Sweden is one of the world's most equal countries when it comes to possibilities and justice between men and women. We also have one of the most generous parental leave where both parents have equal chances to form a strong bond with the child and to grow confident into the parent role. Even though these are the conditions men only take out 30 percent of the parental leave while women take out 70 percent. How come? It is because of this question and statistics that we choose to write this bachelor’s thesis. We wanted to examine how power, institution, norms, gender and class affected this division and what different actors from these areas had to say about it. The consequences for women, both economical and sociological are negative and more disturbing than one can first imagine. Women being home with their children is one of the biggest reasons for women's physical and psychic illness and the traditional roles in a home gets settled during the parental leave, resulting in the women taking the bigger responsibility during the whole childhood. Our conclusion is that reforms need to be done. The changing phase towards an equal responsibility for children is too slow at the moment and history shows us that the actions that have been done when it comes to the parental insurance has shown results. Reserving more months for each parent is the proposal that most actors think is the most effective way of changing the norms and distribution.

Detta arbeta granskar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården med syftet att identifiera hur samverkan uppfattas fungera samt strukturen för implementering av policys i verksamheterna. Hälso- och sjukvården representeras i detta arbete genom regioner i olika delar av Sverige. Frågeställningarna är: ”Hur fungerar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i teori och i praktik?” och ”kan implementeringsproblem förklara skillnader mellan teori och praktik?”. Metoden för arbetet är främst informantintervjuer med anställda inom regionerna och Försäkringskassan som granskats tillsammans med hemsidor och andra dokument genom kvalitativ textanalys. Resultatet av arbetet visade att båda parterna anser att samverkan fungerar generellt bra men att det existerar implementeringsproblem. Slutsatserna som kan dras från granskningen är att implementeringsproblemen belyses och förklaras med teorin om förstå-vilja-kunna. Implementeringsproblemen finns i strukturen på samtliga av de granskade verksamheterna på ett eller annat sätt och beskrivs mer ingående i texten nedan. Sammanfattningsvis finns det trots detta arbete en vetenskaplig lucka att fylla gällande ämnet samverkan mellan dessa verksamheter och det finns goda möjligheter till såväl förändring och utveckling som indikation på vidare forskning.

The purpose of this essay has been to investigate whether the Swedish Social Insurance Agency´s administrators and investigators feel that they perform gender-neutral assessments in sickness benefit and work injury cases. The method was based on interviews who gave the informants the opportunity to explain and describe their experiences around gender neutrality in their work. The results, which were analyzed using the qualitative method content analysis, clearly showed that the work ability assessments required in sickness benefit and work injury cases differ both depending on which company carries them out, where in the country they are carried out and that the scientific investigations that investigators at the Social Insurance Agency are required to do to follow are mainly designed on men. It is easier to investigate men´s work ability than women´s work ability, because they can follow the documents designed for men in male-dominated occupations. The informants know there is no or too little evidence that fits women´s disease pictures. Employees feel that their assessments are gender-neutral, but that their assessments are based on ready-made assessments templates that mainly work for men in male-dominated occupations. / Om Försäkringskassan inte utför könsneutrala arbetsförmågebedömningar av anställda inom kvinnodominerande yrken samt i förlängningen vid sjukpenning-och arbetsskadeärenden, så sker inte den likvärdiga behandling av kvinnor och män som Försäkringskassan är ålagda. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om Försäkringskassans handläggare och utredare upplever att de utför könsneutrala bedömningar vid sjukpenning- och arbetsskadeärenden. Den metod som följts har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer givit informanterna möjlighet att både förklara och beskriva sina upplevelser runt könsneutralitet i sitt arbete. Resultatet, som analyserades med den kvalitativa metoden innehållsanalys, visade tydligt att de arbetsförmågebedömningar som krävs vid sjukpenning-och arbetsskadeärenden skiljer sig åt både beroende på vilket företag som utför dem, var i landet de utförs och att de vetenskapliga undersökningar som utredare vid Försäkringskassan är ålagda att följa främst är utformade på män. Informanterna upplever att det är lättare att utreda mäns arbetsförmåga än kvinnors arbetsförmåga, eftersom de då kan följa de underlag som är utformade för män inom mansdominerade yrken. Informanterna anser att det finns inga eller alldeles för få underlag som passar in vid kvinnors sjukdomsbilder. Anställda vid Försäkringskassan upplever därför att deras bedömningar sker könsneutralt, men att deras bedömningar sker utifrån de färdiga utredningsmallar som främst fungerar för män inom mansdominerande yrken. Det har i denna studie även framkommit att läkare gör skillnad i läkarintygen för män och kvinnor, till nackdel för kvinnor, samt att de utredare vid Försäkringskassan som försöker göra skillnad bestraffas av sin arbetsgivare Försäkringskassan.

I denna studie har vi undersökt behovet och betydelsen av det professionella samtalet på försäkringskassan, samt om vägledning (med inriktning på studier, yrke och framtid) är en viktig del vid rehabilitering av långtidssjukskrivna. Vi anser att studie- och yrkesvägledare skulle kunna vara verksamma inom en rad olika arbetsområden där kommunikation och personliga möten är av avgörande betydelse. Vi inser att vi inte kan dra några generella slutsatser utifrån vår ringa undersökning, det vi däremot kan göra är att skönja mönster hur studie- och yrkesvägledning skulle kunna vara till nytta vid rehabilitering. Utifrån vår undersökning finner vi belägg för att det finns en framtida arbetsmarknad för studie- och yrkesvägledare inom försäkringskassan och då främst inom rehabilitering. / In this essay have we made a research regarding the need and significance of professional conversation on the försäkringskassan, and if career guidance (towards studies, occupation and future) is an important part of rehabilitation of long-term sick listed. We believe that career guidance can be useful in a number of different working areas, when communication and personal meetings is of conclusive meaning. We realize that we not can make any general conclusions from this investigation. However, we see a pattern that career guidance can be used in rehabilitation of long-term sick-listed in försäkringskassan.

The study aims to analyze claimants encounter with Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) drawing on theories of power. It investigates how this contact has affected the claimants’ view of themselves as contributing citizens. The study has mainly focused on the experiences of assessments for sickness benefit claims as well as the interaction with case officers during the proceedings. The study found that the institutionalized power relations between the citizen and the agency were internalized by the informants. Specifically, it resulted in an altered sense of human worth and societal contribution. Informants described being distanced with regards to agency and society, and internalizing the perception of being a second class citizen. The study showed that the claimants’ experiences of the assessment proceedings led to feeling systematically marginalized by the state. The power influence the informants were subjected to by the agency, resulted in introverted as well as extroverted resistance and ultimately power reclaim. It is in part demonstrated through their participation in the study and their wish to bring the question to light.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur olika modelläsare konstrueras i externkommunicerande texter från Försäkringskassan ur ett diakront perspektiv. Modelläsaren är en prototypisk läsare som är inbyggd i texter och besitter en viss social identitet. Studien har undersökt både förändringar och likheter i läsarens identitet mellan Försäkringskassans informationsbroschyrer publicerade mellan 1969 och 1980, samt den modelläsare som framträder på Försäkringskassans sociala mediekonto "forsakringskassan.se" idag. Genom att analysera ämnena föräldra- och sjukförsäkring undersökte studien hur modelläsarens identitet har utvecklats över tid och därmed erbjudit medborgararna olika identiteter. Med vetskapen om att texter alltid är multimodala tar studien avstamp i socialsemiotiken som studerar hur skriftspråkliga och visuella resurser samverkar och används för att skapa mening. För att identifiera textens modelläsare och relationen mellan avsändaren och läsaren använder studien sig av analysverktyg från den interpersonella metafunktionen inklusive språkhandlingar, bildhandlingar och modalitet samt distans och formalitetsgrad. Resultaten visade på både likheter och skillnader mellan modelläsare som konstrueras över tid, främst observerades skillnader i materialet från sjukförsäkring. Modelläsarens roll övergår från den formella och auktoritärt styrda till den sociala modelläsaren som utvecklats till att aktivt identifiera sig med “Du” i relation till Försäkringskassan. Modelläsaren i sjukförsäkringen går från att vara en orolig person som gärna har en översikt på kostnader, till att vara förebyggande i sitt mående. Modelläsaren i föräldraförsäkringen har en mer konsekvent visuell framställning som en föräldraledig pappa, medan den skriftliga framställningen emellertid visar en förändring från frånvarande förälder med begränsad kunskap till en aktiv och närvarande förälder som har utvecklat sin förståelse över tid.

No description available.

Swedish agencies are obligated to collaborate in order to fulfil their respective missions. One of the largest agencies, The Social Insurance Agency, collaborates with several agencies, employers and care providers. Collaboration that needs synchronous dialogues andexchange of information, requires people to coordinate calendars, but since the organizations’ technical systems are separated, problems occur. The meeting organizers have to face the time-wasting problem of searching for suitable meeting occasions, without access to the calendars of their external meeting participants. Meetings across organizational borders are, therefore, difficult to arrange. This study has enlightened this problem, using methods for deeper understanding of the user’s point of view, searching for alternative solutions and with an experimental approach evaluated four different alternatives, all with their own unique pros and cons. One solution based on a WebDAV/CalDAV concept is recommended, due to its potentials. It is superior to the other alternatives, because of its strength in functionality. Moreover, it has great potential to develop into a broader collaboration service, offering a digital work space with functions for document sharing, discussion boards etc. / Svenska myndigheter är skyldiga att samarbeta med varandra, inom ramen för sina respektive uppdrag. Ett exempel är Försäkringskassan, som samarbetar med flera andra myndigheter, arbetsgivare och vårdgivare. Samarbete som kräver synkrona dialoger och informationsutbyte försvåras av att de olika organisationernas tekniska system är separerade. Utan tillgång till deltagarnas kalendrar tvingas mötesarrangören lägga ner mycket tid i sökandet efter passande tider, och mötesdeltagarna behöver manuellt koordinera sina kalendrar. Möten över organisationsgränser blir därmed svåra att boka. I denna studie fördjupas förståelsen för problemet utifrån ett användarperspektiv, för att därefter söka efter på marknaden tillgängliga lösningar. Med ett experimentellt angreppssätt har fyra alternativ studerats, alla med sina respektive för- och nackdelar. Resultatet blir en rekommendation om att gå vidare med WebDAV/CalDAV som med sin funktionella styrka är det mest kraftfulla alternativet. Detta koncept kan, utöver mötesbokningsfunktionaliteten, utvecklas till en bredare samarbetstjänst för Försäkringskassan och dess externa parter, med potential att erbjuda digitala arbetsytor och funktioner för dokumentdelning, diskussionstavlor mm.

Swedish public administration has for the last few decades undergone reforms aimed at making it more efficient. A substantial part of these reforms have concerned creating clearer roles for politicians versus officials in the public sector, i.e. giving politicians a responsibility for setting goals and steering activities and public officials the role of implementing them. This study aims to examine one reform following this path that is under implementation in a Swedish public authority; Försäkringskassan, the Social Insurance Agency. The purpose of the reform is to increase the organization’s effectiveness and the rule of law. The reform means that decision-making committees, Social Insurance Committees, consisting of political appointees are being replaced by public officials as decision-makers in complex social insurance cases. The purpose of this study is to see if, and how this reform could affect the democratic foundation of these decisions. The study concludes that the reform will have a negative impact on the democratic support and the legitimacy of the decisions made, as it indirectly removes the citizens’ possibilities of expressing discontent through elections. This reform could also have a negative impact on the quality of rule of law if the new roles for public officials as decision-makers are not properly exercised.

Det finns ett stort intresse för hur styrningen av de svenska myndigheterna är utformad och hur den påverkar deras medarbetare. De svenska myndigheterna anses i världen vara välfungerande och har som offentlig verksamhet många utmaningar inför utformningen av styrningen. Försäkringskassan är en svensk myndighet som en stor del av Sveriges befolkning kommer i kontakt med. Den här studien har som avsikt att visa hur styrningen kan vara utformad på lokal nivå. Vi har gjort en fallstudie på Försäkringskassan i Luleå baserad på möjliggörande och tvingande styrning. Vi upptäcker att Försäkringskassan har inslag av både möjliggörande och tvingande styrning. Handläggare styrs av kvantitativa mått, men ges även möjlighet både att påverka hur styrningen är utformad samt att få insyn i hur styrningen är framarbetad. Handläggarna känner även i viss utsträckning att ett fokus ligger på de kvantitativa måtten och att de i huvudsak förväntas hinna med att utföra ett visst antal ärenden per dag. / There is a great deal of interest in how the management of the Swedish public sector works and how it affects its employees. The Swedish public sector is considered well-functioning in the world and, as public sector, it has many challenges in the design of management system. Försäkringskassan is a Swedish authority that a large part of Sweden’s populations comes into contact with. This study aims to show how the management control can work on a local level. We have conducted a case study on Försäkringskassan in Luleå based on enabling and coercive control. We find that Försäkringskassan has elements of both enabling and coercive control. Case workers are guided by quantitative measures, but they are also given the opportunity to influence how the control system is designed as well as to gain insight into how the control system is designed and why. The case workers also feel to some extent that the focus is in the quantitative measurements and that they are largely expected to do a certain number of cases per day.