Killing another human being is something most people are taught is wrong growing up. Within themilitary profession, killing is not only an acceptable action, but also part of many soldiers' duty andit is expected that they carry out the act. A consequence of killing another human is that soldiers canfind it difficult to adapt their minds to perform such an action or processing it after the fact. Earlierstudies examine soldiers that previously have carried out the act, with a focus on the effect of theaction itself. This study therefore seeks to find out how Swedish military personnel view the actionof taking another life in the military context, and how it can be explained through Albert Bandurastheory Moral Disengagement. This study achieves this through interviewing four Swedish veteransthat have previously served in peacekeeping operations within the armed forces. The result of thisstudy shows that soldiers do not experience any difficulty in justifying the act of killing before ithas taken place, but they struggle to justify the act during and after committing it.

Huvudsyftet med föreliggande studie är att belysa soldaters upplevelser av stress under utlandstjänst, samt stress i övergången utlandstjänst till hemkomst med fokus på fysisk aktivitet och träningsvanor. Vidare var det av intresse att studera soldaters upplevelse av hjälp/stöd. Studien genomfördes via ett kvalitativt tillvägagångssätt utifrån två semistrukturerade intervjuguider och två olika intervjutillfällen. Samtliga åtta deltagare var män mellan 2553 år gamla med erfarenheter från olika typer av förband samt från olika missioner. Utlandstjänstgöringarna utfördes i länder som Afghanistan, Bosnien och Kosovo. Upplevd stress under mission beskrevs som rastlöshet vid ledig tid på campen eller en oro inför uppdrag. Under uppdrag kunde deltagarna uppleva kumulativ stress i ovissheten att något kan hända dem eller kollegorna. Deltagarna gav uttryck för liknande symptom vid hemkomst kopplat till stress då rastlöshet under ledigheten hemma beskrev som utmanade. Fysisk aktivitet visade sig ha en stressreducerande effekt vid rastlöshet och oro under utlandstjänst samt i övergången utlandstjänst till hemkomst. Dessa fynd kopplas till en diskussionsdel utifrån föreskrivna referensramar, samt även förslag till framtida forskning och implikationer. / The main purpose of the present study is to illustrate soldiers experinces of stress during deployment and in the transition from deployment to homecoming with focus on physical activity, stress and exercise habits. Further on, it was of interest to study the soldiers experience of help/support. The study was conducted using a qualitative approach from two semistructured interviewguides and two interview occasions. The soldiers age were between 2553 years. The soldiers in this study came from various types of units as well as various deployments that took place in countries such as Afghanistan, Kosovo and BosniaHercegovina. Stress during deployment was described as perceived restlessness during freetime on the camp. During operations could the participants exeperience cumulative stress wich could be shown as anxiety becausee of the uncertainty that something could happend to them or their colleagues in the unit. The participants expressed similar symptoms at the homecoming related to stress as restlessness during the holiday and anxiety. Physical activity was found to have a stressreducing effect during deployment and in transition deployment to homecoming. Results of the study were associated with prescribed theoretical frames of reference in the discussion. Finally suggestions for future research and implications are provided.

Enterprise Architecture (EA) kan sägas vara det som kopplar samman en verksamhets strategi med dess design. Genom att arbeta med EA ges verksamheten det stöd som behövs i processen att modellera ett önskat framtida läge. I ett samhälle som konstant förändras och utvecklas ställs verksamheter inför en rad utmaningar. Ett av de största problemen tycks vara den ständigt ökande komplexiteten inom verksamheternas olika områden. Med hjälp av EA-arbete är det möjligt att upprätta standarder och arkitekturer som kan underlätta dels organisering, men också förståelse av, den breda mängd information som är i omlopp i dagens verksamheter. Arbetet med EA bidrar också till ökad förståelse kring verksamhetens övergripande strategi. För att lyckas med EA-arbetet kan olika hjälpmedel och verktyg användas, exempelvis ramverk. Ramverk kan sägas vara en kombination av olika strukturer som används vid utveckling av arkitekturer. Det är ett hjälpmedel baserat på redan beprövade lösningar som kan bidra med ett enhetligt arbetssätt att tillämpa i verksamheten. Användningen av ramverk kan dock vara en utmaning, främst på grund av dess komplexitet och en överhängande risk att fastna i en särskild struktur. Försvarsmaktens EA-funktion har upplevt många av de problem som ofta förknippas med EA-arbete och användningen av ramverk. I dagsläget finns inget enhetligt tillvägagångssätt vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. De sakkunniga får själva bestämma hur femårsplanerna upprättas och hur de ser ut. Detta arbetssätt gör att det idag inte finns vare sig en strategisk koppling mellan verksamheten och femårsplanerna eller någon som helst möjlighet till uppföljning. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka möjligheten att pröva en ny ansats där olika delar av ramverken TOGAF, MODAF och DoDAF kombineras, för att sedan skapa en ny struktur som Försvarsmaktens EA-funktion kan nyttja som en dokumentmall vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. Undersökningen har bedrivits som en kvalitativ studie genom samtal med chefsarkitekten inom EA-funktionen samt dokumentanalys av ett antal direktiv från Försvarsmakten. Datainsamlingen har resulterat i ett antal problem som verksamheten upplever i nuläget och följaktligen ett önskemål om att upprätta en ny struktur i form av en dokumentmall som kan nyttjas vid upprättande av femårsplaner i framtiden. Baserat på väl beprövade ramverk har ett antal fundamentala delar valts ut. Dessa delar har sedan kombinerats för att på bästa möjliga vis uppfylla den funktionalitet som verksamheten efterfrågat. Den nya strukturen ger EA-funktionen möjlighet att tydligt se kopplingen mellan varje upprättad femårsplan och Försvarsmaktens strategiska inriktning. De ges också möjligheten att följa upp föregående års utfall, vilket inte har varit möjligt tidigare. Undersökningen har även visat hur viktigt det är att det finns en utbredd förståelse för den strategiska inriktningen i verksamheten så att alla parter strävar efter samma mål. Det har också visat sig vara av vikt att alla förändringsåtgärder är både mätbara och spårbara för att kunna härleda varje femårsplan till operationell förändring, liksom att kunna mäta graden av måluppfyllelse.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var symbolisk interaktionism, symbolisk interaktionism inom organisationer, delaktighet, kommunikation, information, motivation, motstånd/hinder samt möjligheter. I resultatet framgick att HR- cheferna i större utsträckning upplevde delaktighet i jämförelse med HR- generalisterna. Resultatet visade även att det finns en uppfattning om att organisationen ville ha delaktiga medlemmar, men medlemmarnas uppfattning var att organisationen inte tog till vara eller lyssnade på deras åsikter och förslag. Förändringsarbetet beskrevs som toppstyrd och att förändringen varit styrd från en ”högre nivå” i organisationen. Flera av informanterna ansåg dock att en så stor organisation som Försvarsmakten inte möjliggör delaktighet för alla. Genomgående uppfattade informanterna informationen som bra, den beskrevs som oförvanskad, direkt och öppen. Informationen hade ibland varit bristfällig. Samtliga informanter upplevde motivationen som viktig men i förhållande till förändringen var inte alla motiverade. Förändringsarbetet har genererat motstånd inom organisationen, eftersom förändringen frambringat osäkerhet och otrygghet. Det förändrade arbetssättet har möjliggjort ett större ansvar, trygghet, enhetlighet och effektivitet. Resultatet analyserades i förhållande till bakgrund och teori. I diskussionsdelen, slutligen, betonades tankarna som fanns under uppsatsskrivandet.

The following bachelor thesis will focus on the Swedish Armed Forces and their military pastoral care in the otherwise secularized society and organization. What kind of duties does the chaplains and other chaplaincy have in the armed forces, why haven't the religious pastoral care been replaced with a secular alternative and how does their work stand against their own organization values? The essay will primarily focus on the works of parson Sten Elmberg that he, together with the Swedish Armed Forces, published during the years of 2000 til 2014. These publications focus on the Swedish Armed Forces foreign missionary during the 1990s in Bosnia and the 2000s in Kosovo.   The theory chapter of the essay is focused on the secularizationtheory from Rodney Stark and Larry Shiner together with the deprivationtheory from Charles Glock and Rodney Stark. The conclusion is that it is hard to replace the religious pastoral care with a secular alternative since the secular care are not as skilled in dealing with the questions of life and death as the pastoral care are and that is because of the deprivation theory the soldiers sometimes even asks for pastoral care. Further wise we can see that the duties are not focused on the religious questions even though the care is delivered by religious representatives.

No description available.

The purpose of this qualitative study is to gain knowledge about the discourse present in the written communication from the Supreme Commander (SC) of the Swedish Armed Forces (SAF) to SAF employees in situations of crisis where the employees are affected. The intention is also to clarify how power relations are expressed in the analyzed texts. The method used is critical discourse analysis (CDA). Strategic communication and crisis communication are the study’s theoretical foundations. The material consists of texts from four editorials from the SAF staff magazine Försvarets forum from December 2015 to October 2018. Because of the focus on crisis situations, two themes have been chosen in the analyzed material named ”special events” and ”internal issues”. These themes include events in which SAF employees have been attacked, injured or killed as well as occurrences of violation or harassment. The results of the study show an emphasis on equality and thus a lack of hierarchical power claims from the SC over the employees, as well as an effort to boost moral by heightening the status of the military profession. Lastly, the explicit mention of problematic occurrences like death or sexual harassment is either toned down or absent. In conclusion, the texts of the SC are very much in concordance with the strategic communication guidelines of the SAF.

This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.

Att vara sjuksköterska och vara på internationell militär tjänstgöring innebär stora utmaningar. De utsätts för livshotande faror, samtidigt som de skall ta hand om svårt traumatiserade patienter. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelser under internationell militär tjänstgöring. Sjuksköterskor på internationella militära insatser tillhör två olika yrkeskategorier, soldater och sjukvårdspersonal. Deras primära uppgift i fält är att ta hand om skadade patienter, men det kan uppstå situationer där de kan bli tvingade till att försvara sig med sitt vapen och potentiellt skada en annan människa. Sjuksköterskor i internationell militär tjänstgöring tar hand om alla slags patientkategorier. Allt ifrån skott- eller splitterskadade, traumatiserade patienter, till vanliga sjukdomar och infektioner. Civilbefolkningen kan behöva vård och stöd p.g.a. vad de utsätts för. Den språkliga och kulturella barriär som kan uppstå mellan patient och sjuksköterska kan försvåra det arbetet. Efter avslutad tjänstgöring kan sjuksköterskan drabbas av psykiska och fysiska skador vilka kan göra det svårt för dem att bli återintegrerade i den civila världen. Resultatet av denna litteraturstudie är främst baserad på amerikanska och brittiska studier publicerade på 2000-talet. I diskussionen berörs framförallt sjuksköterskans hemkomst och huruvida en djupare förståelse av KASAM är relevant för förståelsen runt förekomsten av psykiska besvär hos militärt tjänstgörande sjuksköterskor. Resultatet är möjligen relevant att ta del av för de sjuksköterskor som planerar att åka på militär internationell tjänstgöring så att de blir bättre förberedda på vad som väntar dem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.