I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna. Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter. Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli.

No description available.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten.   FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen.   Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken. Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll. Enligt Burr är diskurser meningsskapande och ett sätt att representera oss själva och i en social praktik, det är något som konstrueras genom vad vi säger, känner, önskar och vad vi faktiskt gör.   Vad gäller jämställdhet på organisationsnivå (Kanter, 1993), exempelvis mellan olika grupper och på interaktionsnivå (West och Zimmerman, 1987) d.v.s. i det mellanmänskliga samspelet, så kan vi med vår studie samtidigt hävda att genusperspektiv i den svenska Försvarsmakten släpar efter. Vi har funnit att de anställda, särskilt kvinnor i Försvarsmakten, utvecklar olika strategier för att överleva eller för att accepteras i den faktiska genusregimen (Acker, 2006, Connell, 2009). Denna praktik kan vara problematisk för både män och kvinnor. Att anmäla missförhållanden relaterat till genus kan vara problematiskt eller t.o.m. försummas.   Datainsamlingen är baserad på både skriftliga policytexter som uttrycks av Försvarsmakten, men även på intervjuer utförda med både kvinnor och män, militärer och civila. Intervjuerna och texterna har dekonstruerats och analyserats diskursivt. Mot bakgrund av vår studie argumenterar vi att olika diskurser kan påverka hur genus uttrycks i samspelet mellan människor och för hur genus konstrueras i de dagliga praktikerna. Denna studie är kritisk, men även positiv till Försvarsmakten relaterat till myndighetens arbete för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor.

Denna studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur kvinnor påverkas och svarar upp på förväntningar som förekommer vid en mansdominerad arbetsplats. Trots den svenska framgången inom jämställdhet finns det än idag arbetsplatser som fortfarande är mansdominerade där kvinnorna kan ha svårt att finna sin roll vilket bidrar till fortsatt ojämställd arbetsmarknad. Forskarna har valt en kvalitativ ansats med symbolisk interaktionism och rollidentitet som utgångspunkt. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar inom den svenska Försvarsmakten. Resultatet av studien visade att kvinnorna upplever förväntningar från andra både på fysisk prestation och kunskap vilket leder till höga förväntningar på sig själv. Kvinnorna svarade upp på dessa förväntningar genom att anpassa sig till den mansdominerade kulturen genom att skala av feminint beteende i sin yrkesidentitet. Detta påverkade i sin tur kvinnornas välbefinnande då de upplevde stress, ångest och besvikelse när de inte nådde upp till de förväntningarna.

Att föra in nya system innan de har hunnit implementeras i den miljö där de ska användas och innan den som ska använda dem hunnit utbildas är inte unikt, varken för 2000-talet eller för den svenska Försvarsmakten. I denna uppsats har vi undersökt nya materielsystem som anskaffats för att tillföras förband under utbildning till eller under genomförande av skarp insats. Vi har funnit att Försvarsmaktens riktlinjer för systemutveckling och materielförsörjning ger vissa förutsättningar för att implementeringen av system ska bli lyckad. Däremot så bör de ytterligare förtydligas när det gäller materielförsök i den fas när systemen kommer ut till förbanden för att användas. Dessutom bör Försvarsmakten i högre grad vara delaktiga i hela livscykeln av systemets utveckling främst ur användarperspektivet. Det är otydligt vems ansvar det är att se till att materielförsök genomförs och vi har i vår fallstudie upptäckt att denna viktiga process glöms bort till förmån för att snabbt få ut systemen i verksamheten. Detta får konsekvenser när det gäller användandet och underhållet av dessa system och även när det gäller att implementera dem taktiskt i förbanden. Vi har funnit att ju mer komplext ett materielsystem är, desto viktigare är det att fullt ut följa framtagna processer. Annars är risken att systemen används fel, med risk för personskador, trasig materiel eller felaktigt taktiskt användande som följd. Att använda den senaste teknologin blir sällan bra om utbildning och kontext saknas.   Nyckelord: Systemutveckling, Försvarsmakten, Livscykelmodeller, Anskaffningsstrategier, Systemsäkerhet, Målsättningsarbete

The Swedish Armed Forces aims to have women represent at least twenty percent of its employed military personnel.  A significant amount of effort is put into attracting and recruiting women and once employed; a large amount of money is spent on training and education. Despite these investments, the percentage of women within the Swedish Armed Forces has never reached beyond fifteen percent. Perhaps not enough is done to keep the women within the forces? This essay aims to answer what makes women stay in the service and what actions the Swedish Armed Forces could take to preserve its female resources. The research consists of a four step method combining both qualitative and quantitative measurements. The initial step is a meta-analysis of pre-existing surveys performed by the Swedish Armed Forces analysing notable differences between men’s and women’s incentives to stay or leave the service. In the second step, a number of women informants are interviewed to research and support a preliminary theory originating from step one. The third step correlates the first two steps to determine specific women’s incentives to staying or leaving.  In the fourth and final step, a conclusion is made and a recommendation is brought forth on what could be done in order to keep women employees within the Swedish Armed Forces. The results show that three factors above others tend to influence women's incentives to stay or leave the service: firstly the relationship to the closest commander, secondly; an equal opportunity work environment, and thirdly; long term personal development and career planning.

Women in the Armed Forces all over the world are in minority in general. In the Swedish Armed Forces only 7% of the officers are female and for every hierarchal step the percentage decreases. The aim of this study is to increase the knowledge of genderrelations in maledominated organizations where a pressure exists to change these relations. The study focuses on how these relations influence women´s oppertunitys in making a career. The study is conducted through a survey where women and men are asked questions designed after Joan Acker´s theory of “Doing gender” and Rosabeth Moss Kanter´s theory of empowerment.  The result of this study shows that women and men choose to make a career for mostly the same reasons but have different opinions of the possibilities for men and women. According to Kanter´s theory of empowerment this can be explained by the social networks that men have but women are excluded from. Also the opinions of equal presuppositions diverse between men and women and through the lens of Acker´s theory of gendered organizations this is due to the day-to-day practices where women are deviant from the male norm and also from being absent from work when having children.

Försvarsmakten har de senaste åren riktats mot att ha en ökad förmåga till insatser utanför Sveriges gränser och den ökade rotation på personal kommer öka behovet av stöd och omhändertagande efter insatsen.     Tidigare arbeten har visat att kunskap i hur stress motverkas och förhindras kan förhindra att personal utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, därför anser författaren det vara intressant att veta om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att förebygga psykisk ohälsa kan påverka stress och stresshanteringsförmågan hos personalen.     Syftet med arbetet är att undersöka om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att motverka och förhindra psykisk ohälsa hos personalen i Försvarsmakten, stämmer med vedertagen teori om stress och stressprevention.  Metoden som författaren använt för att besvara syftet och frågeställningarna är inledningsvis en deskriptionsstudie med kvalitativ ansats för att beskriva teori, två teoretiska modeller och viktiga åtgärder och faktorer för att förebygga psykisk ohälsa. Därefter används en deduktiv metod när författaren analyserar de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför mot teorin och de två teoretiska modellerna om stress och stressprevention. De viktigaste slutsatserna av detta arbete är: -          Att flera av de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför innan och under en insats har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga enligt teorin och de två teoretiska modellerna. -          Teorin och de två teoretiska modellerna stödjer inte Försvarsmaktens intresse att rekrytera personal ur gruppen studerande ur stresshanteringssynpunkt. -          Metoder som mentalträning och skriva-av-sig är åtgärder som har fördelen att individen själv kan styra metoden samt att de har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga under en insats enligt teorin.

Denna uppsats har studerat två propositioner kopplade till det svenska försvaret. Syftet med uppsatsen är att studera två stora försvarsbeslut, ett från 1996 och ett från 2020, för att uppnå en fördjupad förståelse för de politiska motiven till att det skedde så stora förändringar inom försvarspolitiken på relativt kort tid. Advocacy Coalition Framework är det teoretiska ramverket som används i denna uppsats, hela ramverket har inte använts utan delar av det, det är främst externa faktorer, aktörer, idéer och secondary beliefs som har använts. Metoden som uppsatsen bygger på är en kvalitativ innehållsanalys och idéanalys. Det uppsatsen kom fram till är att externa faktorer har en stor koppling till varför försvarsbesluten ser ut som de gör, vilket påverkar hur organisationen ser ut.

Tillväxten är en unik utmaning för Försvarsmakten i modern tid. Efter decennier av avvecklingar vilken efterlämnat sig en anorektisk försvarsorganisation har den politiska pendeln svängt där viljan nu är att Försvarsmakten ska växa både i storlek och i kvalité. Det innebär att rekryteringen måste förbättras och den sedan tidigare tjänstgörande personalen måste behållas och utvecklas. Omfattande materielomsättningar och nyanskaffning behöver genomföras och nya förband behöver upprättas.  Politiken är tydlig - den militära förmågan ska öka. Utmaningen med tillväxt har många dimensioner och satsningar måste göras i flera perspektiv – samtidigt.  Politiken, som utgår från en demokratisk process, och Försvarsmakten är överens om att det finns en säkerhetspolitisk obalans. Svensk försvarsförmåga bedöms inte möta de hot som kan förutses eller som kan utvecklas. Det finns en gemensam uppfattning om att satsningar inom området totalförsvar är nödvändiga.  Det finns dock en divergens mellan politikens och Försvarsmaktens syn på hur obalansen ska lösas, där politiken har att ta hänsyn till arbetsmarknad, sysselsättning och ekonomi i svenska företag. Försvarsmakten är istället inriktad på att ha rätt förmåga, och att ständigt utveckla förmågan, i en komplex och säkerhetspolitiskt svårförutsägbar omvärld. Undersökningen visar också att det finns ett behov av att de andra stödjande myndigheterna utvecklas i takt med säkerhetspolitiken då Försvarsmakten inte solitärt har rådighet över svensk försvarsförmåga.  Slutsatserna av undersökningen är att tillväxten kräver en effektiv och balanserad myndighetssamverkan på politisk nivå. Vidare krävs det en attitydförändring grundad på tillit hela vägen från politiken ner till enskild soldat för att nå tillväxtmålen. Avslutningsvis visar undersökningen att tillväxten kräver ett nära samarbete mellan den politiska nivån, Försvarsmakten och de stödjande myndigheterna. / Growth is a unique challenge for the Armed Forces in modern times. After decades of settlements that have left behind an anorectic defense organization, the political pendulum has swung to where there now is a will for the Armed Forces to grow in both size and quality. This means that the recruitment must be improved and the staff who have previously been serving must be retained and developed. Extensive material renewals and new purchases must be made and new entities must be established.  Politic will is clear - the military capability should increase. The challenge of growth has many dimensions and investments must be made in several perspectives - at the same time.  The policy, which is based on a democratic process, and the Armed Forces agree that there is a security policy imbalance. Swedish defense capabilities are not considered to meet the threats that can be foreseen or that can be developed. There is a common perception that investments in the area of total defense is required.  However, there is also a divergence between politicians and the Armed Forces' view on how to resolve the imbalance, where the policy has to take into account the labor market, employment and economy of Swedish companies. Instead, the Armed Forces are focused on having the right capability, and constantly developing this capability, in a complex situation and with a security policy that is difficult to predict. The survey also shows that there is a need for other supporting authorities to develop in line with the security policy, since the Swedish Armed Forces do not have solitary control on Swedish defense capabilities.  The conclusions of the study are that growth requires an effective and balanced governmental cooperation at all levels. Furthermore, a change in attitude is needed based on trust all the way from politicians down to the individual soldier in order to reach the growth goals. In conclusion, the study shows that growth requires close cooperation between the political level, the Armed Forces and the supporting authorities.