Bakgrund: Arbetsrelaterad stress i samhället ökar, även sjukskrivningar kopplat till arbetsrelateradstress där arbetsmiljön är bidragande till långvarig stress. Långvarig stress utan återhämtning kan ledatill utmattningssyndrom. I Sverige har stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 13 procent från år 2019till 2022. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och brister arbetsmiljön ökar risken förarbetsrelaterad stress. Ledarskapet har en central roll för hälsofrämjande arbetsplatser.Syfte: Undersöka ledarskapets betydelse för arbetsrelaterad stress och hälsofrämjande arbetsplatser.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av en litteraturundersökning, enurvalsprocess och innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier: företagsledning, arbetsrelaterad stress ochautonomi. Fem subkategorier framkom ur analysen. I dessa fem subkategorier, beskrivs huröverbelastning och resursbrister skapar oro och stress hos de anställda. Både ledare och anställdaförväntas utföra vissa arbetsuppgifter och de i ledarposition förväntas även hantera olika situationer somuppstår rörande personal, exempelvis lösa konflikter och stötta de anställda i sitt arbete. Hög tilltro tillsitt eget ledarskap utvecklar förtroende och en bättre relation till de anställda. Chefer som är närvande isin ledarroll förbättrar möjligheterna att skapa en god teamkänsla på arbetsplatsen. För en godteamkänsla krävs ledarskap med tydlig kommunikation. Delaktighet och Empowerment förstärkerteamkänslan och skapar engagemang och glädje hos de anställda. Individer med ledande befattningpåverkar företagskulturen, med ledarbeteenden och attityder, vilket i sin tur påverkar de anställdasinställning.Slutsats: Resultatet i denna studie pekar på att ledarskap påverkar de anställdas upplevelse avarbetsrelaterad stress: där otydlighet hos ledare i kombination med dålig närvaro och kommunikationskapar missnöje, oro och osäkerhet, påverkar de anställdas hälsa och välbefinnande negativt och ökarrisken för arbetsrelaterad stress.Nyckelord: Ledarskap, arbetsmiljö, stress, empowerment, företagskultur

Efter Covid-pandemin har det nya normala skapat en ny situation där en del medarbetare jobbar på plats och andra på distans vilket skapar utmaningar för företagskulturen. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur medarbetare upplever lärandet av företagskultur inom organisationer med en uttalad företagskultur. Frågeställningarna som har använts för att uppnå syftet har varit följande: "I en organisation där det finns en uttalad företagskultur, hur upplever medlemmarna den företagskulturen?", "Hur upplever medarbetarna att de lär sig företagskulturen av andra?" samt "Hur upplever medarbetarna att de lär sig företagskulturen genom lärandeaktiviteter?". Den empiriska datan har samlats in med hjälp av datainsamlingsmetoden intervju. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer för att ge möjlighet för respondenterna att beskriva sina upplevelser på bästa sätt. Totalt intervjuades sju individer som arbetar eller har arbetat på ett företag med en uttalad företagskultur. Analysen genomfördes på ett deduktivt sätt vilket innebär att vi har försökt identifiera empirin till de teorier vi valt ut. Dessa teorier är socialisation av Berger och Luckman (1979), situerat lärande av Lave och Wenger (1991) och sociokulturella aktiviteter av Rogoff (1995). Resultatet på studien visar indikationer på att medlemmarna i en organisation där det finns en uttalad företagskultur upplever att det finns normer och värderingar som medarbetarna måste anpassa sig till. Vissa respondenter har uppgett att de har lärt sig om företagskulturen via arbetsuppgifterna då de lever kulturen. Andra menar på att lärandet från andra kan ske genom att observera eller prata med kollegor. Och slutligen har en del respondenter upplevt att de har lärt sig kulturen genom formella lärandeaktiviteter såsom workshops, kurser samt interna möten.

Att säkerställa att de anställda är tillfredsställda med arbetsplatsen är viktigt för framgången av en organisation och organisationskulturen är, enligt tidigare forskning, ett verktyg som kan främja arbetstillfredsställelse. Inga tidigare studier har dock påträffats, som studerar just vilka komponenter av organisationskulturen som är av störst betydelse för arbetstillfredsställelsen, vilket var syftet med denna studie. De kulturella komponenter som har studerats är organisationsberättelser, arbetsplatsens utformning, centraliserad och decentraliserad maktstruktur, platt och hierarkisk organisationsstruktur, belöningssystem samt informella sociala aktiviteter. Genom en kvalitativ forskningsmetod, bestående av semistrukturerade intervjuer, nåddes insikter gällande vilka komponenter som potentiellt är av störst betydelse för arbetstillfredsställelsen. Resultatet antydde att de informella sociala aktiviteterna samt en decentraliserad maktstruktur var av störst betydelse, följt av belöningssystemet. Genom de insikter som nåtts kring de kulturella komponenternas betydelse för arbetstillfredsställelsen, kan organisationer förhoppningsvis på ett effektivare sätt använda organisationskulturen som ett verktyg för att främja arbetstillfredsställelse bland sina anställda.

SammanfattningTitel:Förvaltning i förändring - en studie i hur ett fastighetsföretag arbetar kundfokuseratÄmne/Kurs:Fastighetsvetenskap, 10 poäng, FF7630Författare:Anna Alvemo & Kristina HolmHandledare:Anna von Krusenstjerna & Karin Staffansson PauliNyckelord:Fastighetsvetenskap, Kundvård, Service management, Human resource management, Företagskultur.Bakgrund:Vart eftersom utbudet på lokaler de senaste åren har ökat, har fastighetsföretagen börjat konkurrera om hyresgästerna. Förändringen på marknaden har lett till att fastighetsförvaltning gått ifrån att enbart fokuseras på fastighetens driftkostnader till att bli allt mer kundfokuserad.Syfte:Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Aspholmen Fastigheter AB anpassat sig till de nya kraven på fastighetsmarknaden. Det sker genom att fördjupa sig i hur de tre lokalkontoren arbetar för att stärka sina kundrelationer samt att åskådliggöra hur företagskulturen ser ut.Metod:Undersökningen är en beskrivande studie som utgår från en kvalitativ metod. Det empiriska materialet är till största del inhämtat via personliga intervjuer med personal och ledning på företaget. Det teoretiska materialet består av sekundärdata och är hämtad ur litteratur och rapporter.Teoretiskaperspektiv:Kapitlet inleds med en generell presentation av lokalhyresmarknaden. Sedan sker en fördjupning i teorierna kring Service management och Human resource management ur ett fastighetsvetenskapligt perspektiv. Empiri &analys:Intervjuerna med Aspholmen Fastigheter AB visar att företaget arbetar på flera olika sätt för att stärka sina kundrelationer. Företagskulturen på lokalkontoren skiljer sig till viss del åt, eftersom de tre fastighetscheferna i sin tur präglar klimatet på kontoren.Slutsats:Aspholmen Fastigheter AB har till stor del anpassat sig till de nya krav som ställts på fastighetsmarknaden. Det finns dock vissa delar som skulle behöva utvecklas ytterligare. Servicekulturen behöver rota sig hos alla medarbetare på företaget. Dessutom skulle företaget tjäna på att utveckla en lärande organisation och arbeta mer med kunskapsutbyte mellan kontoren. / AbstractTitle:A changing administration – an examination of how a real estate company works with customer orientationCourse:Real Estate Science, 10 Credits, FF7630Authors:Anna Alvemo & Kristina HolmAdvisors:Anna von Krusenstjerna & Karin Staffansson PauliKey Words:Real Estate, Customer Care, Service management, Human Resource management, Business CultureBackground:A recent rise in the supply of rental space has forced real estate companies to compete about tenants. The development in market structure has shifted attention of real estate administration from concentrating predominantly on maintenance costs to a heavy increase in customer orientation. Aim:The aim of this essay is to describe how the company Aspholmen Fastigheter AB has adapted to the new demands of the real estate market. This is accomplished with an analysis of the overall business culture and of practices to increase customer orientation at the three local offices.Method:The investigation is a descriptive study originating in a qualitative method. The empirical data is primarily obtained from personal interviews with company employees and management. The theory consists of secondary data taken from relevant literature and reports.Theoretical Perspectives:An introductory presentation of the rental market is followed by an in depth survey of the theory on service management and human resource management from a scientific perspective on real estate development.Empirical & Analytical Perspectives:The interviews with Aspholmen Fastigheter AB reveal that the company works in several different ways to strengthen its customer relations. Differences in business culture exist amongst the local offices since the three managers influence the working climate in their respective office.Conclusions:Aspholmen Fastigheter AB has by large adapted to the new demands that exist in the real estate market. There are however some aspects which require further improvement. The service culture needs to fully root itself in all employees. In addition the company would gain from development of a learning organization and from increased information exchange between offices.

Denna fallstudie handlar om hur ett tidigare familjeägt företag påverkas vid förvärv och hur specifikt företagskultur, teknik och ledarskap påverkas. Detta sker ur ett dyadiskt perspektiv då både det köpande och säljande företagets sida studeras. Få studier har tidigare tittat på övergångsprocessen i familjeföretag som en dyad, vilket leder till syftet att skapa en förståelse för en sådan process. Detta studeras med följande forskningsfråga: Hur påverkas ledarskap, teknik och företagskultur under övergångsprocessen i en dyad av ett familjeföretag somförvärvas av ett globalt företag? För att besvara forskningsfrågan används semistrukturerade videointervjuer och det teoretiska ramverket hjälper oss att analysera empirin på ett validerat sätt. Tematisk analys används för att identifiera teman i övergångsprocessen vilket gav oss fem dimensioner. Det resultat vi kom fram till visar att utöver företagskultur, teknik och ledarskap är utbud och rutiner viktiga dimensioner i övergångsprocessen som påverkar dess framgång och att den dyadiska processen existerar även efter förvärvet då företagen fortfarande ser det som två olika enheter i stället för en. För framtida forskning rekommenderar vi att man utför studier där hela övergångsprocessen följs från början till slut med uppföljning en viss tid efteråt.

Det finns många fördelar med att ha mångfald i organisationer, men de som inte arbetar med mångfalden riskerar att möta dess nackdelar. Denna studie undersöker mångfald ur ett medarbetarperspektiv och har som syfte att ta reda på vilka tillvägagångsätt ett företag kan använda för att skapa en företagskultur där medarbetarna värderar mångfald och således utvinna mångfaldens fördelar. En fallstudie, uppdelad i två delar, har genomförts på Apoteket AB. Den första delen var en kartläggning av företagets mångfaldsarbete där vi bearbetade Apotekets policydokument och intervjuade fem chefer på olika nivåer. I den andra delen intervjuade vi sex medarbetare för att se vilka tillvägagångsätt som ligger till grund för att de ska börja värdera mångfalden. Vi kom fram till fem tillvägagångssätt som bidrar till en företagskultur där medarbetarna värderar mångfald: en öppen företagskultur, information, specifika mångfaldsfaktorer, strukturerade policydokument och rekrytering av mångfald och personligheter som går ihop.

Problem: Antalet bemanningsföretag har ökat genom åren. De passar in på dagens önskan om mer effektivisering och en snabbare anpassning till marknadens efterfrågan. Men hur påverkas egentligen företagskulturen och känner korttidsanställda gemenskap och samhörighet med de fastanställda? Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen kring korttidsanställdas arbetssituation, hur de ser på frågan om samhörighet på arbetsplatsen och om de är en del av företagskulturen. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med telefonintervjuer med tio respondenter från ett bemanningsföretag. Slutsatser: Sammanfattningsvis hamnar många korttidsanställda utanför företagskulturen och känner ingen samhörigheten med de fastanställda inom företaget

Problem: The great interest towards the company’s values has contributed to it becoming more common for individuals to seek out organizations that have a strong corporate culture. Where you work and whom you work for has thus become the dominant factors instead of what you are working with. Purpose: The purpose of this study is to examine how the corporate culture, the rational and emotional benefits are experienced by the employees of the company. The aim is also to examine whether the corporate culture can become a management control measure by good communication between employees within the organization. Methodology: The essay is based on a qualitative research method and empirical data were collected through interviews from the company MTR Stockholm. Theoretical Frame of reference, Edgar Schein, Three Levels of Culture, Seven dimensions. Results: The study has shown that there are different cultures within the company. But also that there is a strong corporate culture within the business, the respondents feel an affinity with working within the underground rather than working for the company MTR Stockholm.

No description available.

<p>Att styra företag med värderingar har blivit något av ett mantra inom organisationsledning och närapå vartenda företag med någon form av självaktning har idag en uppsättning värderingar att presentera. Värderingar och värderingsstyrning har således kommit att bli ett mycket aktuellt ämne och i samarbete med vår uppdragsgivare Företaget AB, en av nordens största aktörer på finansmarknaden, har vi studerat ämnet närmare. Det huvudsakliga syftet har varit att belysa hur man inom Företaget AB ser på och arbetar med värderingar samt utvärdera resultatet av detta arbete.</p><p>Vår studie omfattar chefer och medarbetare inom två sektioner på Företaget AB. Cheferna för respektive sektion har intervjuats med syftet att fastställa hur de ser på och arbetar med värderingar och medarbetarna har genomgått ett värderingstest. Värderingstestet är utformat så att medarbetarna får i uppdrag att rangordna ett antal värderingar utifrån hur karaktäristiska de är för deras agerande i det dagliga arbetet och ämnar till att utvärdera resultatet av värderingsarbetet. Genom värderingstestet kan vi skapa individuella värderingsprofiler för medarbetarna vilket leder till att vi kan poängsätta individernas värderingsgemenskap med gruppen som helhet.</p><p>Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan värderingsgemenskap mellan anställda och företaget de arbetar på och lojalitet samt tillfredsställelse med arbetet. För att utvärdera om samma samband går att styrka i vår undersökning granskade vi korrelationen mellan individens poäng på värderingsgemenskap samt deras poäng på lojalitet och tillfredsställelse, vilka vi erhöll genom en enkätundersökning.</p><p>Resultatet av studien visar att sektionscheferna sätter stor tilltro till värderingar som ett hjälpmedel både för dem som chefer och för övriga medarbetare. Deras arbete med värderingar överensstämmer i mångt och mycket med de idéer om hur värderingsarbete bör bedrivas som lyfts fram i den teoretiska referensramen. Värderingstestet visar också på en tydlig närvaro av värderingsgemenskap i sektionerna. Vidare kan vi styrka ett samband mellan värderingsgemenskap och vad vi kallar normativ lojalitet. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan värderingsgemenskap och tillfredsställelse som går via normativ lojalitet. Värderingsgemenskap ökar normativ lojalitet, vilket i sin tur resulterar i högre tillfredsställelse.</p>