Försvarsmakten har sedan 1901 blivit försedd med soldater genom den allmänna värnplikten vilken nu avskaffats. Syftet med studien är att utifrån läsningen av ett antal offentliga dokument analysera den förändringsprocess som försvarsmakten befinner sig i vad gäller personalförsörjningen i övergången från ett allmänt till ett frivilligt försvar. De frågeställningar som utformats är: hur har Försvarsmaktens personalförsörjning sett ut tidigare? och hur anser de statliga offentliga dokumenten att Försvarsmakten kan arbeta för att försörja sig med den personal på frivillig grund som tidigare rekryterades genom lagen om totalförsvarsplikt? Metoden som används är att utifrån en hermeneutisk ansats göra en kvalitativ innehållsanalys av två statliga offentliga utredningar och en proposition. Resultatet visar att Försvarsmakten föreslås genomföra specifika förändringar för att i framtiden trygga sin personalförsörjning. Dessa förändringar gäller en frivillig grundutbildning, en målgruppsanpassad marknadsföring, införande av ett HR-centrum, förmånliga anställningsformer och en hjälp till vidare civil karriär. Slutsatsen är att Försvarsmakten genom olika strategier kan arbeta för att framstå som en attraktiv arbetsgivare för unga män och kvinnor.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008</p><p>Författare: Susanne Arve och Mikael Holmström</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen</p><p>Bakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Management</p><p>påverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter är</p><p>påverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningen</p><p>vittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningen</p><p>av Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.</p><p>Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändrade</p><p>inriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått i</p><p>Försvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som är</p><p>spårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Vi</p><p>undersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för</p><p>Marinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,</p><p>Marinbasen. Försvarshögkvarteret utgör kopplingen mellan förbanden och Regeringen.</p><p>Därför har även Högkvarteret berörts i undersökningen.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med vår underökning har vi valt fallstudien som metod.</p><p>Vårt empiriska material består av interna dokument och fyra kvalitativa intervjuer med</p><p>tre personer på Marinbasen och en person på Högkvarteret.</p><p>Resultat, slutsatser: Vi har i vår undersökning funnit två typer av mål, strategiska mål</p><p>och produktionsmål som löper i parallella spår. Målen är inte motstridiga men heller</p><p>inte integrerade. Spårbarheten i de båda målkedjorna anses vara tillfyllest. Den stora</p><p>mängden produktionsmål komplicerar dock spårbarheten. Måtten som används för</p><p>återrapportering av produktionsmålen är för grova och otillräckligt definierade för att</p><p>vara ett tillräckligt bra beslutsunderlag vid precisa avvägningar. System för</p><p>återrapportering av strategiska mål har ej återfunnits. Vi anser att Balanserat Styrkort</p><p>kan vara ett användbart verktyg för att integrera de strategiska målen i styrsystemet och</p><p>på så sätt få en samordnad styrning mot dessa mål samt vid framtagningen av valida</p><p>mått för produktionsmålen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Försvarsmaktens tydliga internationella fokus och dess</p><p>samarbete med NATO kombinerat med ämnesvalet i denna uppsats har väglett oss till</p><p>frågeställningen: Hur används NATO:s modell för resultatstyrning och hur skulle den</p><p>kunna fungera ihop med den standard som används för verksamhetsledning inom den</p><p>svenska Försvarsmakten?</p>

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka erfarenheter som personer som tillhör det underrepresenterade könet har av att arbeta i ett könshomogent yrke. Mer specifikt har de erfarenheter av att tillhöra en minoritet som militärt anställda kvinnor inom Försvarsmakten upplever studerats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna fokuserar på erfarenheter kring den rådande organisationskulturen, positiva/negativa erfarenheter samt hur de trivs på sin arbetsplats. Tidigare forskningsresultat visar att kvinnor i mansdominerade yrken ofta har positiv attityd till sin arbetsplats, samtidigt som studier kring kvinnor i Försvarsmakten har visat att kvinnor under lång tid mötts av ett visst motstånd på grund av sin könstillhörighet. Teorin som främst används i denna studie är Alvessons organisationskulturteori. Resultaten från denna studie tyder på att kvinnorna trivs mycket bra på sin arbetsplats och främst har positiva erfarenheter av sin tid i Försvarsmakten så som bra bemötande och bra gemenskap, men det presenteras även några negativa erfarenheter som exempelvis stressigt jobb och vissa problem kring de genetiska skillnaderna. Det framkommer även att kvinnorna vill bli behandlade ”som alla andra” och upplever själva att de också blir det genom att anpassa sig till den rådande norm som finns på arbetsplatsen. Det denna uppsats bidrar med till det sociologiska forskningsfältet är en inblick i vad en minoritet på en könssegregerad arbetsplats har för erfarenheter kring detta och hur de själva ser på sin arbetssituation.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller. Dessa roller är knutna till vissa skyldigheter och rättigheter vilka utgör den sociala fasaden som tillhör en specifik roll. Individen använder sig därför av intrycksstyrning för att styra sin publiks uppfattning av individens roll och de budskap som individen försöker leverera. En individ som lurar sin publik i syfte att styra sin publiks uppfattning och deras övertygelser kallas för en cynisk individ. I våra intervjuer framkom det att officersrollen upplevs vara knuten till vissa förbestämda skyldigheter och krav på egenskaper tillhörande rollen. Detta gör att när individen går in i officersrollen så träder denne in i en förbestämd social fasad, innehållande de förväntningar som finns på rollen. Individen försöker även styra omgivningens uppfattning, genom att klä sig eller uttrycka sig på ett visst sätt för att förmedla ett budskap av att individen innehar en viss känsla eller egenskap. De officerare vi har intervjuat anser inte själva att de går in i en officersroll, men vi menar trots detta att en officer går in i en officersroll såväl medvetet som omedvetet. En officer intar officersrollen medvetet då individen ser trovärdigheten som ett krav för att passa in i officersrollen. Individen försöker då att spela officersrollen på ett trovärdigt sätt gentemot omgivningen för att inte bli ifrågasatt. Detta medför att individen själv inte erkänner att den går in i en roll, då individen vill bibehålla trovärdigheten för officersrollen. Officerarna intar officersrollen omedvetet då de spelar upp rollen upprepande gånger, vilket leder till att individen slutligen ser officersrollen som en del av sin identitet. De intervjuade officerarna menar dock att i och med införandet av den grundläggande militärutbildningen kommer förväntningarna på officersrollen att förändras.

Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av inflytande. Inför försvarsbeslutet 1987 framkommer att professionens organisationer getts en given roll i utredningsarbetet och att samma organisationer 2004 inte hade samma givna status. Den pågående maktförskjutningen inom beslutsprocesserna medför att den militära professionen kommit att konkurrensutsättas inom det egna verksamhetsområdet.

För ca 10 år sedan genomförde Försvarsmakten en reformering av sin yrkesofficerskår. Den sedan 1983 enhetliga befälskåren delades i två kategorier med olika yrkesroller. Men omorganisationen verkar inte fungera på det sätt Försvarsmakten vill. Uppsatsens syfte är att klarlägga vad som inte blivit som man tänkt och försöka förklara varför. Studien nyttjar en kvantitativ enkätundersökning på yrkesofficerare i armén och kopplar resultatet till teorier som berör organisationsförändring. Resultatet visar inte på något större motstånd mot flerbefälssystem som koncept utan den största avvikelsen i omorganisationen kan hittas i hur officerskategorins inledande karriär ser ut. Det visar sig vara kopplat till starka yrkesmässiga värderingar och däri ligger också del av förklaringen: Försvarsmakten hade inte övertygat sin yrkesofficerskår om nödvändigheten att förändra officerens yrkesroll. / About 10 years ago the Swedish Armed Forces made a reformation of the officers corps. Since 1983 there were only commissioned officers in the armed forces and now it was time to change back into a system with both officers and non-commissioned officers. But the reorganization does not seem to go along with the Swedish Armed Forces intent. The purpose of this thesis is to find out what did not go as intended and try to explain why. This study uses a survey on the non-commissioned and commissioned officer in the army and analyze the result with the help of theories of organizational change. The results show that there are no big resistance against the reform as a general concept but the biggest deviations is to be found in how the officers early careers is manifested. It seems to be connected to strong opinions within the corps and there lies also part of the explanation: The Swedish Armed Forces failed to convince the corps of the necessity to change the role of the officers.

This essay is a comparative study between two document regarding the change of policy in the Swedish armed forces. The policy concerns how the Swedish armed forces should contain their human resources. In this essay the author seeks to find differences in the two documents regarding human resources. The method used in this essay is a qualitative content analysis. The background to this study is the political decision to turn the human resources of the Swedish armed forces from voluntary service to conscription. The purpose of this essay is to find the differences in the policy regarding human resources to the Swedish armed forces. The conclusion of the essay is that the policy regaring human resources to the Swedish armed forces have changed.

In the 1990s the Swedish Armed Forces (SAF) adopted the concept of outsourcing for the provision of certain services. With an increasing amount of services being outsourced to civilian companies, there is little research regarding which types of services are being outsourced by SAF, and how it´s motivated. One service being partially outsourced is the guarding of military bases throughout Sweden. With an on-going debate by researchers on the concept of military outsourcing in expeditionary forces, this study takes a domestic view of outsourcing. This thesis seeks to investigate the concept of military outsourcing, applied to the case of base guards in Sweden. The analysis proves that several reasons or justifications for outsourcing base guarding are presented by those responsible for security in Swedish military units. The analysis also concludes that guard services is viewed different between headquarter level and regimental level. Although considered not a core activity, due to high interdependence with core activities and the requirement for firm-specific competence regimental representatives show more reluctance towards outsourcing guard services.

Jakten på den ultimata stabsstrukturen är en kvalitativ och induktiv studie som undersöker fenomenet att flera staber i Försvarsmakten lämnar Nato-modellen som struktur för att indela sin stab. Namnet på uppsatsen är inspirerad av ett citat som vi fick från en av våra respondenter. "[…] och då kan man säga så här börjar ni jaga den ultimata organisationen så kommer ni bli olycklig, för ni kommer aldrig hitta den (respondent 3)." Vi vill med denna studie ta reda på, om det nu inte finns någon ”ultimat organisation”, varför ändrar staberna således sina strukturer? Stabsstrukturerna kanske inte är ”ultimata”, men den ena kanske är bättre än den andra i vissa avseenden? För att komma fram till svaret på våra frågor så har vi intervjuat tolv yrkesofficerare med lång erfarenhet av att arbeta i olika militära staber. Respondenterna är i huvudsak stabschefer och avdelningschefer på olika ledningsnivåer i den svenska armén. Till stöd för vår data så har vi lutat oss på organisationsteorier såsom: Structure in fives och The Contingency Theory men även till viss del Konformitet som är en socialpsykologisk teori. Genom att ställa två olika stabsstrukturer bredvid varandra (Nato-struktur och behovsindelad struktur) och jämföra styrkor respektive svagheter har vi kommit fram till, utifrån våra respondenters subjektiva uppfattningar och vetenskapliga teorier, att den främsta anledningen till omstrukturering beror på personalekonomiska faktorer och att man värderat förvaltningslogiken högre än militärlogiken. Vi har även observerat vissa fördelar i den behovsindelade strukturen när det kommer till tvärfunktionellt arbete, stuprörsstruktur och decentraliserad ledning. Nato-strukturens styrkor ligger i att den redan är implementerad samt till viss del när det kommer till interoperabilitet mellan olika staber. Den mest betydelsefulla slutsatsen som denna studie påvisar är att stabens struktur har en viss inverkan på stabsarbetet men det är absolut inte den viktigaste och mest avgörande faktorn för en stabs uteffekt. / The hunt for the ultimate staff system is a qualitative study using scientific induction to investigate the phenomenon of military headquarters abandoning the Nato Staff System as a way of structuring a staff. The name of this essay is inspired by one of the quotes we received from a respondent. "[...] you can put it like this… if you start to look for the ultimate staff system you will be unhappy, because such a thing does not exist (respondent 3)." In this study we aim to understand why military headquarters alter their staff system. If there is not one ultimate system, why do they change? Is one model better than the other in some perspectives? In order to get answers to our questions we have interviewed twelve officers with extended experience of working in different staff systems and headquarters. The respondents are mainly chief of staffs (COS) and assistant chief of staffs (ACOS) at different levels of Army command in the Swedish Armed Forces. As a support to our collected data, we are using organizational theories such as Structure in fives and The Contingency Theory, but also the concept of Conformity as a social psychological theory. By comparing two different staff systems (the Nato Staff System and the Integrated Staff System) we have concluded that the main reasons for reorganizing a headquarter are based on human resource accounting factors and that the military headquarters have valued management logics higher than war establishment issues. We have observed some benefits of the Integrated Staff System when it comes to cross-functional teams (cross-functional methods), silo structures (Swe stuprörsstruktur) and a decentralized command and control chain. The observed benefits of the Nato Staff System are that it is widely implemented, established and more interoperable compared to the Integrated Staff System. The most significant conclusion in this study is that the military staff system has an impact on the staff work but regarding the output of the headquarter it is not the most important or crucial factor.

Studiens syfte var att utveckla kunskap kring hur Försvarsmaktens HR-Centrum (FM HRC) förhåller sig till begreppet medarbetarskap samt hur det kommer till uttryck i deras officiella texter. De aktuella frågeställningarna var: På vilket sätt framställer FM HRC medarbetarskap? Vem eller vilka bär ansvaret för att medarbetarskap bedrivs? Hur tillvaratar FM HRC aktuell forskning i sitt interna styrdokument? Aktuella data samlades in genom en textanalys av FM HRC:s styrdokument ”Medarbetare i FM HR Centrum”. Texten kodades och relevanta kategorier skapades utifrån vem som har ansvar för vad och vem medarbetarskap finns till för. I analysen jämfördes data med förklaringsmodellerna Medarbetarskapshjulet och Medarbetarskapstrappan (Tengblad, 2003). Resultatet och slutsatsen av studien var att medarbetarskap framställs som en form av hjälp till självhjälp som finns till för alla anställdas bästa, för öka effektiviteten. Ord som ansvar och engagemang tolkas känneteckna medarbetarskapet. Ansvaret för medarbetarskap ligger på samtlig personal i organisationen, men på olika sätt. Medarbetarna ansvarar för genomförande och utförande av medarbetarskap medan cheferna ansvarar för att ge medarbetarna förutsättningarna för att kunna arbeta med det.