Syftet med studien var att undersöka hur matematik kan synliggöras i vardagen och hur förskollärare arbetar med matematikundervisning i förskolan. Kvalitativ metod valdes för intervjuer med åtta förskollärare i fyra olika förskolor. Vi genomförde en tematisk analys av resultatet och analyserade sedan resultat utifrån Bishops sex kulturhistoriska matematiska aktiviteter och sociokulturella teoretiska perspektiv. Resultatet visade att förskollärarna arbetar dagligen med matematikundervisning och matematiska begrepp genom att räkna, mäta, lokalisera, leka, designa och förklara. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att matematik i förskolan är viktig för att stärka barns lärande i matematik. Förskollärare behöver ta hänsyn till aktiviteter för att barnen ska få grundläggande matematiska färdigheter.

Syftet med studien är att se förskollärares uppfattning om sin kompetens och erfarenhet, samt betydelsen av tidiga insatser i förskolan. Tidigare forskning berörs, där brister i forskningen kring tidiga insatser och dess betydelse synliggörs. Vi ser även att tidigare forskning visar på att kompetensen hos förskollärares behöver utvecklas i många aspekter av specialpedagogik. Utifrån vår enkätstudie visar resultatet visar på att gruppen förskollärare upplever att deras kompetens inom specialpedagogik har utvecklingsmöjligheter, dock har förskollärarna en positiv inställning till tidiga insatser. I slutsatsen lyfts vikten av att förskollärare får en bred och grundläggande utbildning inom specialpedagogik, samt kompetensutveckling i sitt arbete. Slutsatsen visar även på att det är barnen i behov av särskilt stöd som får ta konsekvenserna av kompetensbristen.

I förskolans styrdokument fastslås att lärare ska undervisa i dans. Förskolans utbildning ska vidare vara likvärdig oavsett var i landet den bedrivs. Syftet med den här studien var att utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv bidra med kunskap om hur dans och undervisning i dans förstås och praktiseras i förskolan av förskollärare respektive danslärare samt diskutera eventuella likheter och skillnader i termer av likvärdighet. Studien är en kvalitativ studie vars empiri samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Informanterna i studien består av två förskollärare och två danslärare med erfarenhet av att undervisa dans i förskolan. Det empiriska materialet bearbetades enligt den kvalitativa analysprocessen inspirerat av ett didaktiskt fokus och utifrån två grundläggande didaktiska modeller. Resultatet visar att det finns många likheter mellan förskollärares och danslärares förståelse och praktiserande av dans i förskolan. Exempelvis att dans ska generera glädje och det är en distinktion mellan att röra sig och dansa. Musiken som verktyg är också viktigt för alla lärare i studien. Vidare har förskolor dock olika förutsättningar att undervisa i dans. De största skillnaderna är att vissa kommuner ges möjlighet att ta stöd av danslärare för att undervisa i dans medan andra inte ges den möjligheten samt att förskollärare har större möjligheter att påverka ramfaktorer som till exempel sammansättning på barngrupp och val av lokal.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbetssätt vid barns inskolning i förskolan. Studien fokuserar på vad och hur förskollärarna beskriver att de gör under inskolningen för att ta reda på barns erfarenheter och relatera dem till undervisning och lärande. Genom kvalitativ forskningsdesign och semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat åtta förskollärare om deras erfarenheter och upplevelser vid inskolning. Slutsatserna är att det finns många olika arbetssätt för att skapa relation till barnet vid inskolning. Dessa är relaterade till undervisningsrelation, undervisningsgemenskap och socio-materiella aspekter. Det finns också många sätt att relatera relationsarbetet till undervisning, den främsta är att framhålla betydelsen av sitt arbete med relationer. Slutsatsen att resultatet i denna studie går i linje med forskning kring lärares relationsarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med naturvetenskap i förskolan samt förskoleklass. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån är; Vad är naturvetenskap enligt förskolläraren? Hur arbetar förskolläraren med naturvetenskap i förskolan/förskoleklass? Vilken utbildning inom naturvetenskap har förskolläraren samt har förskolläraren tagit eget initiativ till att vidareutbilda sig inom ämnet? Studien är kvalitativ med sex semistrukturerade intervjuer, uppdelade på tre i förskolan samt tre i förskoleklass och med dessa ämnar den besvara samtliga forskningsfrågor. Den teoretiska bakgrunden för studien är fenomenologi med fenomenologisk design som analytiskt tillvägagångssätt. Resultatet visade att begreppet naturvetenskap inte ges en definition utan samtliga informanter tolkar begreppet olika. Naturvetenskap ses som ett stort och brett ämne, som innehåller begrepp som djur, natur, kemi och fysik. Övergripande visade resultatet att samtliga förskollärare arbetar med djur och natur, men förskollärarna i förskolan reflekterade även över ämnena kemi och fysik. Resultatet visar också på att i förskolan arbetar de varierande med biologi, kemi och fysik vilket skiljer sig från förskoleklassen där informanterna mestadels nämner biologi när de beskrev undervisningen. Resultatet visade på vikten av att följa barnens intressen vid utformandet av undervisningen samt att undervisningen skedde i varierade miljöer inom förskolan men i förskoleklass skedde det mestadels inomhus. Vidare visar resultatet att informanterna som intervjuats har olika minnen från undervisning av naturvetenskap under sin tid på universitetet. Resultatet visar också att samtliga informanter tagit eget initiativ till att vidareutbilda sig inom ämnet.

Denna studie fokuserar på måltiden i förskolan. Studien har som syfte att undersöka och synliggöra barns och förskollärares egna beskrivningar av förskolans måltidskultur. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metod. Datainsamlingen genomfördes på två förskolor uppdelat i två delstudier. I delstudie A genomfördes intervjuer med barn i grupp, och i delstudie B genomfördes intervjuer med enskilda förskollärare. Resultatet analyserades med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2000; Säljö, 2015). Studiens resultat visade på en samsyn kring normer och regler hos förskollärare och barn, vilket tyder på att de har integrerats in i den lokala måltidskulturen på sina förskolor. Resultatet visade också att förskollärarna är de som har makten att bestämma vilka normer och regler som ska gälla under måltiden på förskolan. Normer och regler för måltiden som identifierades hos både förskollärare och barn handlade främst om att uppnå ett lugn vid maten, att äta och att samtala. De normer och regler som beskrevs hade olika syften kopplade till bland annat praktiska anledningar, att skapa ett lugn och att lyssna på vuxna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till språkutveckling. Studien undersöker hur förskollärare stimulerar barnen i deras språkutveckling och vilka medel och redskap som förskollärarna använder sig av.  En kvalitativ metod utfördes med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i Sverige. I intervjuerna användes semistrukturerade intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som användes i studien är Vygotskij teorier och sociokulturellt perspektiv.  Resultat visar att respondenterna använder olika metoder och redskap i syfte att främja barnens språkutveckling. De redskap och medel som främst används är digitala verktyg Pollyglutt, barnanpassad litteratur, pekkarta och bildstöd. respondenterna väljer att arbeta i mindre grupper, använder sig av TAKK samt hogläsning. Vid högläsning uppger respondenterna att frågor ställs till barnen för att fånga deras intresse och göra dem delaktiga i läsningen vilket har goda effekter på språkutvecklingen. Resultat visade också att respondenterna stöttar barnen i att sätta ord på saker och ting i den fria leken såväl som i samspel och kommunikation med andra barn, vilket har betydelse för barnens ordförråd och utveckling av språket.

Syftet är att bidra med kunskap om hur den pedagogiska inomhusmiljön kan verka som språkstimulerande. Studien kommer även att behandla förskollärares förhållningssätt i förhållande till miljö och barns språkutveckling. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där vi har genomfört intervjuer med sex förskollärare. Tre av intervjuerna var halvstrukturerade och tre intervjuer har varit gående intervjuer. Resultatet visar att förskollärare ser på den pedagogiska inomhusmiljön kopplat till språk utifrån ordförråd, utforma mötesplatser där interaktioner sker, förhållningssätt, tillgänglig miljö och digitala verktyg. Resultatet visade även att förskollärares förhållningssättet sågs också som en viktig aspekt eftersom det kunde få betydelse för både den fysiska miljöns utformning samt stämningen i den sociala miljön.

I förskolans läroplan läggs stor vikt vid samverkan mellan förskolan och hemmet. Det slås fast att ett nära och förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmet skapar bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska utvecklas rikt och mångsidigt. Förutom detta är läroplanen tydlig med att det är förskolans pedagoger som ansvarar för att etablera en samverkan. Syftet med denna studie var att studera förskollärares upplevelser av samverkan mellan hem och förskola: att synliggöra deras förståelse av det uppdraget som ges av läroplanen, hur uppdraget motiveras samt hur det omsätts i praktiken. För att förstå orsakerna och argumenten för samverkan användes relevanta begrepp från organisationsteorin och det empiriska materialet inhämtades genom en kvalitativ intervjustudie, där fem förskollärare intervjuades.Resultatet visar att förskollärarna tar ansvar för att etablera en god samverkan, att man anser att samverkan är något viktigt och att man ser det som något ömsesidigt snarare än nödvändigt. Utöver de samverkansformer som verkar sprungna ur skollagen och läroplanen utkristaliserades att den digitala plattformen blivit en viktig samverkansform och att val av digital plattform kan påverka möjligheten att etablera en god samverkan. Samtidigt synliggörs att det inte finns några kvalitetssäkringsrutiner och att det är faktorer som vårdnadshavarnas stress och språkkunskaper som försvårar för samverkan.Studiens resultat ger upphov till ett antal eventuella konsekvenser, så som behovet av att balansera synen på samverkan som inte enbart något som är ömsesidigt utan även nödvändigt. Vidare behövs det kvalitetssäkringsrutiner och en aktiv diskussion mellan förskollärarna och de som är ytterst ansvariga för verksamheten, gällande en god arbetsmiljö och andra grundförutsättningar som krävs för att förskollärarna ska kunna fullfölja samverkansuppdraget.

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter. En slutsats vi kan dra är att samtliga fyra förskollärare är överens om att barnen utvecklas i den fria leken. I sina svar om vad den fria leken betyder för barnet och dess utveckling kan man se en viss skillnad i deras medvetenhet om vad som är fri lek och vad som påverkar den. Forskningen vi läst om barns lek menar att det är en fördel för pedagoger att medverka i leken, vilket även några av våra intervjuade förskollärare menade. Nästa alla förskollärarna är gärna med och leker, de ser även till att barnen kan återuppta sin lek efter en aktivitet. De är alla väldigt måna om barnens lek men svarar olika på när man kan avbryta den.