted a qualitative study in which we interviewed six professionals who work with young people in different contexts in the community. The collected data has been analyzed with a thematic analysis. The results of this study showed that professionals work very much in their daily work with preventative efforts. There is short of research on the subject, especially evidencebased. The study's results showed that mental ill-health is a problem that is partly a consequence of the changing society we live in today. Our opinion is that more research is needed on the subject and more working methods that professionals can use.

Barn tillbringar under sin barndom mycket av sin tid i skolan. För att barnen ska kunna utbilda sig och lära sig att hantera vad det som krävs av dem, är det viktigt att skolmiljön är en trygg och säker plats att befinna sig i. Skolan är även en plats där barn med olika bakgrunder samlas och skillnaderna mellan eleverna kan få ojämlikheter, vilket bland annat kan leda till mobbning och kränkande behandling. I fall där sådant förekommer krävs det att skolan agerar, inte bara för att eleverna ska må bra men för att skolan enligt svensk lag är skyldiga till det. Syftet med denna uppsats är att fokusera skolkuratorns förebyggande arbetet mot kränkande behandling i skolor. Eftersom mobbning ständigt ökar är det viktigt att det pågår ett arbete för att förhindra det. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och dessa har analyserats utifrån studiens syfte samt frågor. Studiens huvudsakliga slutsats resulterar i att mobbning behöver arbetas mot inom olika förebyggande åtgärder. / Children spend a lot of their time in school during their childhood. To be able to learn and manage what is required of them, it is important that the school is a safe place to be in with a good environment. The school is also a place where children from different backgrounds come together and the differences can make inequalities occur.  This can lead to bullying and offensive treatment. In these cases, it is required that the school acts, not only for the students to feel good but the school is also obliged to do that by the Swedish law. The aim with this essay is to focus on the school counselor’s prevention against offensive treatment in schools. Since bullying is on the rise, it is important that there is ongoing work to prevent it. Data collection has taken place through interviews and analyzed based on the purpose of the study and issues. The main conclusion that has been seen as an important inference is that bullying needs to work against different preventions.

Introduktion: Låg energitillgänglighet (LEA) är ett förekommande problem hos elitsatsandeungdomar inom uthållighetsidrotter. Det är ett resultat av att individens energiintag är lägreän individens energiförbrukning. Följderna av LEA är bland annat nedsatt prestation, skador,hormonell påverkan och ökade risker för psykiska följdsjukdomar. Förebyggande insatseranses viktiga för att motverka LEA, och där tränare har en viktig roll i arbetet.Syftet: Studiens syfte är att undersöka vilka kunskaper tränare för ungdomar inomuthållighetsidrotter har om LEA och vilka kunskaper tränare har om konsekvenser relateradetill LEA. Metod: Enkätundersökning. Enkäten skickades ut till tränare inom elitsatsande verksamhetersom arbetar med ungdomar 15–24 år inom uthållighetsidrotter. 53 tränare inkluderades istudien. Analysmetoden som studien utgått ifrån är tematisk analys. Resultatet: Tränarna själva skattade sina kunskaper om LEA som goda eller mycket goda.92,5% av tränarna uppgav att de var medvetna om tecken på LEA och kunde redogöra förtecken som överensstämmer med litteratur. Tränarna kunde även ange negativa konsekvenserav LEA som rör idrottarens fysiologi, psykologi och prestation. 90,6% av tränarnarapporterade att de arbetar förebyggande för att motverka LEA. Tränarna angav flera olikaarbetsmetoder, vilket lyfts som positivt utifrån tidigare forskning. Konklusion: Studien visar att tränare känner till tecken i teorin men har svårt att omsätta deti praktiska arbetet. Tränarna uppgav en högre svarsfrekvens av fysiologiska konsekvenser pålång sikt och en lägre svarsfrekvens av vilka långvariga konsekvenser LEA har förprestationen. Inom det förebyggande arbetet bestod det mest frekventa arbetet av utbildning,samtal med aktiva och påminnelser om energibehov. Framtida forskning bör undersöka hurde aktiva upplever det förebyggande arbetet och undersöka skillnader i det förebyggandearbetet mellan idrotter där prevalensen av LEA är hög.

Bakgrund: Fetma bland barn och ungdomar är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen under 2000 talet. Den globala förekomsten av fetma hos barn har ökat anmärkningsvärt de senaste decennierna, och under de sista 30 åren har förekomsten dubblerats. Samhällets utveckling, livsstil och levnadsvanor, det genetiska arvet och socioekonomisk bakgrund är faktorer som visar samband med övervikt och fetma hos barn. Statistik och forskning visar att tidiga insatser är mest effektiva mot övervikt och fetma hos barn. Barnhälsovården (BVC), skolan och tandvården är arenor som möter alla barn och därför viktiga i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, för att utvecklingen av övervikt och fetma hos barn ska bromsas. Hur de olika yrkesprofessionerna arbetar med frågan i Värmland är dock mindre känt och behöver synliggöras samt undersökas vidare. Syftet: Var att undersöka hur olika yrkesprofessioner i Värmlands län arbetar med övervikt och fetma hos barn. Metod: En kvalitativ metod valdes och sex yrkesprofessioner som hade olika anställningar kopplade till arbetet med övervikt och fetma hos barn i Värmlands län intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter genomfördes analysen med meningskoncentrering.  Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i två teman: ”Folkhälsoarenor som möter barn” samt ”Pågående arbete och förebyggande insatser” med tillhörande underteman. De olika teman som framkom från analysen, påvisar bland annat hur, samt på olika sätt arbetet med övervikt och fetma hos barn i Värmland genomförs. Av resultatet framkom bland annat att kommuner behöver tydligare riktlinjer i arbetet med övervikt och fetma eftersom arbetet bedrivs på olika sätt men att resurser och ekonomiska medel är avgörande faktorer. Vidare framkom även att det fanns indikationer på att övervikt och fetma kunde kopplas samman med skam och skuld, inte minst eftersom barn med övervikt och fetma ofta har föräldrar med liknande problematik, vilket behövde förebyggas än mer framgent genom att uppmärksamma området och sprida kunskap om det. Slutsats: BVC, skolan och tandvården var betydelsefulla arenor i arbetet med övervikt och fetma hos barn, eftersom de träffade alla barn och barnens föräldrar. Det förebyggande arbetet ansågs viktigt eftersom tidiga insatser upplevdes ge mest effekt i arbetet med övervikt och fetma hos barn. Det framkom vidare att det behövde satsas mer på området och att samhället som helhet behövde involveras i en större grad. Utifrån ett folkhälsoperspektiv behövs fler studier för att folkhälsan hos hela befolkningen ska bli bättre, samt för att minska ojämlikheten. / Background: Obesity among children and adolescents is one of the most serious public health problems in the 2000s. The global prevalence of childhood obesity has increased remarkably in recent decades and has doubled in the last 30 years. The development of society, lifestyle and lifestyle, the genetic heritage and socio-economic background are factors that show an association with overweight and obesity in children. Statistics and research show that early intervention is most effective against overweight and obesity in children. Child health care (BVC), school and dental care are arenas that meet all children and are therefore important in the preventive and health-promoting work to slow down the development of overweight and obesity in children. How the various professions work with the issue in Värmland is, however, less known and needs to be made visible and further investigated. Aim: Where to investigate how different professions in Värmland County work with overweight and obesity in children. Method: A qualitative method was chosen and six professions that had different employments linked to the work with overweight and obesity in children in Värmland County were interviewed. The interviews were recorded and transcribed, then the analysis was performed with concentration of opinion. Result: The analysis of the interview material resulted in two themes: "Public health arenas that meet children" and "Ongoing work and preventive measures" with associated sub-themes. The various themes that emerged from the analysis show, among other things, how, and in different ways, the work with overweight and obesity in children in Värmland is carried out. The results showed, among other things, that municipalities need clearer guidelines in the work with overweight and obesity because the work is conducted in different ways, but that resources and financial resources are decisive factors. Furthermore, it also emerged that there were indications that overweight and obesity could be linked to shame and guilt, not least because overweight and obese children often have parents with similar problems, which needed to be prevented even more in the future by paying attention to the area and spreading knowledge about it.  Conclusion: BVC, the school and the dental care were considered important arenas in the work, as they met all the children and the children's parents. The preventive work was considered important because early interventions were perceived to have the most effect in the work with overweight and obesity in children. It also emerged that more needed to be invested in the area and that society needed to be involved to a greater degree. From a public health perspective, more studies are needed to improve the public health of the entire population, and to reduce inequality.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.